53 Fysik o d.530 Allmänt. 531Allmän mekanik o fasta kroppars mekanik. 532 Vätskemekanik. 533 Gasmekanik, plasma. 534 Mekaniska svängningar, ljud, akustik. 535 Optik, ljus. 536 Värme. 537 Elektrictet och magnetism. 538 Fasta tillståndets fysik (även vätskor). 539 Materiens fysik, atomer, elementarpartiklar, kärnor, hållfasthet. (SAB Ucb, Ucc, Ucd. DC, DK 53)
Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler. De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida. I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan klicka på på dem och komma till de 129 områdena. De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion på engelska. To a short Introduction in English. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt. Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln. Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor. Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar finns i : Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella. Här ett urval: Om klassifikationssystem: Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf) Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf) Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.Innehåll: Nobelpriset i fysik 2004. Nobelpriset i fysik 2001. Nobelpriset i fysik. Länkar till Internet.
041221 från: http://nobelprize.org/physics/laureates/2004/
Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 20045 oktober 2004 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela 2004 års Nobelpris i fysik "för upptäckten av asymptotisk frihet i teorin för den starka växelverkan" gemensamt till David J. Gross H. David Politzer Frank Wilczek
En färgstark upptäckt i kvarkarnas världVad är det minsta som finns? Hur bygger dessa partiklar upp allt vi ser omkring oss? Vilka krafter verkar i naturen och hur fungerar de egentligen? Årets Nobelpris i fysik berör dessa fundamentala frågor, som sysselsatt fysiker under hela 1900-talet och som fortfarande engagerar och utmanar såväl teoretiker som experimentalister vid de stora partikelacceleratorerna. David Gross, David Politzer och Frank Wilczek har gjort en viktig teoretisk upptäckt som rör den starka kraften, eller "färgkraften" som den också kallas. Den starka kraften är den kraft som dominerar i atomkärnan, den som verkar mellan kvarkarna inuti protonen och neutronen. Det årets pristagare upptäckte var något som vid första anblicken kan tyckas helt motsägelsefullt. Tolkningen av deras matematiska formel blev nämligen att ju närmare varandra kvarkarna är, desto svagare blir "färgladdningen". När kvarkarna är riktigt nära varandra är kraften så svag att de nästan uppträder som fria partiklar. Detta, som beskriver vad som händer partiklarna när avstånden blir allt mindre utan att nå fram till noll, kallas asymptotisk frihet. Omvänt gäller när kvarkarna avlägsnar sig från varandra; kraften blir starkare när avståndet ökar. Egenskapen kan liknas vid ett vanligt gummiband. Ju längre man sträcker ut det, desto starkare blir kraften. Upptäckten sammanfattades 1973 i en elegant matematisk formel som ledde till en helt ny teori, kvantkromodynamiken, QCD. Denna teori blev en viktig pusselbit i den s.k. standardmodellen, som beskriver all den fysik som är förknippad med den elektromagnetiska kraften (som verkar mellan laddade partiklar), den svaga kraften (som har betydelse för solens energiproduktion) och den starka kraften (som alltså verkar mellan kvarkar). Med kvantkromodynamikens hjälp kan fysikerna äntligen förklara varför kvarkarna endast uppträder som fria partiklar vid extremt höga energier. I protonen och neutronen följs de alltid åt tre och tre. Med denna upptäckt har David Gross, David Politzer och Frank Wilczek tagit fysiken närmare uppfyllelsen av en storslagen dröm, nämligen en samlad teori som även innefattar gravitationen – en teori för allt.
David J. Gross, född 1941 (63 år) i Washington, DC, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1966 vid University of California, Berkeley. Professor vid Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA. H. David Politzer, född 1949 (55 år, amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Harvard University. Professor vid Department of Physics, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA. Frank Wilczek, född 1951 (53 år) i Queens, NY, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Princeton University. Professor vid Department of Physics, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA. Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
011010: Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 20019 oktober 2001 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Nobelpriset i fysik år 2001 gemensamt till Eric A. Cornell
Wolfgang Ketterle
Carl E. Wieman "för uppnående av Bose-Einsteinkondensation i förtunnade gaser av alkaliatomer, samt för tidiga fundamentala studier av kondensatens egenskaper".
Nytt materietillstånd avslöjat: Bose-EinsteinkondensatEn laserstråle skiljer sig från vanligt ficklampsljus på flera sätt. I lasern har dels ljuspartiklarna samma energi, dels svänger de i takt. Att också få materia att uppföra sig på detta kontrollerade sätt har länge varit en utmaning för forskarna. Årets Nobelpristagare i fysik har lyckats; de har fått atomer att "sjunga unisont" och därmed upptäckt ett nytt materietillstånd kallat Bose-Einsteinkondensat (BEC). År 1924 gjorde den indiske fysikern Bose viktiga teoretiska beräkningar på ljuspartiklar. Han skickade sina resultat till Einstein, som utvidgade teorin till en viss typ av atomer. Einstein förutspådde att om man kyler ner en gas av sådana atomer till mycket låg temperatur skulle alla atomer plötsligt samlas i det lägsta möjliga energitillståndet. Processen liknar den när vätskedroppar bildas ur en gas och kallas därför kondensation. Det skulle dröja 70 år innan årets Nobelpristagare år 1995 lyckades åstadkomma detta extrema materietillstånd. Cornell och Wieman fick då fram ett renodlat kondensat av ca 2 000 rubidiumatomer vid 20 nK (nanokelvin), dvs. 0,000 000 02 grader högre än den absoluta nollpunkten. Oberoende av Cornells och Wiemans arbeten, gjorde Ketterle motsvarande experiment på natriumatomer. De kondensat han lyckades framställa innehöll fler atomer och kunde därför användas för att undersöka fenomenet närmare. Med hjälp av två separata BEC som fick expandera in i varandra kunde han få fram mycket tydliga interferensmönster, dvs. sådana mönster som bildas på en vattenyta då man kastar två stenar samtidigt. Detta experiment visade alltså att kondensaten innehöll helt koordinerade atomer. Ketterle kunde också alstra en stråle av små "BEC-droppar" som föll på grund av tyngdkraften. Detta kan ses som en början till en "laserstråle" med materia i stället för ljus. Användningsområden för BEC är intressanta att spekulera kring. Den nya "kontroll" av materien som denna teknik innebär kommer att medföra omvälvande tillämpningar inom bland annat precisionsmätningar och nanoteknologi.
010409: Nobelpriset i fysik(I förteckningen här har tidigarte adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org ) Nobelpriset i fysik Pristagare Artiklar The Nobel Prize in Physics 1901-1999 by Erik B. Karlsson : What is Physics? From Classical to Quantum Physics Microcosmos and Macrocosmos From Simple to Complex Systems Atomic nuclei Atoms Molecules and plasmas Condensed matter Physics and Technology Further Remarks
Länkar till Internet:
SUNET:Fysik
Molekyl-, atom-, kärn- och partikelfysik
delar om
Till Entrésidan |