Här några moralfrågor.
170 Allmänt. 171 Individuell moral. Människans plikter mot sig själv. 172 Socialetik. 1721 Förhållandet mellan individ och stat. Patriotism. Nationalism. Kosmopolitism. 1722 Offentliga myndigheters och regeringars plikter. 1723 Religion och stat. Samvetsfrihet. Tolerans. Intolerans. 1724 Moraliska förhållanden mellan folken. Internationell moral. Pacifism. Internationalism. 173 Familjemoral. Giftermal. Äktenskap. Fri kärlek. Familjeliv. 174 Yrkesmoral. Förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. 175 Nöjeslivets och rekreationens moral. 176 Sexualmoral. Perversitet. Homosexualitet. Prostitution. Äktenskapsbrott. Pornografi. 177 Moral och samhälle. Aktning för människor. Hövlighet. Levnadsvett. Samtalskonst. Kastanda. Kärlek.Vänskap. Medlidande. Tacksamhet. Redbarhet. 178 Moral och återhållsamhet. Alkoholism. Dryckenskap. Fullständig avhållsamhet. Absolutism. Måttlighet. Tobak. Narkotika.179 Olika moraliska frågor. Etikens begrepp, uppgift och metod. Etiska riktningar och ståndpunkter. 1791 Pressens moral. 1792 Barnmisshandel. 1793 Djurplågeri. Djurskydd. 1794 Vivisektion. 1795 Svordomar. 1796 Hjältemod. Tapperhet. Heroism. Feghet.1797 Aktning for människolivet. Duell. Självmord. Mord. Nödvärn. 1798 Laster. Moraliska fel. Högmod. Fåfänga. Girighet. Avundsjuka. Svartsjuka. Våldsverkan. 1799 Dygder. Värdefulla egenskaper. Frikostighet. Ädelmod. Klokhet. Tålamod. Flit. Ansprakslöshet. Trohet.
(SAB Dg. DC, DK 17)

Länkar till fackföreningar och företagareföreningar finns i:
Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf
Här finns tusentals länkar.

Länkar till statliga myndigheter m m finns i:
Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem.
http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK.

Länkar till universitet och högskolor, utbildning och forskning finns i:
Sven Wimnell 10 april 2012: Universitet och högskolor. Utbildning och forskning. http://wimnell.com/omr40zh.pdf

Länkar till mänskliga rättigheter finns i :
Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

En äldre delvis inaktuell beskrivning av företagsplanering finns i:
Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Länkar i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog finns i :
Sven Wimnell 991006: SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Så såg länkarna ut 1999. Många tusen utvalda länkar i alla ämnen, sorterade som böckerna på biblioteket. 2014 kan de vara ändrade, sök på
Länkkatalogen: http://webbkatalog.molndal.se/default.htm
Q EKONOMI OCH NÄRINGSVÄSEN.:
http://webbkatalog.molndal.se/xq.htm
Qb Företagsekonomi :
http://webbkatalog.molndal.se/xqb.htm
O SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP:
http://webbkatalog.molndal.se/xo.htm
Oha Arbete och arbetsmarknad:
http://webbkatalog.molndal.se/xoha.htm

Sven Wimnell 3 april 2014: Statstisk årsbok för Sverige 2014 och regeringens verksamheter inlagt i 22 politikområden. Med många länkar till myndigheter o d och bibliotekssystem. http://wimnell.com/omr36-39zzj.pdf
Här finns bl a uppgifter om SAB, DC och DK och Mlndal 2014

Beskrivningar och länkar om sociala miljöer, världen, våld, diskriminering, skolan och mobbning och mycket annat finns i :
Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

031105 Förslag till mjuk infostruktur på SverigeDirekt.pdf (http://wimnell.com/omr40c.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 080516: sverige.se lades ner 080305. Någon ersättning finns inte. Här är sverige.se från 050116 med klickbara Internetadresser. (http://wimnell.com/omr40mc.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 040505: Ny gymnasieskola. (http://wimnell.com/omr40vb.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet.
http://wimnell.com/omr40zg.pdf

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 080427: Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet 1999. (http://wimnell.com/omr102i.pdf)

Sven Wimnell 4 maj 2011: Om mänskliga rättigheter 2007 i alla världens länder enligt Urikesdepartementets utredningar.
http://wimnell.com/omr103a.pdf

Skoldatanätet och klassifikationssystemet för verksamheter
(http://wimnell.com/omr107b.html)

Sven Wimnell 051015: Om EU. Politikområden. Kommissionen. Parlamentet. Utskott. Ledamöter. EU-nämnden. EU-historia. mm. Förslag till ny konstitution. Grundlag. Folkomröstningar. Lagrådet. Junilistan. (http://wimnell.com/omr32a.pdf)

http://wimnell.com/omr32b.pdf (tillägg 100510) Demokratiutredningens slutbetänkande SOU 2000:1

Delar på område 657 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 61 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr61b.html

030419:På väg mot 24-timmarsmyndighete
(http://wimnell.com/omr6520b.pdf)

040113:Palestina och Israel. Historia, krig och konflikter .
(http://wimnell.com/omr6525c.pdf)

Delar på område 6525-6529 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 6525-6529 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr6525-6529d.html Sven Wimnell 20 oktober 2001. Samhällsplanering och företagsplanering. 41 sidor (http://wimnell.com/omr658b.pdf)
(I denna sammanställning finns hänvisningar till en gammal adress för Sven Wimnells hemsida. Adressen är ändrad och är nu http://wimnell.com)

Fackförbunden 2004, antal medlemmar. (http://wimnell.com/omr658e.pdf)

Sven Wimnell 27 februari 2010 + 3 april 2014: Fackföreningar och arbetsgivareföreningar 2014. Statistik om arbete och näringar. Arbetsförmedlingens hemsida. http://wimnell.com/omr658f.pdf

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18. http://wimnell.com/omr69c.pdf

Två debattartiklar om bostadsbyggandet. "Ge oss en bostadspolitik värd namnet." och "Bostadsbyggandet går mot kollaps." pdf(http://wimnell.com/omr69d.html)

Delar på område 70 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 70 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr70b.html

Sven Wimnell 11 januari 2012 Kulturutredningar och kulturbudgetar http://wimnell.com/omr70c.pdf

Att utbilda arkitekter Sveriges Arkitekters utbildningspolicy (http://wimnell.com/omr71d.pdf)

Sven Wimnell 061213: Järnväg i Strängnäs (http://wimnell.com/omr71e.pdf)

Sven Wimnell 071222: Artiklar från Tidskriften PLAN nr 5-6 2007. Klimatplanering. (http://wimnell.com/omr71f.pdf)

Sven Wimnell 081112: Hållbar stadsutveckling. (http://wimnell.com/omr71g.pdf)

Delar på område 7951 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7951 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7951b.html

Delar på område 7952-7956 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 7952-7956 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr7952-7956b.html

Sven Wimnell: Från Migrationsverkets hemsida 080316 (http://wimnell.com/omr7952-7956c.pdf)

Sven Wimnell 16 mars 2008: Något om sociala miljöer. Kompletterad 1 juni 2012 med våldet i världen, mänskliga rättigheter, mobbning, diskriminering o d. http://wimnell.com/omr7952-7956d.pdf

Sven Wimnell 050611: Utdrag ur Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet (SNS). (http://wimnell.com/omr907a.pdf)

Sven Wimnell 9 jan 2012:
http://Världsarvslistan http://whc.unesco.org/en/list/
http://wimnell.com/omr91b.pdf

FNs historia och verksamheter (http://wimnell.com/omr93b.html)

Sven Wimnell 080201: Sveriges och omvärldens historia. (http://wimnell.com/omr93c.pdf)

Beskrivningar av olika slag daterade 2013 och tidigare,
Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Beskrivningarna var intressanta när de lades in. Vilket värde de har nu är okart. Men de belyser vad området handlar om, och det är en viktig uppgift. Vad som hänt senare behandlas i de sammanställningar som förtecknats här tidigare. Det allra senaste finns på entrésidan. För att komma dit klicka på Till Entrésidan


Innehåll:

Forskningsetik.
Etikkommission.
Terroristdåden i USA den 11 september 2001 och fortsättningen.
Islamsk moral.
Tillåt inte USA att massbomba.
Visst handlar det om islam.
Naomi Klein: Våldet beror på den rika världens hyckleri.
Antiamerikanismen lever vidare.
Etikens institutioner.
Brottslighet, missbruk, moral och solidaritet.

Forskningsetik.

P C Jersild om forskningsetik: Att få inflytande över forskningen

" Ord slits. Omkring år 1990 började "etik" tränga in så gott som över allt. Vi fick etik i alla dess former: kristen etik, miljöetik, forskningsetik, fondetik, affärsetik& Men ordet tunnades snart ut och blev ett slit och släng-ord i var mans mun. Stora delegationer tillsattes i bland annat företagsetik. Med föga imponerande resultat. När rekommendationerna kom handlade det om självklarheter som vi lärt oss redan i koltåldern, att det är fult att stjäla, ljuga och berika sig på andras bekostnad.

Samtidigt finns områden där en etisk analys inte bara är nödvändig utan också kan vara svår. I en äkta etisk konflikt ställs viktiga och angelägna värden mot varandra. Då gäller det att hålla tungan rätt i mun för att inte i efterskott bli dömd av Historiens domstol. Särskilt tydliga blir exemplen inom sjukvården och den medicinska forskningen. Att i forskningssyfte göda förståndshandikappade barn med socker för att se hur det går med deras tänder är naturligtvis förkastligt. Eller tag det beryktade steriliseringsprogrammet då människor på lösa grunder berövades sin reproduktionsförmåga. Det är inte svårt att hitta fler kränkningar av den enskilda människan som man i efterskott tvingas kritisera. Men vad hjälper det? Det är i förskott man måste säga ifrån.

Vad som satte fart på den medicinska etiken var förstås nazisternas människoexperiment. Efter kriget byggde man i många länder upp basen för en medicinsk etik vid universiteten. Men inte i Sverige. I vårt land fick intresserade läkare, bland dem urologen Gustav Giertz, försöka hantera frågorna så gott de kunde. Etik, eller moralfilosofi, ingår i universitetsämnet praktisk filosofi. Först 1971, sedan psykiatern Clarence Blomquist disputerat för Ingemar Hedenius, fick man en person med kompetens både i medicin och filosofi. Men det kom att dröja decennier innan den första professuren i medicinsk etik inrättades. Lund blev först - av diskretionsskäl vill jag inte nämna vem som kom på efterkälken. Men numera finns ämnet i en eller annan form representerat vid de medicinska fakulteterna.

Man kan fråga sig varför det tog så lång tid. Jag kan tänka mig åtminstone två skäl. Läkare och medicinska forskare är ett i bland sturigt och självtillräckligt släkte. Jag vet inte hur många gånger jag hört repliker som: här ska inte komma någon utifrån och lära oss moral! Regler har vi redan. Den grekiske läkaren Hippokrates skrev redan för 2 400 år sedan ner hur läkaren bör utöva sitt yrke. Det räcker som ledstjärna.

Det gör det dessvärre inte. Hippokrates - medicinens Moses - representerar vad man brukar kalla en norm- eller pliktetik. Tio Guds bud är ett annat exempel: det gäller att aldrig pruta på budorden oavsett konsekvenserna. Numera finns ett flertal etiska skolbildningar, bland dem konsekvensetiken, utilitarismen. Här står en handlings resultat i centrum, inte eviga normer. Får en handling goda konsekvenser för i detta fall patienten, så är det en god handling, eller behandling. En annan etisk riktning är sinnelags- eller dygdetiken. Här sätts i stället fokus på aktören, den som företar handlingen: en människa med god karaktär antas helt enkelt fatta bra beslut. Andra etiker betonar att varje problemställning är unik och att det är utifrån detta man bör välja sina principer.

Ett motstånd inom fakulteterna handlar begripligt nog om pengar. Nya ämnen hotar dra resurser från gamla, etablerade. Varför slänga ut några miljoner på ett "flumämne" som etik om pengarna i stället kan användas till forskning på stamceller? Så kan det låta tills man inser att allt som går att göra inom forskningen knappast kan vara tillåtet. Chansen för en kontroversiell forskning - som den om stamceller - att få anslag hänger i högsta grad ihop med utfallet av en etisk prövning. För att göra denna prövning krävs kompetent folk, i detta fall akademiker med filosofisk skolning.

Det är en självklarhet att etik ska vara obligatoriskt ämne i alla vårdutbildningar, inte minst på läkarlinjen. Men det gives ännu ett tungt skäl att satsa på etiken, möjligheten för de medicinska fakulteterna att vara med och påverka. Det finns numera ett nätverk av etiska råd, kommittéer och nämnder både lokalt och centralt. Vetenskapsrådet ska hålla ett överordnat öga på forskningen. Statens medicinsk-etiska råd (Smer), som är regeringens och riksdagens rådgivande organ, ska framför allt förbereda ny lagstiftning. Hur långt får stamcellsforskningen gå, får man genetiskt testa människoägg, bör det inrättas en biobank för navelsträngsblod, är det rätt att ta patent på bitar av arvsmassan? Problemställningarna är internationella. Den som sitter i en svensk instans kan ta språnget till en europeisk eller global organisation.

Inflytande över lagar och regelverk når de medicinska fakulteterna enklast genom att få sina etiker med som sakkunniga eller experter i utredningar och centrala instanser. Det är en stor tillgång om professorn i medicinsk etik kan sitta med i Smer eller i Läkaresällskapets etiska delegation, ett annat kunskapscentrum. Det är ju knappast någon hemlighet att många viktiga beslut här i landet påverkas via personliga relationer och nätverk. Då gäller det att kunna ställa upp med folk som har hög kompetens och status inom sitt ämnesområde."

Etikkommission.

- Regeringen bör omedelbart kalla till överläggningar om en kommission för etik och moral. Det är oanständigt för en sjuksköterska som räddar liv får 18 000 kronor i månaden att höra om Skandia-chefernas miljarder, sa Alf Svensson på onsdagen.

     Kristdemokraterna presenterade på onsdagen krav på åtgärder för en bättre etik inom näringslivet: Etik på undantag - växande hot mot välfärden. Kristdemokraternas ledare Alf Svensson var upprörd över den serie skandaler som drabbat svensk industri.
     -Listan blir allt längre från ABB och nu senast fram till Skandia via Systembolaget och Vin & Sprit. Det rör sig inte om enstaka händelser utan om en farsot, sa Alf Svensson.

- STATSMINISTERN BÖR KALLA till överläggningar med alla partier för att visa på allvaret. Vi har tidigare krävt en etikkommission och man kan kalla det för vad man vill, men det krävs ett forum för att diskutera och slå fast vilka värden som bär upp vårt samhälle. Vi har alla ursprungligen från religionen fått lära oss vad som är rätt och sant och etiken måste genomsyra all verksamhet. Utan förtroende kan inget samhälle fungera.

-TANKEN SVINDLAR för alla vanliga löntagare när dessa miljardbelopp kommer fram som nu senast kring Skandia. Girigheten får inte tillåtas breda ut sig och förgifta vårt samhälle, sa Alf Svensson. Och partiets ekonomiske talesman Mats Odell drog ett antal förslag till atgärder:
     Tillsätt en offentlig värdekommission. Den ska initiera en etisk debatt och föreslå vägledande normer även för de finansiella marknaderna.
     Förskola och grundskola ska tidigt uppmärksamma barnen på etiska frågeställningar och lära ut grundläggande värden som sanning, ärlighet, ansvar och medmänsklighet.
     Ändrade redovisningsregler för både privat och offentlig sektor. En redovisningsskyldighet för löner, förmåner och hur bonusprogram och liknande är utformade bör preciseras i lagtexten.
     Det kan vara rimligt att i en årsredovisning kunna läsa vad den genomsnittliga lönen och förmånerna i företaget är och jämföra dessa med vad personerna i ledningen får i ersättning.
     Det måste råda rimliga proportioner mellan resultat, prestation och belöning. Det är inte rimligt att även förluster - vilket förekommit- ska kunna ge bonus, sa Mats Odell.

PETER BRATT peter.bratt@dn.se 08-738 20 23 “

"Vad är praktisk filosofi? (Från NE)

Inom filosofin sysslar man med att utarbeta och kritiskt granska teorier som vanligen är av mycket grundläggande och generell karaktär. De är grundläggande i den meningen att de ofta tjänar som mer eller mindre medvetna förutsättningar för andra teorier eller resonemang (t ex inom olika vetenskaper eller i allmän kulturdebatt och politiska diskussioner). De är generella i den meningen att de har konsekvenser för vårt tänkande på vitt skilda områden och i många olika situationer. De problem som filosofiska teorier utgör svar på har ofta karaktär av "eviga frågor" - frågor som studerats i tusentals år utan att man har lyckats hitta någon alldeles tillfredsställande och allmänt godtagen lösning - men dessa gamla problem har i sin tur givit upphov till en lång rad nya problem, av delvis teknisk eller fackmässig natur, som också studeras inom filosofin.

I Sverige har filosofin sedan länge varit uppdelad i två skilda examensämnen: Praktisk filosofi och Teoretisk filosofi.

Skillnaden mellan praktisk och teoretisk filosofi brukar ibland uttryckas så att den praktiska filosofin rör livsåskådningsfrågor under det att den teoretiska filosofin rör världsåskådningsfrågor. Uttrycket "praktisk" filosofi syftar på att man här i första hand intresserar sig för frågor rörande mänsklig praxis: vårt handlande, vårt sätt att förhålla oss till verkligheten - och de normer, värderingar och ideologier vi då tillämpar eller ger uttryck åt. Till den praktiska filosofin brukar man räkna sådana delområden som generell värdeteori, moralfilosofi (inkl politisk filosofi, beslutsteori och rättsfilosofi) vetenskapsfilosofiska problem aktualiserade inom humaniora och samhällsvetenskap, pedagogikens filosofi, religionsfilosofi och estetik. Till de teoretisk-filosofiska ämnesområdena räknas logik, ontologi, kunskapsteori och vetenskapsteori i allmänhet, språkfilosofi och semantik. I en rapport år 1973 från Statens Humanistiska Forskningsråd sägs det kort och gott att "praktisk filosofi behandlar problem rörande värderingar och normer medan teoretisk filosofi behandlar problem rörande kunskap". Denna formulering är något oprecis, men i stort sett rättvisande.

Några enkla exempel på frågeställningar som studeras inom den praktiska filosofins olika delområden kan kanske ge en antydan om dessa områdens närmare karaktär - och därmed också säga något om den praktiska filosofins innehåll.

Inom moralfilosofin studeras exempelvis följande frågeställningar: Bör man alltid handla så att man i så hög grad som möjligt minskar lidandet (ökar lyckan) i världen? Har vi moralisk rätt att offra djur för att hjälpa människor, men inte tvärtom? Har man något moraliskt ansvar för sina handlingar om dessa är fullständigt orsaksbestämda? Har frihet egenvärde eller består dess enda värde i att den i vissa situationer är ett medel till lycka?

Inom samhällsfilosofin studeras bl a följande frågor: Är en fullständig jämlikhet mellan människor möjlig och i så fall önskvärd? Om en majoritet av medborgarna i ett samhälle anser att en lag bör införas, bör denna lag införas? Bör undervisningen i våra skolor i första hand syfta till att skapa självständiga och moraliskt känsliga människor? Innebär social rättvisa att folks levnadsstandard görs beroende av deras insatser för samhället? Kan krig vara moraliskt berättigade? Kan det någonsin vara berättigat att straffa en oskyldig person? Samhällsvetenskapliga teorier har ofta en ideologisk karaktär, medför det med nödvändighet att de brister i objektivitet?

Exempel på religionsfilosofiska frågeställningar kan vara följande: Kan det finnas en gud som är sådan som de kristna föreställer sig? Är det möjligt att bevisa att Gud inte existerar? Har påståendet att Gud existerar något kunskapsmässigt innehåll, eller är det endast ett uttryck för en känsla eller stämning?

Inom feministisk filosofi studerar man bland annat följande frågor: Är kön en betydelsefull faktor för hur vi ser på kunskap och vad man kan nå kunskap om? Resonerar kvinnor och män generellt sett olika i moral och har det i så fall någon relevans för moralfilosofi?

Estetiken kan kanske endast delvis anses vara ett filosofiskt ämne. Delvis hör den väl också på ett naturligt sätt till psykologin och till sådana ämnen som konst- och musikvetenskap. Exempel på teorier inom filosofisk estetik är emellertid följande: Är ett konstverks estetiska värde helt och hållet en funktion av dess komplexitet och dess enhetlighet? Måste man känna till konstnärens avsikter med ett konstverk för att kunna ge en riktig tolkning av det?

Gemensamt för många av de frågeställningar som här har nämnts är att de har normativ eller värderingsmässig karaktär, dvs de handlar om huruvida något är bra eller dåligt eller indifferent ur värdesynpunkt. Sådana frågor är svårhanterliga, och det råder delade meningar om hur de skall tolkas. Teorier om normativa frågeställningar studeras inom generell värdeteori. Exempel på frågeställningar inom detta område är följande: Är normer och värderingar sanna eller falska i någon objektiv mening eller är de bara uttryck för talarens känslor eller attityder, och därigenom inga riktiga påståenden? Kan normer och värderingar följa logiskt ur rent empiriska premisser? Finns det någon rationell metod med vilken man kan åstadkomma enighet i värderingsfrågor?

010910: Lunds universitet, ämnesbeskrivning:
"Praktisk Filosofi
Praktisk filosofi kan definieras som studiet av filosofiska grundvalar (metafysik, kunskapsteori, logik) för "praktiskt tänkande", med speciell tonvikt lagd på värderingar, livshållningar och handlings- normer. Värdeteori och analys av normativa ställningstaganden utgör den praktiska filosofins kärna. De områden av "praktiskt tänkande" som Lundafilosoferna har särskilt intresserat sig för är moral (moralfilosofi samt tillämpad etik), politik (politisk filosofi), praktisk rationalitet (beslutsteori) samt konst (estetik)."

010910: Göteborgs universitet, kursbeskrivning:
"Praktisk filosofi: Natur, tillväxt, framsteg
Kursen tar upp etiska och begreppsliga frågor i anknytning till debatten om människans samspel med naturen, hennes möjligheter att överleva och det framtida samhällets organisation; frågor som: Vad är samhällsutveckling? Hur avgör man om ett samhälle blivit bättre eller sämre? Vilket ansvar har vi för kommande generationer och för andra levande varelser än människor? Här diskuteras bland annat begrepp som välfärd, levnadsstandard, tillväxt och framsteg. Olika ekonomiska, politiska, etiska, humanekologiska och ekosofiska teorier granskas med avseende på hur de besvarar detta slags frågor."

010924:

Terroristdåden i USA den 11 september 2001 och fortsättningen.

     Tisdagen den 11 september 2001 kl 1445 svensk tid flyger ett kapat amerikansk passagerarplan in i World Trade Centers norra torn i New York. Kl 1505 flyger ett liknande plan in i det södra tornet. 1539 kraschar ännu ett kapat plan i Pentagon. 1610 störtar ett kapat plan i Pennsylvania, kanske avsett för attack mot Vita huset. Det södra tornet rasar 1550. Det norra tornet rasar 1629. Tornen hade 110 våningar och var drygt 400 m höga. Även lägre byggnader tillhörande World Trade Center förstörs när tornen rasar.
     Antalet döda i kapade plan, i Pentagon och i World Trade Center har beräknats till cirka 6000 . Sveriges befolkningsmängd är ca 4% av folkmängden i USA. 6000 döda i USA motsvarar proportionsvis ca 240 döda i Sverige. De två 110 våningar höga tornen i USA motsvara i Sverige 2 st 4-våningshus. Förlusten för USA är efter antalet döda proportionsvis mycket mindre än förlusten för Sverige vid Estoniakatastrofen.
     Det är svårt att tänka sig att 240 döda och 2 st rasade fyravåningshus i Sverige avsevärt skulle förstöra den svenska ekonomin. De angivna förlusterna i USA kan knappast, enbart de, direkt förstöra USAs ekonomi. Men det som hänt i USA är ingen vanlig olycka.

     USAs president menar, att attackerna där innebär krig mot demokratierna och att USA valts ut därför att USA är den bästa demokratin, “frihetens stamort på jorden” o d. Det brukar sägas att USA-amerikanarna vanligen har litet intresse för världen utanför och en följd tycks vara att de överskattar USAs samhällssystem, alla vill nog inte hålla med om att USA är den bästa demokratin.
     Det finns anledning att i många avseenden beundra och vara tacksam mot USA, men det finns också anledning att i många avseenden tycka illa om USA och dess agerande. För många utanför USA är det klart att attackerna nu är riktade mot USA, och det man då utgår från är USAs ingrepp i världen utanför, militära och våldsamma på många håll som t ex i Vietnam och Chile och USAs utpräglade kapitalistiska system med starka drag av egoism och förakt för de svaga.
     USAs president har startat ett krig mot terrorismen i avsikt att utrota den, och vill ha med sig hela världens stater. Människorna i USA tycks vara inställda på uppoffringar för att sätta fast terroristerna och hindra mera terrorism. USA har laddat upp med stora enheter flotta och flyg i södra Asien och inriktar sig på att fånga araben bin Ladin, som presidenten menar är upphov till terrorhandlingarna. Makthavarna i Afghanistan, där han antas befinna sig, har den 20 september uppmanat honom att självmant lämna landet. Han menar att han är oskyldig, men är villig ställa upp i en rättegång i lämpligt land. Självmordspiloterna var förmodligen araber och det har spekulerats i om den islamska religionen spelar roll i sammanhanget.

     I ett debattprogram i TV den 19 september menade en religionshisoriker att alla religioner kan utnyttjas av makthavare för krig och att det i alla religioner kan finnas extremister som kan bli terrorister, både bland kristna och islamister. I samma program intervjuades en ledande moderat och redaktören för en ledande socialdemokratisk tidning. Moderaten ansåg det beklämmande att man nu kritiserar USA och redaktören menade kort sagt att man måste skilja mellan USAs goda och dåliga sidor: terrorismen har sin grund i dåliga ekonomiska förhållanden på grund av fattigdom och förtryck, som USA ibland eller ofta praktiserar. Ska man få bort terrorismen bör man avskaffa de dåliga ekonomiska förhållandena, fatigdom och förtryck, det kan ta lång tid, men det är den bästa vägen.Veckan efter den 11 september har borgerliga tidningar och politiker på högerkanten ställt upp till USAs försvar, och tidningar och politiker till vänster mer eller mindre försiktigt fört fram den andra åsikten. Kritik av USA uppfattas av personer till höger som Amerikahat.

     USAs president har inte visat några tecken på att förstå att terrorismen föds ur skev välfärdsfördelning i världen, och att man inte kan avskaffa terrorismen genom att slå terroristerna. Slår man terroristerna är det risk att de blir ännu mer terroristiska. Man kan inte undgå svårigheter genom att skjuta budbäraren när han kommer med dåliga nyheter. Terroristerna det är fråga om nu kan ses som budbärare som kommer med bud om dålig välfärdsfördelning i världen, och det blir inte bättre om man skjuter terroristerna, snarare troligen sämre.
     Attentaten i USA kan vara följd av galningars försök att skaffa sig världsherravälde med hjälp av religion och raseri hos fattiga människor, och kan vara följd av ärliga viljor att förbättra för de fattiga. I båda fallen är den bästa politiken för de välbeställda, att gå in för snara åtgärder som föbättrar välfärdsfördelningen i världen.

     I en artikel i DN 010920 sid B5 analyserar den brittiske historikern och journalisten Anatol Lieven orsakerna till Amerikahatet och förutsättningarna för en bättre världsordning. Bl a skriver han att det verkliga hotet mot världsordningen kommer - med undantag för vissa länder i Mellanöstern - inte från stater, utan ur folkdjupet: från utstötta och ofta utarmade grupper: “ Bekämpningen av terrorismen måste därför inbegripa något slags ekonomiskt och socialt program, inte enbart militära tillslag.”
     Artikeln fortsätter i DN 010921 på hela sidan B5 och slutar med: “Som jag redan framhållit i denna artikel är den första och enklaste åtgärden att göra slut på kalla krigets politik gentemot Kina och Ryssland. Därnäst att ändra USAs hållning mot Israel, vilket blir betydligt svårare och kommer att ta mycket längre tid. Men det är också avgörande för om vi ska kunna vinna några verkliga segrar i detta krig.“

     Kurt Mälarstedt har i DN 010924 på sid B1 en lång artikel om USA-händelserna och skriver bl a. “Krister Stendahl, den förre biskopen i Stockholm, numera amerikansk medborgare, varnar emellertid för allt tal om att "hela världen är förändrad" efter den 11 september. - Det är farlig retorik. Det var en oerhört emotionellt skakande upplevelse, men det är ju ingenting nytt i världen. Vi har haft terrorister på Irland och i Spanien. Och i Mellanöstern har USA ju försökt tala om för premiärminister Ariel Sharon att han inte skall förvandla terroristsituationen till krig. Men så fort det här inträffat började den amerikanska regeringen använda krigsspråket ...”
     I arikeln refereras en skribent som “reagerar starkt mot att World Trade Centers båda störtade skyskrapor nu blivit en symbol för det som terroristerna enligt presidentens tolkning vill beröva USA: frihet och demokrati, men “ det tragiska är människorna som dog där, inte byggnaderna. World Trade Center är inte en symbol för Amerika för mig. Det var två kontorshus punkt slut. De kanske var symboler for kapitalismen, men inte för demokratin, och det är inte samma sak. Om något byggnadsverk skall stå som symbol för New York är det Frihetsgudinnan. Den säger ‘sänd mig era fattiga’, World Trade Center sade på sin höjd ‘sänd mig era rika’. “

Islamsk moral.

“ ISLAM STÅR PLÖTSLIGT i skottgluggen. Upprörda röster höjs runt om i världen som försöker lägga skulden för vad som just har hänt i New York och Washington på en viss religion som skulle vara mera terrorbenägen än andra religioner. Man vill skuldbelägga de muslimska massorna för handlingar som antagligen har utförts av ett mycket litet antal fanatiker som inte har något gemensamt med de hundratals miljoner människor som bekänner sig till islam. I ett sådant läge behövs traditionell solid forskning om vad islam egentligen står för och innebär, en forskning som beskriver denna religion utan fördomar eller förutfattade meningar av vilket slag det vara månde. Princetonpr ofessorn Michael Cooks mästerliga studie "Commanding Right and Forbidding Wrong in Islamic Thought" är just ett sådant bidrag.
     Berättelsen, som undersöker en central tes inom islam, tar sin början i Medina på arabiska halvön; tiden är 600-tal. Profeten Muhammed undfick då följande uppenbarelser som sedan nedtecknades i Koranens tredje sura: "Och må av eder bliva ett folk som befrämjar det goda, påbjuder det tillbörliga och förbjuder det otillbörliga; ja, dessa äro de lyckliga. .. I ären det bästa folk, som frambragts bland människor, enär I påbjuden det tillbörliga och förbjuden det otillbörliga och tron på Gud." Så låter det i K V Zetterstéens sirliga översättning.
     Dessa verser ur islams heliga skrift har sedan givit upphov till en mängd kommentarer under snart ett och ett halvt årtusende; en av de senaste författades av ingen mindre än av ayatolla Khomeini. Fundamentalister har i flera länder institutionaliserat Koranens uppmaning. Talibanerna i Afghanistan inrättade för ett par år sedan ett "departement för att sprida dygder och hindra laster" och i Saudi-Arabien lär det finnas en statlig institution med uppgift att främja det goda och motarbeta det onda. (Innan vi i etnocentriskt övermod hånler åt dessa institutioner bör vi begrunda att vi i Sverige har Socialstyrelsen som, tycks det mig, inte har helt väsensskilda uppgifter.)
     De stycken ur Koranen som Cook tar som utgångspunkt kan tyckas ganska självklara. Alla är vi väl för det goda och mot det onda. Men hur ser egentligen vår personliga plikt eller uppgift ut när vi möter det onda? Är det statens eller överhetens sak eller åvilar det på varje individ att bekämpa det otillbörliga, det onda och det felaktiga? På denna punkt"skiljer sig islam i flera avseenden från kristendomen. Islam, så har flera av dess främsta talesmän och teologer tolkat sin religion, gör det till en av Gud given uppgift som det åligger varje muslim att efter bästa förmåga utföra. Den store teologen och filosofen al-Ghazali som dog i början av 1100-talet förespråkar just denna aktiva inställning som inte sällan var riskabel eftersom den kunde leda till martyrskap. Här finns sålunda en mycket aktiv etik som kräver att en muslim skall ingripa när han eller hon (åsikterna bland de lärde går isär när och om kvinnor också har denna plikt) blir vittne till något som strider mot religionens bud.”...

“ SNART UPPSTOD EN DEBATT, som i teologisk spetsfundighet inte står den europeiska skolastiken efter, om hur man bäst bekämpade "det otillbörliga". De lärde delade in denna plikt i en mängd underkategorier som alla krävde sitt eget specifika svar och Cook räknar upp dem alla. Sålunda menade man ganska allmänt att denna plikt kunde utföras på tre olika sätt: med handen, med tungan eller i hjärtat, det vill säga man kunde bruka det våld som krävdes för att stoppa en syndare, man kunde muntligt klandra honom eller fördöma honom i sitt hjärta. Somliga hävdade att det första sättet var förbehållet makthavare, det andra skulle endast lärda och intellektuella få utöva medan den stora massan fick hålla till godo med den för alla inblandade ofarliga metoden att i sitt stilla sinne fordöma hädare, drinkare, musiker, horkarlar och lösaktiga kvinnor. Att slå sönder mandoliner och vinflaskor är alltså Gudi behagliga gärningar även om de som gjorde det inte sällan fick ett kok stryk som tack för sina insatser.” ...
     Cook går igenom alla tänkbara skolor inom islam från hanbaliter och mutaziliter till wahhabiter, som fortfarande dominerar i Saudi-Arabien, fram till shiiter i dagens Iran där man fortfarande skriver böcker i just detta ämne. Han inser själv att läsaren stundom får svårt att se skogen för alla träden Det är enorm forskning som ligger till grund för denna bok av en författare som förutom arabiskan behärskar även också persiska och turkiska .
     Cook försöker utröna vad denna individuella plikt att förbjuda säger om den islamiska kulturen som helhet. På många vis skiljer sig denna plikt från det som är gängse inom kristendomen. Dess syfte, skriver Cook, är inte i första hand att hjälpa människor i utsatta situationer utan att hindra att onda handlingar begås. Den är till för Guds skull snarare än för våra medmänniskors. Om en kristen stoppar en våldtäkt gör han det för att hindra att en kvinna våldförs, en muslim gör det åtminstone delvisför att hindra att någon begår otukt.” ...

“ DESSA JÄMFÖRELSER mellan olika religioner och ideologier upptar endast några få sidor.... "Vi har här", skriver Cook på en av bokens sista sidor, "en plikt med ovanliga egenskaper. Den är en integrerad del i den skolastiska huvudfåran i islamiska samhällen; och ändå har den behållit en tydlig potential för våld, uppror och jämlikhet."
     Ingen, inte ens Michael Cook, kan sammanfatta en så rik, vidsträckt och mångfasetterad kultur som islam. Ändå ger hans imponerande verk en infallsvinkel som förklarar några av de egenheter som i dag så ofta utmärker den islamiska kulturkretsen, där politik och religion löper samman och där var och en har ett personligt ansvar inför Gud att göra världen till en bättre plats.” ...
     “Om det nu är muslimer som har utfört dåden i USA innebär det inte att islam är skyldig. Dessa terrorister är lika lite representativa för sin religion som Torquemada och spanska inkvisitionen var för kristendomen. Den dogm som Michael Cook så utförligt har analyserat förbjuder och fördömer just sådana handlingar som vi nyss bevittnat där oskyldiga drabbas.
Carl Rudbeck
Författare och redaktör för Timbros tidskrift Smedjan.com
Michael Cook
Commanding Right and Forbidding Wrong in Islamic Thought. Cambridge University Press.”

Tillåt inte USA att massbomba.

“ Terrorattackerna i New York och Washington var vidriga och chockerande. Det finns en växande oro för att något liknande kan hända igen. Men vad kan och bör världen göra för att förhindra terrordåden i framtiden? Här presenterar vi ett åtgärdsprogram i fyra punkter.

Ställ förövarna inför rätta. Terrorism och massmord på civila kan aldrig accepteras. Men om USA och dess allierade i väst i sin jakt på mördarna massbombar, med tusentals civila dödsoffer till följd, måste detta fördömas utifrån samma principer på vilka vi grundar vårt fördömande av angreppen mot New York och Washington.
     Det demokratiska rättssamhället måste visa sin styrka genom att de ansvariga bakom angreppen ställs inför domstol där deras sak prövas i full öppenhet. Hämndaktioner i kontrast till rättsskipning riskerar dessutom att leda till nya terrordåd.

Undvik att tala om konflikten i termer av civilisationernas kamp. Vi har hört det antydas gång på gång: det är de onda mot de goda, civilisation mot civilisation. Detta är oroväckande. Genom att tala i termer av kamp mellan civilisationer målar man i själva verket upp en bild som riskerar bli självförverkligande.
     Om västvärlden talar om motsättningar mellan kristendom och islam och sedan bombar muslimska länder i stor skala, skickar man signalen till sina medborgare att det faktiskt föreligger ett hot från muslimer och andra kulturer. Man skickar också signaler till medborgare i muslimska länder att det pågår en kamp mellan våra civilisationer.” ...

Motverka den politiska maktlösheten och selektiv rättskipning. Den demokrati och det öppna samhälle som åtnjuts i västvärlden ser tredje världens fattiga endast begränsade delar av. Om terrorism definieras som mord på civila för att uppnå politiska mål, har västvärlden en föga smickrande historia av krigföring och stöd till statsterrorism. Vi behöver bara betänka krigen i Vietnam och Algeriet liksom det omfattande stödet (politiskt och militärt) till Pinochet, Suharto och Mobutu. Dessa politiska ledare är sammantaget ansvariga för 100 000-tals människors död. Talibanerna, som nu terroriserar den del av Afghanistans befolkning som inte anslutit sig till deras världsbild, har åtnjutit amerikanskt stöd.” ...
     Ett nödvändigt steg är att återigen få israeler och palestinier till förhandlingsbordet. En grundingrediens i varje förhandlingsprocess är att Israel måste dra sig tillbaka från större delarna av Västbanken och Gaza. Kompromisser måste göras på båda håll vad beträffar Jerusalem och de palestinska flyktingarna. Men grunden måste vara att palestinierna erhåller självständighet över ett sammanhängande territorium samtidigt som Israel kan leva i säkerhet. Den svenska regeringen bör agera kraftfullt för att så sker.
     Västvärldens inkonsekventa tillämpning av sina egna principer har drabbat stora befolkningsgrupper i världen. Det är också i denna jordmån som fanatiker får sin näring: terrorism växer fram ur en känsla av politisk maktlöshet över orättvisor och/eller fattigdom. Detta legitimerar givetvis inte terrorhandlingar och de förvirrade världsbilder som vidhäftar dem, men ger ett bakgrundsperspektiv som både bryter mot de schablonartade tal om civilisationernas kamp som florerar och ger en bättre förståelse av de hotbilder som existerar inför framtiden.
     När hökarna inom USA:s ledning nu ska "röka ut terroristerna ur sina hålor", är det också dags att ta itu med de orättvisor som väst ofta representerar i resten av världen.

Vidta åtgärder mot fattigdomen och orättvisorna i världen. Det finns även skäl att ta itu med de större frågorna. Det finns enligt Världsbanken 1,2 miljarder människor som lever på under en amerikansk dollar per dag. Den mänskliga katastrof som ägde rum i USA händer dagligen i världen, uppskattningsvis 20 000 barn dör varje dag av hungerrelaterade sjukdomar. Vi utlyser - med rätta - tysta minuter för de döda i New York och Washington, men varför utlyses inga tysta minuter för de omfattande mänskliga katastrofer som pågår dagligen runt om i världen? Också detta selektiva medlidande uppfattas i omvärlden som ett hån mot den humanism och universalism som västvärlden sedan länge har gjort och fortfarande gör anspråk på att representera.
     Även om en betydande del av ansvaret för dessa katastrofer finns i tredje världen, går det inte att komma ifrån att västvärlden också har ett ansvar - både ett direkt ansvar (under till exempel kolonialismen och det kalla kriget) och ett indirekt ansvar genom att västvärlden i dag skulle kunna göra mycket mer för att minska orättvisor och fattigdom i världen.... “ ...

“ Vi vänder oss till regeringen och massmedierna. Detta är ett manifest mot terrorism och för en rättvisare värld. Vi som skriver detta är varma anhängare av mänskliga rättigheter, demokrati och öppenhet, alltså alla de omistliga ideal som västvärlden och många kulturer står för.
     Stöd insatser världen över för att fånga terroristerna och de som stöttar dem, men ge inget carte blanche för olika former av vedergällning som till exempel urskillningslösa bombningar. Skapa en så bred allians som möjligt i jakten på förövarna, och vidta samtidigt åtgärder för att lösa Palestinakonflikten. Representera inte konflikten i termer av de onda mot de goda, "vi" mot "de andra". Tilllämpa samma rättviseprinciper och medlidande när det gäller palestinier, libaneser, colombianer, rwandier och afghaner som när det gäller nordamerikaner. Ta nya krafttag mot fattigdomen i världen. Politik är att vilja. Möjligheterna finns. “

DN 010922 sid A4.Debattartikel: “Ingvar Carlsson och Carl Tham ser terrorn som en reaktion mot orättvis världsordning.” "USA styr med maktens arrogans"
     Ingressen: “Det går inte att blunda för att terrorattackerna mot USA är ett utflöde av de extremt ojämlika maktförhållandena i världen. Det är USA som mer än någon annan nation håller uppe den nuvarande världsordningen, ekonomiskt och politiskt. Det sker ibland med en maktens arrogans som får även vänner och allierade att reagera, skriver förre statsministern Ingvar Carlsson och förre utbildningsministern Carl Tham. Den som inte förstår sambandet mellan ekonomisk misär, klassklyftor och våld har ingenting förstått av 1900-talets historia, menar de. Dagens förhållanden i världen är orimliga.”

“ Fasan och sorgen över terror- dåden i USA får inte stå i vägen för en öppen och kritisk diskussion om den världsordning där terrorattacker av detta slag kan ske.
     De som utförde dåden kan visserligen betraktas som en samling kriminella fanatiker med ett handlande som ligger bortom all mänsklighet och rationalitet. Ingen kan säga att de i ens i någon perverterad mening företräder en rättvis sak. Men de angrep USA just för att USA är världens mäktigaste nation, som mer än någon annan nation håller uppe den nuvarande världsordningen, ekonomiskt och politiskt. Det går inte att blunda för att deras attack är ett utflöde av skärpta motsättningar i dagens värld.
     Världen bär fortfarande på det onda arvet efter kolonialismen och det kalla kriget. Kolonialmakterna motarbetade i det längsta frigörelsen och USA höll i decennier förtryckande regimer under armarna i det kalla krigets och olyckligtvis också demokratins namn.

DE POLITISKA OCH emotionella följderna av denna politik verkar fortfarande med stor kraft runt om i den forna kolonialvärlden. Det gäller inte minst i Mellersta Östern där konflikterna ihop med blandningen av extrem rikedom och utbredd fattigdom skapat en region som sjuder av frustrerad nationalism och religiösa lidelser.
     För många människor runt om i Asien, Afrika och Latinamerika förknippas västvärlden inte med demokrati utan med förtryck eller rasism. Vi upplever också alla smärtsamt skillnaderna i reaktioner på våldsdåd. Människor runt omkring i världen, i alla länder och världsdelar reagerar mot terrorn i USA och sörjer med de drabbade.
     Alla är överens om att terrorn måste stoppas. Men när cirka 800.000 människor mördades i Rwanda 1994 - i tre månader mördades per dag fler människor än vad som nu dödades i USA - såg världen stillatigande på. Det var ett folkmord, av nazistiska proportioner, men ändå hände ingenting.
     Motsättningarna har ett ofrånkomligt samband med den världsekonomiska utvecklingen. För ungefär 25 år sedan hoppades de fattiga länderna på en "ny ekonomisk världsordning" som skulle kunna skapa större rättvisa i världen. Det blev förvisso en ny världsordning, men den formades framför allt av Västeuropa och USA av och i deras intresse. Det är en ordning som kraftigt förstärkt kapitalets makt på demokratins och politikens bekostnad och som i många avseenden verkar emot de fattiga länderna. De känner sig inskruvade i ett ekonomiskt och politiskt system som de har mycket små möjligheter att påverka.
     Detta förhållande utnyttjas ibland demagogiskt i inhemsk politik världen över, men också om dessa överdrifter skalas bort kvarstår faktum att maktförhållandena i världen är extremt ojämlika. Det är USA som ytterst anger den internationella dagordningen, som avgör vad som är möjligt och vad som inte är det. Det sker ibland med en maktens arrogans som också får allierade och vänner att reagera.
     I decennier har många - också folkrörelser och regeringar - hävdat att världsfattigdom och framför allt växande klyftor på ett oförutsägbart sätt kan leda till våld och krig. "Historiens slut är inte ett triumfrop utan ett skri av förtvivlan" skrev den nigerianska statsvetaren Claude Aké strax före sin död i en flygkrasch (som möjligen också var ett attentat). Han tolkade en känsla som vi bär med oss, en insikt om att förhållandena är orimliga.

DET ÄR NATURLIGTVIS inte så att världsfattigdom direkt skapar terrorism men armodet, hopplösheten och de enorma inkomstgapen, både inom och mellan nationer, ger en jordmån för politiska och religiösa lidelser som kan utnyttjas av hänsynslösa ledare - precis som tidigare i Europa.
     Den som inte förstår sambandet mellan ekonomisk misär, klassklyftor och våld har ingenting förstått av 1900-talets historia. Det var de ekonomiska katastroferna på 1920- och 30-talen som banade väg för nazism och kommunism.
     Det var just den lärdomen som ledde efterkrigstidens politiker - också långt utanför socialdemokratins led - till att satsa på en välfärdspolitik som skulle undanröja fruktan, otrygghet och klasshat. Det är en insikt som i dag är viktigare än någonsin.
     Det gäller att kunna hålla några olika tankar i huvudet samtidigt. Terrordåden i USA - eller liknande omänskliga handlingar - kan aldrig ursäktas med fattigdom eller USA:s nuvarande eller tidigare politik. Men vi måste också inse att spänningarna och klyftorna i världen inte bara är omoraliska utan också farliga för allas vår säkerhet. Att förstå detta är inte att ha förståelse för terror.
     USA begär nu hela världens stöd för kamp mot terrorismen. Det ställer krav också på USA. Den amerikanska regeringen kan inte begära att världen skall stödja USA:s svar på terrorn oavsett hur det utformas. Bushadministrationen har under sin regeringstid tydligt markerat en unilateral amerikansk maktpolitik, där USA samverkar med andra bara när det passar de egna intressena och annars går sin egen väg. En sådan politik är oförenlig med en bred samverkan mot terrorism. En lyckosam allians kräver kursändringar.

USA:s FN-POLITIK ÄR ett exempel. Säkerhetsrådet har gett USA ett allmänt stöd och det är bra att terroristfrågan på detta sätt lyfts till FN. Men säkerhetsrådets beslut ger inte klartecken för massiva vedergällningsaktioner. De strider mot folkrätt, demokratins ideal och förnuft.
     I den politiska och religiösa miljö som nu är måltavlan kommer sådana aktioner med all sannolikhet bara skapa nya fanatiker och terrorister. Om USA vill åberopa FN-stadgans artikel 51 för självför- svar måste insatserna vara proportionerliga.
     Men problemet är att USA - inte bara under denna administration - allmänt nedvärderar eller motarbetar FN. Ledande amerikanska politiker i kongressen bekämpar och förtalar FN. USA har ännu inte betalt sina skulder till världsorganisationen som bland annat av detta skäl ständigt hotas av ekonomisk katastrof.
     Att nu omedelbart göra detta, utan villkor och nya påtryckningar, skulle vara en välkommen demonstration av att USA vill stärka FN och det internationella samarbetet.
     USA bör också nu äntligen acceptera inrättande av en internationell domstol för krigsförbrytelser. En lång rad av världens länder har stött och ratificerat avtal om inrättande av denna domstol som markerar att frågan om brott mot grundläggande mänskliga rättigheter är en internationell fråga.
     I sista stund skrev Clintonadministrationen på avtalet men det är uppenbart att Bushadministrationen - hittills - inte gjort några ansträngningar för att få avtalet ratificerat av den amerikanska kongressen. Kongressens representanthus har tvärtom antagit en lag som, om den skulle bli gällande, skulle avbryta all amerikansk ekonomisk eller militär samverkan med länder som anslutit sig till domstolen, alltså ett försök att skjuta hela domstolen i sank redan innan den börjat. Om USA:s politiker önskar en bred internationell samling mot terrorism är det minsta man kan begära att man stödjer ansträngningar att motverka liknande förbrytelser mot människors liv och rättigheter.

MEN SVARET PÅ terrorism kan inte bara handla om polisiära och militära insatser. En så ensidig politik har små chanser att lyckas. Det krävs en politik som satsar på fred i Mellersta Östern och andra akuta konfliktområden, på ekonomisk utveckling och inte upprustning.
     Världen skulle kunna samlas kring en ny och konstruktiv utvecklingspolitik, där man lärt sig av de senaste 20 årens nyliberala misslyckanden och som ger fattiga länder större möjligheter att själva avgöra sin politik. Det skulle också innefatta en dramatisk höjning av den rika världens bistånd - ett bistånd som nu är lägre än någonsin. Allt detta och mer skulle visa att USA tillsammans med andra rika länder förstår att världsfattigdomen är vår tids ödesfråga och ytterst ett hot också mot egen säkerhet.
     I alla länder måste vi befria oss från fördomar och myter om andra människors kulturer och religioner. En globaliserad värld där människor misstror eller hatar "de främmande" varandra blir outhärdlig. I terrorns spår ser vi hat och fördomar bubbla upp mot araber och muslimer - också här i Sverige. Det är terrorns vidriga frukter och de skärper motsättningar, ökar osäkerheten och människors förtvivlan.
     Vi skall inte följa baner som "islam" eller "väst", skriver Edward Said, vi måste befria oss från schablonerna, sprida ömsesidig förståelse om komplexiteten och mångfalden bakom dessa begrepp. Upplysning och kunskap är det bästa sättet att isolera terrorister. Demokratin måste försvaras i trohet mot dess grundläggande värden.
Ingvar Carlsson
Carl Tham “

011108:
DN 011107 sidB2:

"Visst handlar det om islam."

011108:
Från Olof Palmes internationella centrum (http://www.palmecenter.se):

" Naomi Klein: Våldet beror på den rika världens hyckleri

- Jag är orolig för hur ilskan och misstron till politiker, poliser och media växer hos de unga.

För Naomi Klein, författare, journalist och en av de mest framträdande personerna i globaliseringsdebatten, är det självklart att vi måste försöka förstå varifrån våldet och ilskan kommer. Hennes svar är att de beror på dubbelmoralen och hyckleriet i den rika världen.
   På inbjudan av bl.a. Palmecentret höll hon ett seminarium den 22 oktober på Stockholms Universitet. Naomi Klein och andra kritiker av globaliseringens villkor har förklarats som hopplöst ute efter den 11 september. Men helt ute kan inte författaren till bestsellern No Logo vara - universitets Aula Magna var fullsatt.
   Naomi Klein anser att vi mer än någonsin behöver diskutera vad för slags globalisering vi vill ha. Det finns alternativ till Talibanernas fundamentalism och USA:s bomber.
   - Diskussionen om globaliseringens villkor handlar inte om frihandel utan om att vi utsatts för en oacceptabel kohandel, menade Naomi Klein.
   Naomi Klein förklarade att kohandeln urholkat demokratin och den offentliga sektorn. De stora företagen med sina varumärken har trängt in i städer, i skolor och ända in i det allra mest privata. Livsstilsindustrin och reklambyråer dammsuger de ungas kultur och våra viktigaste ideal för att förvandla dessa till redskap i marknadsföringen.
   Naomi Klein chockades över skotten i Göteborg. Hon frågar sig hur polisen kunde få för sig att skjuta skarpt mot unga aktivister. Efter en vecka i Sverige är hon upprörd över att debatten så mycket handlar om enstaka aktivisters våld och så lite om de globala orättvisorna.

Våra barn skjuts ned
- Vi borde vara mer bekymrade över krossade kroppar än över krossat glas. Det är våra barn de skjuter. De är idealister och framtida ledare.
   Hon beskrev en trend där polisens våld mot aktivister i både Europa och Nordamerika ökat. Polisen laddar upp och är alltför förberedd inför toppmöten och protester. Hon citerade en polischef som inför ett toppmöte förklarat: För att leva i fred måste man vara förberedd på krig.
   Polisen har trappat upp våldet. De har gått från pepparsprej, vattenkanoner och tårgas till skarp ammunition. Aktivister fängslas innan de har gjort något. Och demonstranter motas allt längre bort från politikernas och experternas möten. Enligt Naomi Klein när sig polisens våld på allmänhetens tystnad.
   - Jag begär en balans i debatten.
   Istället har vi hamnat i en debatt om debatten. Vi diskuterar inte längre de globala orättvisorna, utan enbart våldet. Enligt Naomi Klein borde vi istället prata om orsakerna till våldet.
   Hon berättade att en svensk journalist försökt få henne att förstå det självklara i att en kastad gräddtårta till slut leder till att man kapar passagerarplan och rammar World Trade Center.
   - Det är inte för att jag är för våld som jag är så tveksam till att fördöma aktivisteras våld, utan för att jag är chockad över hur skandalöst lite som har sagts om polisvåldet, förklarade Naomi Klein.

Med oss eller mot oss
Händelserna den 11 september förstummade en hel värld. Plötsligt gavs inget utrymme för nyanser. Ur askan från tvillingtornen på Manhattan drev USA igenom världshistoriens bredaste allians med mottot: Antingen är ni med oss eller så är ni mot oss.
   - Någon har kallat det här Jihad mot McWorld. Men det finns en annan möjlighet: man kan välja bort båda dessa alternativ.
   De protesterandes ilska, menar hon, riktar sig mot dubbelmoralen och hyckleriet i den rika världen.
   Plötsligt är det tillåtet för stater att subventionera företag i USA, Europa och Kanada. USA har lagt upp ett stödpaket på 100 miljarder dollar för att stimulera ekonomin. I Europa har regeringar ställt upp med statliga skadeståndsgarantier för att hålla nere flygbolagens ökade kostnader för försäkringspremier. Kanada bryter mot patentlagar för att kunna producera billigare antibiotika till sina medborgare och motiverar det med att det råder nationell kris - men ingen i Kanada har smittats av mjältbrand.
   Många länder har drabbats av ekonomiska kriser på grund av konflikter. Men då kom inga förslag till åtgärder för att stimulera deras industrier. När länder som Sydafrika och Brasilien brutit mot patentregler för att tillverka billig aidsmedicin har de stämts av läkemedelsföretagen.
   - Den ideologiska diskussionen bör handla om vem som har rätt att bryta mot handelsregler.
   Naomi Klein pekade också på hyckleriet kring frihetsbegreppet: Hur kan USA säga sig vara den fria världens räddare samtidigt som Pentagon köper upp all tid i den bästa privata satelliten för att undvika att bilder om vad som pågår i Afghanistan ska komma ut i media?

Demokratins kris
- Vi aktivister har anklagats för att vara oorganiserade. För att sakna fokus och inte vara samlade runt samma frågor. Men en storlek passar inte alla.
   Vad har husockupanter i Italien gemensamt med bönder i Vietnam? Vad har Zapatisterna i Mexiko och MST i Brasilien gemensamt med bondekooperativ i Nya Zeeland? Och vad har alla dessa gemensamt med gatufester i London, Prag, Paris och San Francisco eller ungdomar som byter digitala program och tjänster med varandra?
   Enligt Naomi Klein är de alla enade mot frihandeln och neo-liberalismen - och mot att vi medborgare har förvandlats till goda konsumenter. De kritiserar privatiseringar och minskade offentliga utgifter. Denna rörelse är en global protest mot nedmonteringen av de offentliga sektorerna. Men på ett djupare plan än privatiseringar och nedmontering ser hon den demokratiska krisen.
   Naomi Klein förklarade att globaliseringen har orsakat en kris för den representativa demokratin. Att få upp en fråga på dagordningen har blivit ofattbart dyrt. Bara storföretagen och intresseorganisationerna har råd att hålla sig med mediakonsulter och PR-byråer. Politikerna lyssnar inte längre på sina medborgare.
   I denna brist på demokrati växte olika rörelser upp. Aktivister började agera genom direkt demokrati när den representativa demokratin inte räckte till. Naomi Klein jämförde denna rörelse med 30-talets protester. Då använde sig folkrörelser och fackföreningar av ett antal olika medel för at påverka, bland annat demonstrationer, studiecirklar, affischer, brev till politiker, strejker. Ju fler metoder, desto större framgång kunde man nå.
   Det finns en misstro mot de gamla strukturerna. Partierna har misslyckats, de räcker inte till. Medborgarna kan inte längre se skillnad på liberala, konservativa eller socialdemokratiska partier.
   Naomi Klein beskrev att många socialdemokratiska regeringar har misslyckats när de väl haft makten för att de inte har vågat göra tillräckligt.
   Som exempel på nya mer aktivistiska rörelser nämnde hon italienska husockupanter som ställt upp i lokala val och vunnit. I Puerto Alegre, Brasilien, har invånarna sen tolv år tillbaka röstat om budgeten. Flera gånger har man stött skattehöjningar. Naomi Klein anser därmed att vänstern bör lämna sin misstro till decentraliseringar.
   - Människor har inte tid för en demokrati som inte fungerar för dem. Men de verkar ha tid för en som fungerar.
   På det globala planet behövs motparter till de stora företagen och de multilaterala institutionerna som världshandelsorganisationen WTO och låneinstituten Världsbanken och IMF. De är i grunden odemokratiska och fungerar som obskyra klubbar för experter som främst arbetar för de rika i världen. FN-organen skulle kunna fungera som effektiva motparter, men inte så länge FN-systemet saknar resurser.

Marknadsför livsstilar
Med varumärken har företagen erövrat det allmänna rummet. Varumärken har trängt långt in i det privata. Subkulturer sugs upp av marknadsförare och förvandlas till livsstilsannonser. Skolor sponsras och lärare förvandlas till marknadsförare. Enligt Naomi Klein används våra viktigaste ideal för att sälja produkter.
   För Naomi Klein ligger svenska företag i bräschen när det gäller att utnyttja ideal och marknadsföra livsstilar för att sälja sina varumärken. Som exempel tog hon svenska IKEA. Vad står företaget för? Demokrati, hade en ansvarig för IKEA:s lansering i England svarat. Ett annat exempel är Absolut Vodka som använder sig av konstnärer för att skapa ett innehåll i en kampanj för att därigenom lansera en produkt.
   De unga har ett kluvet förhållande till de stora företagen och deras varumärken, förklarade Naomi Klein. De är å ena sidan en del i deras liv. McDonald's, Coca-cola och Nike ingår som en integrerad del i de ungas vardag. De äter, sover, drömmer och växer upp med varorna och identifierar sig med varumärkena. Men samtidigt representerar företagen dåliga löner, antifackliga intressen och de tillverkar sina produkter i fabriker där förhållandena är usla. Företagen är inte längre förankrade i samhället som arbetsgivare.
   På frågan om No Logo inte också skulle betyda no jobs i utvecklingsländerna svarade Naomi Klein att hon inte är emot att företag flyttar sin produktion utomlands. Vad det handlar om är att förbättra arbetsförhållanden, att tillåta och stärka fackföreningar.
   Men har vi något alternativ till det kapitalistiska systemet och är kapitalismen i grunden ond?
   - Den verkar vara i grunden dålig. Åtminstone utifrån vad jag sett, svarade Naomi Klein.
   - Men den producerar en hel del saker, påpekade Palmecentrets generalsekreterare Carl Tham.
   - Jo, det är det som är problemet.
   - Men jämfört med det kommunistiska systemet är väl ändå kapitalismen mer effektiv. Och saknas det inte alternativa modeller? frågade Carl Tham.
   - Ja, det behövs verkligen nya modeller. Jag ska jobba på det i min nästa bok, avslutade Naomi Klein.

PETTER BOLME
Global Reporting "

DN 020104 sid A11:
" Utblick
Frihetens stamort på jorden eller global förtryckare omvärldens bild av den enda kvarvarande supermakten USA är minst sagt dubbel. Det visar en färsk världsomspännande opinionsundersökning om hur den internationella USA-bilden ter sig efter terrordåden den 11 september.

Antiamerikanismen lever vidare.