54 Kemi o d.540 Allmänt. 541 Teoretisk kemi. 542 Experimentalkemi. 543 Analytisk kemi. 546 Oorganisk kemi. 547 Organisk kemi. 548 Kristallografi. 549 Mineralogi. (SAB Uce, Udu. DC, DK 54) Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler. De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida. I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan klicka på på dem och komma till de 129 områdena. De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion på engelska. To a short Introduction in English. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt. Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln. Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor. Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar finns i : Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella. Här ett urval: Om klassifikationssystem: Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf) Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf) Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.Innehåll: Nobelpriset i kemi 2004. Nobelpriset i kemi 2001. Nobelpriset i kemi. Länkar till Internet.
041221 från: http://nobelprize.org/chemistry/laureates/2004/
Pressmeddelande: Nobelpriset i kemi 20046 oktober 2004 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2004 "för upptäckten av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning" gemensamt till Aaron Ciechanover Avram Hershko Irwin Rose
Dödsmärkning av proteinerProteiner bygger upp allt levande: växter, djur och därmed oss människor. De senaste årtiondena har biokemin kommit långt när det gäller att förklara hur cellen tillverkar alla sina olika proteiner. Men nedbrytningen av proteiner var inte lika många forskare intresserade av. Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose gick mot strömmen och upptäckte i början av 1980-talet ett av cellens viktigaste kretslopp, den reglerade proteinnedbrytningen. För detta belönas de med årets Nobelpris i kemi. Aaron Ciechanover, Avram Hershko och Irwin Rose har fått oss att inse att cellen fungerar som en högeffektiv kontrollstation där proteiner byggs upp och bryts ner i ett rasande tempo. Nedbrytningen sker inte urskillningslöst utan genom en i detalj styrd process där just de proteiner som ska brytas ned i ett visst ögonblick förses med en molekylär etikett, en "dödskyss" om man vill vara dramatisk. Därefter matas de etiketterade proteinerna in i cellernas "avfallskvarnar", de s.k. proteasomerna, där de hackas i småbitar och förstörs. Etiketten utgörs av en molekyl kallad ubiquitin. Den fästs på det protein som ska förstöras, följer det till proteasomen där den känns igen som nyckeln i ett lås och signalerar att det kommer ett protein för nedmontering. Strax innan proteinet åker in i proteasomen, kopplas ubiquitin-etiketten loss för att kunna återanvändas. Tack vare de tre pristagarnas insatser, är det nu möjligt att på molekylär nivå förstå hur cellen kontrollerar en rad centrala processer genom att bryta ner vissa proteiner och inte andra. Några exempel på processer som styrs av ubiquitinmedierad proteinnedbrytning är celldelningen, reparationen av skadat DNA, kvalitetskontrollen av nytillverkade proteiner och viktiga delar av immunförsvaret. När nedbrytningen inte fungerar korrekt blir vi sjuka. Livmoderhalscancer och cystisk fibros är två exempel. Kunskap om ubiquitinmedierad proteinnedbrytning ger möjlighet att utveckla läkemedel mot dessa och andra sjukdomar.
Aaron Ciechanover, född 1947 (57 år) i Haifa, Israel (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1982 vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa. Distinguished Professor vid avdelningen för biokemi, Rappaport Family Institute for Research in Medical Sciences vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa, Israel. Avram Hershko, född 1937 (67 år) i Karcag, Ungern (israelisk medborgare). Doktorsgrad i medicin 1969 vid Hadassah and the Hebrew University Medical School, Jerusalem. Professor vid Rappaport Family Institute for Research in Medical Sciences vid Technion (Israel Institute of Technology), Haifa, Israel. Irwin Rose, född 1926 (78 år) i New York, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad 1952 vid University of Chicago, USA. Specialist vid avdelningen för fysiologi och biofysik på College of Medicine, University of California, Irvine, USA. Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
011010: Pressmeddelande : Nobelpriset i kemi 200110 oktober 2001 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Nobelpriset i kemi år 2001 för utvecklandet av katalytisk asymmetrisk syntes, med ena halvan gemensamt till William S. Knowles, St Louis, Missouri, USA och Ryoji Noyori , Nagoya University, Chikusa, Nagoya, Japan "för deras arbeten över kiralt katalyserade hydrogeneringsreaktioner" och den andra halvan av priset till K. Barry Sharpless, The Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien, USA "för hans arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner".
SpegelbildskatalysMånga molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala. I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. Läkemedel består ofta av kirala molekyler och skillnaden mellan de båda formerna kan bli en fråga om liv och död – så var det t.ex. i Neurosedynkatastrofen på 60-talet. Det är därför angeläget att kunna framställa de två kirala formerna var för sig. Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. En enda sådan molekyl kan producera miljontals molekyler av den önskade spegelbildsformen. William S. Knowles upptäckte att det var möjligt att utnyttja s.k. övergångsmetaller för att göra kirala katalysatorer för en viktig typ av reaktion kallad hydrogenering och därmed erhålla företrädesvis den ena spegelformen som produkt. Hans forskning ledde snabbt till en industriell process för framställning av läkemedlet L-DOPA som används för behandling av Parkinsons sjukdom. Royji Noyori har lett utvecklingen vidare till dagens generella kirala katalysatorer för hydrogenering. K. Barry Sharpless å andra sidan belönas för utvecklingen av kirala katalysatorer för en annan viktig reaktionstyp – oxidationsreaktioner. Pristagarna har öppnat ett helt nytt forskningsfält och därmed möjliggjort syntes av molekyler och material med nya egenskaper. Idag utnyttjas resultaten av deras grundforskning i en rad industriella synteser av läkemedel, t.ex. antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.
010409: Nobelpriset i kemi(I förteckningen här har tidigare adress http://www.nobel.se bytts till http://nobelprize.org )Nobelpriset i kemi Pristagare Artiklar The Nobel Prize in Chemistry: The Development of Modern Chemistry by Bo G. Malmström : 1. Introduction 1.1. Chemistry at the Borders to Physics and Biology 1.2. The Mechanics of the work in the Nobel Committee for Chemistry 2. The First Decade of Nobel Prizes for Chemistry 3. The Nobel Prizes for Chemistry 1911-2000 3.1. General and Physical Chemistry 3.2. Chemical Thermodynamics 3.3. Chemical Change 3.4. Theoretical Chemistry and Chemical Bonding 3.5. Chemical Structure 3.6. Inorganic and Nuclear Chemistry 3.7. General Organic Chemistry 3.8. Preparative Organic Chemistry 3.9. Chemistry of Natural Products 3.10. Analytical Chemistry and Separation Science 3.11. Polymers and Colloids 3.12. Biochemistry 3.13. Applied Chemistry 4. Concluding Remarks
Länkar till Internet:
SUNET:Kemi
delar om
Till Entrésidan |