Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Studenternas förkunskaper för högre studier i matematik.

" Utbildningsminister Thomas Östros har uttryckt sin oro för svenska elevers kunskaper i matematik och avser att tillsätta en matematikdelegation. Vi välkomnar detta initiativ.

Med denna artikel vill vi påvisa det ökade behovet av goda matematikkunskaper, samt belysa de svårigheter vi upplever i grundutbildningen inom matematik på högskole- och universitetsnivå.

Historiskt sett har matematik växelverkat med framför allt astronomi och fysik, men även med andra naturvetenskaper. Nya teorier i matematik har vuxit fram ur upptäckter i fysik och omvänt har matematiska teorier givit vägledning för nya upptäckter i fysik. Till exempel har en del elementarpartiklar från början varit matematiska konstruktioner innan deras existens observerats i någon av världens partikelacceleratorer. På senare år har matematik funnit nya tillämpningsområden inom biologi och medicin. Andra områden som är flitiga avnämare av matematik är ekologi, meteorologi, ekonomi, epidemiologi, kryptografi, informations- och kommunikationsteknologi.

Även filmindustrin har på senare år börjat använda matematik i sin produktion. Filmer som "Star Wars", "Jurassic Park", "Sagan om ringen" och "Titanic" skulle inte ha så avancerade effekter utan häftiga matematiska modeller. Också mer vardagliga ting som bilar, cd-spelare, tv-apparater och annan elektronik döljer innanför sina skal moderna matematiska resultat. I fallet bilar är även skalet - karossen - numera ett resultat av matematisk modellering. Kort sagt, ett avancerat teknologiskt samhälle kräver goda kunskaper i matematik.

Matematikens språk och teorier används även framgångsrikt inom andra områden än naturvetenskap och nya grenar av matematik uppstår, till exempel finansiell matematik. Så har några av pristagarna av Ekonomipriset till Alfred Nobels minne varit matematiker. Den kanske mest kände av dem är John Nash - spelteorins fader - vars teorier inte bara haft inflytande inom naturvetenskap och ekonomi, utan också inom exempelvis konfliktforskning, psykologi och sociologi.

När ett företag bestämmer sig för att köpa dyrbar teknisk utrustning budgeterar de även för underhåll och säkerhet. Samma strategi borde tillämpas när det gäller mänskliga resurser. Investeringar inom vetenskap och teknologi på en hög nivå måste ha underhåll och säkerhet på lägre nivå för att trygga återväxt, kontinuitet och utveckling. I detta fall gäller det adekvat utbildning av barn och ungdomar i skolans alla stadier och inom universitet och högskolor. Utan detta blir det obönhörligt "driftsstörningar" på nästa nivå.

Förutsättningarna för den högre matematikundervisningen på universitet och högskolor i Sverige har drastiskt förändrats de senaste tio åren. Studenternas förkunskaper, både när det gäller räknefärdighet och begreppsförståelse, har stadigt försämrats. Försämringen är påvisad i Högskoleverkets utvärdering av landets matematikutbildningar och finns dessutom väl dokumenterad i form av resultat från diagnostiska prov givna till nybörjare vid till exempel Umeå universitet, KTH och Chalmers. Resultatkurvorna pekar stadigt nedåt under de senaste tio åren, från att dessförinnan varit i stort sett konstanta.

På Chalmers har ett sådant prov genomförts sedan 1973. Under åren 1973-1993 ökade antalet civilingenjörsstudenter med cirka 50 procent, men resultaten vid de diagnostiska proven var tämligen konstanta. Den största förändringen skedde 1993-94, trots att antalet nya teknologer minskade något, och 1994-95 visar på en försämring av resultaten med cirka 10 procent. Sedan dess har kurvan pekat stadigt nedåt.

Statistiken från Umeå från 1998 och framåt visar mer detaljerat att provresultaten för dem med betyget MVG från gymnasieskolans "Matematik D" sjunkit från 80 procent 1998 till 68 procent 2001, för dem med betyget VG från 66 procent till 50 procent och för dem med betyget G från 53 procent till 40 procent. Totalt sett, från alla betygskategorier, löste de nyintagna studenterna på civilingenjörsprogrammen 65 procent av provets uppgifter korrekt 1998, medan motsvarande siffra 2001 endast var 51 procent. Under samma tidsperiod sjönk resultatet för studenterna på högskoleingenjörsprogrammen från 43 procent till 33 procent. En nyligen publicerad rapport visar på samma fenomen vid KTH.

Vad sedan gäller resultaten på de första universitetskurserna i matematik, kan vi i vissa fall vid en jämförelse under cirka tio år märka i det närmaste en halvering av antalet godkända efter första tentamenstillfället.

Alla dessa iakttagelser stämmer väl överens med den bild erfarna lärare på skolor landet runt förmedlar. Utbildningsnivån var relativt konstant under 1970- och 80-talen, men någon gång under 90-talets början sker ett trendbrott. Varför har det blivit så här? En förklaring man ofta hör är det ökade antalet eftergymnasiala utbildningsplatser inom teknik och naturvetenskap. Detta är dock inte den enda förklaringen, vilket resultaten från Chalmers och betygsstatistiken från Umeå ovan belyser.

Vi vill peka på ytterligare tre möjliga orsaker, nämligen bristande tillgång på kompetenta lärare, kursernas utformning på högstadie- och gymnasieskolor samt den rådande tidsandan.

När staten överlät ansvaret för ungdomsskolan till kommunerna blev också kvaliteten i utbildningen lidande. Kommuner med dålig ekonomi kan ha svårigheter att anställa kvalificerade lärare och i många fall saknas dessutom kvalificerade sökande till utlysta tjänster. Tyvärr saknas statistik över vilken utbildning de lärare har som just nu undervisar i matematik. Ofta är det nog också så att det saknas förståelse för de konsekvenser detta får för den högre utbildningen och - i förlängningen - samhället.

Redan kring 1990 avskaffades formellt allmän och särskild kurs i matematik på högstadiet, men det dröjde några år innan denna nyordning fick genomslag. Vi anser att nivågruppering behövs så att de som har intresse för matematik bereds möjlighet att satsa lite extra. Det är märkligt att ord som "nivågruppering" och "elitsatsning" är accepterat inom idrott, men inte rumsrent inom "pluggämnen".

Nivågruppering innebär ju dessutom inte bara en satsning på "eliten", utan också att de som har svårigheter med ämnet hamnar i en grupp där takten i undervisningen är bättre anpassad till deras behov.

När eleverna så kommer till gymnasiet väntar ett antal delkurser i matematik, upp till sex stycken på naturvetarprogrammet, varav fyra för närvarande är obligatoriska med slutbetyg i var och en. Detta leder till en fragmenterad kunskap, vilket är mycket olyckligt i ett ämne med ackumulativ inlärning som matematik.

Den rådande tidsandan tycks vara att allt som är "svårt" skall tonas ner för att göra utbildningsprogrammen mer attraktiva. Därmed hamnar matematik i strykklass, eftersom ämnet av många upplevs som svårt - ett problem vi för övrigt delar med övriga naturvetenskapliga ämnen samt språkämnen. Visst kan studier i matematik vara påfrestande och krävande, men kan också ge en underbar känsla av tillfredsställelse när man behärskar konsten. Ungefär samma känsla som att kunna dansa i "Svansjön", spela fotboll på världsnivå eller måla odödlig konst - tre andra sysselsättningar som kräver mycken tålamodsprövande träning.

Vad görs då inom universitet och högskolor för att rätta till situationen? För att om möjligt överbrygga gapet mellan gymnasium och högskola erbjuds förändrade undervisningsformer, modifierade studiegångar, bantade kurser, utökad gymnasierepetition, inrättande av förberedande kurser med mera, vilket endast fungerar som konstgjord andning i väntan på att roten till det onda angrips. Allt för att försöka bevara nivån på slutprodukten - den utexaminerade studenten - men tyvärr till priset av förlängda studier.

Trots dessa åtgärder ser vi en ökad utslagning i form av avbrutna studier. En del civilingenjörsprogram har vissa år haft avhopp på över 20 procent av antalet nybörjare redan efter ett års studier. Efter två år kan antalet studenter i vissa fall ha halverats (på andra program ibland ännu värre) vilket är oacceptabelt. Studenter som antas till en utbildning måste ha en rimlig chans att klara sina studier, dessutom inom föreskriven tid.

Ytterligare ett problem är att spridningen i förkunskaper och förmåga inom studentgrupperna är mycket stor. En del studenter har mycket goda förutsättningar att bedriva högskolestudier i matematik och dessa är inte betjänta av att utbildningstiden förlängs eller att examinationskraven sänks.

En viktig uppgift för den nya matematikdelegationen bör vara att ytterligare klargöra problemen, analysera deras orsaker och ange åtgärder för att lösa dem. För att klara detta mål bör delegationen ha bredast möjliga sammansättning. Den kunskap som finns vid landets matematiska institutioner måste användas i delegationens arbete.

Vi anser att det är hög tid att göra den kraftsamling i matematik som utbildningsminister Thomas Östros föreslår. Ska Sverige förbli en högteknologisk kunskapsnation krävs genomgripande förändringar på alla nivåer inom utbildningsväsendet.

Hasse Carlsson, Thomas Weibull, Sven Järner, Göteborgs universitet/Chalmers; Håkan Blomqvist, Chalmers Lindholmen; Håkan Franklin, Karlstads universitet; Hans Tranberg, Bronislaw Krakus, Mats Boij, KTH; Arne Enqvist, Linköpings universitet; Ingemar Nilsson, Lennart Karlberg, Luleå tekniska högskola; Nils Dencker, Lunds universitet; Lars-Christer Böiers, Lunds tekniska högskola; Frank Wikström, Mitthögskolan; Lars Filipsson, Mälardalens högskola; Peter Strömbeck, Stockholms universitet; Lars Blomqvist, Per-Anders Boo, Per Bylund, Umeå universitet; Ingrid Lindström, Leif Abrahamsson, Kerstin Ekstig, Uppsala universitet; Hans Frisk, Växjö universitet "

Länkar till Internet:

SUNET:

Numerisk analys

Mölndals länkkatalog: