57 Biologi o d. Ekologi, mikrobiologi.570 Allmänt , 571 Naturgeografi. 572 Antropologi, människoraserna. 573 Biologi i allmänhet. 574 Allmän ekologi o d. Hydrobiologi. Biogeografi. 575 Utvecklings-o ärftlighetslära .576 Mikrobiologi, cellen, mikrober. 577 Biokemi, den genetiska koden. 578 Biologisk teknik. 579 Samlingar och preparering. (SAB Ue. DC, DK 57) Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: ” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.” Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler. De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida. I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan klicka på på dem och komma till de 129 områdena. De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion på engelska. To a short Introduction in English. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt. Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln. Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor. Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar finns i : Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella. Här ett urval: Om klassifikationssystem: Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf) Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf) Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.Innehåll: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2004. Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2001. Nobelpriset i medicin. Länkar till Internet. 041221 från: http://nobelprize.org/medicine/laureates/2004/ (Nobelprisen: http://nobelprize.org) (Lista på alla Nobelpristagare genom åren: http://nobelprize.org/search/all_laureates_c.html)
Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2004.4 oktober 2004 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2004 gemensamt tilldelas Richard Axel och Linda B. Buck för deras upptäckter av ”luktreceptorer och luktsinnets organisation”
SammanfattningLuktsinnet var länge det mest gåtfulla av våra sinnen. Man förstod inte grundprinciperna för hur vi kan känna igen och minnas inte mindre än 10 000 olika dofter. Årets två Nobelpristagare i Fysiologi eller Medicin har löst denna gåta och i en serie revolutionerande arbeten klargjort hur vårt luktsinne fungerar. De upptäckte en stor genfamilj av närmare tusen olika gener (tre procent av våra gener), som ger upphov till lika många typer av luktreceptorer. Dessa sitter på luktreceptorcellerna som finns i ett litet område i övre delen av nässlemhinnan. Där kan de känna av de doftmolekyler som vi andas in. Varje luktreceptorcell har bara en typ av luktreceptor, och var och en av dessa kan känna av ett begränsat antal doftämnen. Våra cirka tusen olika typer av luktreceptorceller är därför starkt specialiserade för enskilda doftämnen. Luktreceptorcellerna sänder tunna nervutskott direkt till avgränsade mikroregioner, glomeruli, i hjärnans primära luktområde, luktbulben. Varje sådan glomerulus aktiveras endast av utskott från en typ av luktreceptorcell. Från dessa mikroregioner i luktbulben sänds informationen vidare till andra delar av hjärnan. Här kombineras informationen från flera luktreceptorer så att ett mönster bildas. Det gör att vi medvetet kan uppleva exempelvis doften av en syren på försommaren, eller kan återkalla ett sådant doftminne vid andra tidpunkter. Richard Axel, New York, USA, och Linda Buck, Seattle, USA, publicerade år 1991 tillsammans det grundläggande arbetet, där de påvisade den mycket stora familjen av luktreceptorgener. Axel och Buck har sedan arbetat parallellt och oberoende av varandra och har i flera eleganta arbeten klarlagt hur luktsystemet fungerar, från molekylär nivå till hur cellerna är organiserade. Luktsinnet viktigt för vår livskvalitetNär något smakar riktigt gott är det framför allt luktsinnet som har aktiverats och hjälpt oss att upptäcka de olika kvaliteter som vi uppfattar som positiva. Ett gott vin eller ett solmoget smultron aktiverar ett helt batteri av luktreceptorer. Dessa hjälper oss att förnimma olika doftämnen. En unik doft kan framkalla distinkta minnen från vår barndom eller från känsloladdade händelser – positiva eller negativa. En enstaka mussla som inte är fräsch utan orsakar illamående kan lämna ett bestående minne över många år, ett minne som gör att vi inte kan förmå oss att äta någon rätt som innehåller musslor – hur läcker den än må vara. Att förlora luktsinnet är ett allvarligt handikapp – då kan man inte längre uppfatta matens olika kvaliteter eller olika varningssignaler, exempelvis brandrök.Lukten central för de flesta arterAlla levande varelser har förmågan att upptäcka och identifiera kemiska ämnen i omgivningen. Att kunna identifiera lämplig föda och undvika mat som är härsken eller otjänlig som föda har naturligtvis ett stort överlevnadsvärde. Medan fiskar har ett ganska litet antal luktreceptorer, cirka hundra, har möss – som Axel och Buck arbetade med – omkring tusen. Vi människor har något färre än möss, och några av generna för luktreceptorer har förlorats under evolutionen. För en nyfödd däggdjursunge är lukten central för att den till exempel ska kunna hitta moderns spenar och få mjölk – utan luktsinne överlever den normalt inte. För många vuxna djur spelar luktsinnet också en helt avgörande roll; till stor del lever de och tolkar omvärlden genom sitt luktsinne. Hundar har exempelvis ett cirka 40 gånger större område i näsan avdelat för luktreceptorer än vad människor har.Den stora genfamiljen av luktreceptorerLuktsinnet är det första sinnessystem vars funktion har kartlagts främst med molekylära tekniker. Axel och Buck visade att tre procent av våra gener används för att producera de olika luktreceptorerna, som finns på ytan av luktreceptorcellerna. När en luktreceptor aktiveras av ett doftämne leder det till att luktreceptorcellen stimuleras och skickar en elektrisk signal via sina utskott till hjärnan. Varje luktreceptor påverkar först ett G-protein, som den är direkt kopplad till. G-proteinet aktiverar i sin tur bildningen av en budbärarmolekyl inne i cellen, cAMP (cykliskt AMP). Sedan påverkar cAMP jonkanaler så att dessa öppnas och cellen aktiveras. Axel och Buck kartlade den mycket stora genfamiljen av luktreceptorer och visade att den tillhör gruppen G-protein-kopplade receptorer, GPCR. Alla de cirka tusen olika luktreceptorerna är besläktade proteiner som skiljer sig åt i vissa detaljer, vilket förklarar att de kan aktiveras av olika doftämnen. De består av en lång kedja av aminosyror, som är förankrad i cellmembranet och passerar genom detta sju gånger. Kedjan skapar ett bindningställe till vilket doftämnet kan knytas. När doftämnet binds ändras proteinets form så att G-proteinet aktiveras. En sorts luktreceptor i varje luktreceptorcellAxel och Buck visade oberoende av varandra att varje enskild luktreceptorcell enbart uttrycker en av de närmare tusen olika luktreceptorgenerna. Vi har alltså lika många typer av luktreceptorceller som luktreceptorer. Genom att registrera de elektriska signalerna från enskilda luktreceptorceller kunde de visa att varje cell inte reagerar enbart på ett doftämne utan på flera snarlika molekyler – dock med varierande känslighet. Bucks forskargrupp studerade olika luktreceptorcellers känslighet för olika doftämnen. Med hjälp av en pipett tömde man sedan de enskilda cellerna på sitt innehåll och kunde visa exakt vilken gen som var uttryckt i den undersökta cellen. På så sätt kunde man sluta sig till vilka doftämnen som aktiverar en enskild receptormolekyl. De flesta lukter är sammansatta av flera doftämnen, och varje doftämne aktiverar flera olika luktreceptorceller. Därmed får vi en kombinationskod som kan bilda olika "luktmönster" – på motsvarande sätt som färgerna i ett lapptäcke eller i en mosaik. Detta gör att vi kan känna av och forma minnesbilder av cirka 10 000 olika dofter. Luktreceptorceller aktiverar mikroregioner i hjärnans luktbulbFyndet att varje luktreceptorcell bara uttrycker en enda luktreceptorgen var högst oväntat. Axel och Buck gick vidare med att undersöka hur den första omkopplingsstationen i hjärnan är organiserad. Luktreceptorcellerna sänder sina utskott till luktbulben, där det finns cirka 2 000 väl avgränsade mikroregioner, glomeruli. De är alltså ungefär dubbelt så många som antalet typer av luktreceptorceller. Axel och Buck visade oberoende av varandra att luktreceptorceller som uttrycker samma luktreceptor sänder ut nervutskott som sammanstrålar i en gemensam glomerulus. Axels forskargrupp använde sig av avancerad genetisk teknologi för att i möss påvisa luktreceptorernas roll i denna process. Att nervutskott från celler med samma luktreceptor kopplas till samma glomerulus ledde till insikten att glomeruli är höggradigt specialiserade (se figur). I dessa glomeruli finns inte bara nervtrådarna från luktreceptorcellerna utan också utskott från nästa lager av nervceller i luktbulben, mitralceller. Varje sådan mitralcell aktiveras endast från en glomerulus och bibehåller därmed sin specifika information. Via sina långa nervutskott skickar de information till flera områden i hjärnan om vilken luktreceptortyp som har aktiverats. Buck visade att dessa nervsignaler i sin tur går till specifika mikroregioner i hjärnbarken. Här kombineras informationen från flera olika typer av receptorer till ett mönster som är typiskt för varje doft. Detta tolkas slutligen till den medvetna upplevelsen av en viss igenkännbar doft. Feromoner och smaksinnetMånga av de principer som gäller för luktsinnet gäller också för andra sinnen. Feromoner är ämnen som kan påverka olika typer av beteenden, främst hos djur. Axel och Buck har, oberoende av varandra, påvisat att feromoner kan detekteras av två andra GPCR-familjer, som finns i en helt annan del av nässlemhinnan. På tungans smaklökar finns ytterligare en familj av GPCR som är kopplade till smaksinnet.
Referens Luktreceptorer och luktsinnets organisation
|
|
011010: Pressmeddelade: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2001.8 oktober 2001 Nobelförsamlingen
vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset
i Fysiologi eller Medicin år 2001 Leland H. Hartwell, R. Timothy (Tim) Hunt och Paul M. Nurse för deras upptäckter rörande "kontrollen av cellcykeln" SammanfattningAlla organismer är uppbyggda av celler,
som förökar sig genom delning. En vuxen människa
består av cirka 100 000 miljarder celler, som uppstått
från en enda cell, den befruktade äggcellen. Även
hos vuxna delar sig ständigt en enorm mängd celler för
att ersätta de som dör. För att en cell ska kunna
dela sig måste den tillväxa i storlek, kopiera sin arvsmassa
och exakt fördela den till dottercellerna. Dessa processer
samordnas i den s k cellcykeln.
|