622 Gruvkonstruktioner o d. 623 Militärkonstruktioner . 624 Konstruktion av byggnader o d. 625 Konstruktion av trafikleder till lands. Järnvägar, gator, vägar o d.626 Vattenbyggnad i allmänhet, kanaler, anläggn. för jordbruk, fiske. 627 Anläggningar i hamnar, vattendrag och öppet hav, dammar. 628 Hygienkonstruktioner, vatten och avlopp, belysning o d. 629 Transportmedelskonstruktion o d.

(SAB P delar om konstruktion . DC, DK 62, delar om konstruktion. Delar om tillverkning till 66/69)

Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu
adressen http://wimnell.com
   På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln:
” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
   Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid.
De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler.
   De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida.
I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan
klicka på på dem och komma till de 129 områdena.
   De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion
på engelska. To a short Introduction in English.

    Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
    Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
   På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera.
   Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll
   I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt.
   Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln.
    Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Innehåll:

Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
Teknik och IT.
Gemensam satsning för att presentera svenska elbilar. 080515.
Gemensam platta för IT.

Länkar till Internet.

Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.

"Gemensam platta för IT"

" Fem års projektarbete, för drygt 113 miljoner kronor, finns nu dokumenterat på en cd-skiva, som distribueras i över 50.000 exemplar till byggbranschens aktörer. Nu är det upp till marknaden om projektet IT Bygg och Fastighets vision om en branschgemensam IT-plattform blir verklighet, eller om hittills uppnådda resultat faller i glömska.

Av Annika Jensfelt

Förhoppningen är att det finns starka parter inom branschen som är beredda att driva utvecklingen vidare, säger projektets programchef Lennart Magnusson.

År 1998, när IT-bubblan var som mest sprängfylld, startade det femåriga projektet IT Bygg och Fastighet, ett utvecklingsprogram för implementering av IT i bygg- och fastighetssektorn, till 40 procent finansierat med statliga medel och till 60 procent av företag inom branschen.

Den storslagna visionen var och är att skapa en gemensam IT-plattform för hela bygg- och fastighetssektorn, med gemensamma standarder så att information kan överföras mellan alla olika parter i byggprocessen, från skisstadiet till förvaltningen, utan onödigt extraarbete och utan att information går förlorad. Allt med målet att skapa mervärde för alla parter, sänka byggkostnader, nå bättre kvalitet och skapa förutsättningar för en ökad industrialisering.

IT-bubblan sprack, men projektet fortgick utan nämnvärd påverkan. Bland de nu presenterade slutresultaten finns elva licentiater och doktorander vid landets tekniska högskolor, en till våren utkommande lärobok i IT för blivande arkitekter och ingenjörer, ett färdigt förslag till ny svensk standard för metadata, det vill säga standardiserad information om dokument, ritningar och produkter som medger enkel sökning samt en svensk utveckling och anpassning till IFC, en internationell standard som gör det möjligt att strukturera och överföra information direkt mellan olika datorprogram. Det har också genomförts ett antal pilotprojekt, där standarder och nya arbetssätt med den gemensamma IT-tekniken prövats i praktiken.

Trots att den så kallade implementeringen, det vill säga praktisk användning av forskningsresultat och framarbetade standarder, varit högprioriterad under projektets senare del, är det fortfarande här osäkerheten finns.

- Vi har kommit långt, men inte ända fram. Nu finns tekniken för en branschgemensam IT-plattform, men det svåra är att få genomslag på marknaden, säger Lennart Magnusson.

Han tror inte på någon snabb revolution inom branschen, utan snarare på en mjuk övergång till nya IT-lösningar. För att bädda för en sådan mjuk övergång har man i projektet valt att inte satsa på att utveckla nya program som ska klara samarbete och smidig överföring av information mellan byggprocessens aktörer. Istället har det handlat om att utveckla standarder som gör det möjligt att utbyta filer mellan de program som används idag.

- Alla ska kunna jobba vidare med sina program, men det ska finnas standarder som gör det möjligt att överföra information, exportera och importera filer, utan att någon information går förlorad, säger Lennart Magnusson.

I framtida IT-anpassade byggprojekt ska all information samlas i en produktmodell. Att utveckla teknik och testa sådan användning av produktmodeller har varit en viktig del i IT Bygg och Fastighet. I den modell som arkitekter och konstruktörer skapar finns en databas, där all information om bygget, även den geometriska, lagras och finns tillgänglig genom hela processen. Motsvarande produktmodeller finns inom bilindustrin.

- Man ska kunna peka på ett fönster i modellen och få all information om det; exempelvis geometri, material, leverantör och värmeegenskaper, säger Lennart Magnusson.

Produktmodelldatabasen förutsätter projektering i 3D. Lennart Magnusson menar att det är projektörerna som kanske kommer att påverkas mest av ett framtida nytt system. Förutom att lära sig att jobba i 3D, måste man lära sig att jobba mer integrerat allt eftersom den nya IT-tekniken börjar användas. Alla parter kommer att enkelt kunna ta del av information och komma med synpunkter genom hela byggprocessen. Projektören måste också ta till sig och lära sig att använda nya standarder för kodning av ingående komponenter.

Annars tror Lennart Magnusson inte att ett nytt IT-system innebär några större förändringar, dyra inköp av programvaror eller risk för utanförskap för till exempel ett litet arkitektkontor. Att från tvådimensionellt CAD-ritande gå över till att jobba i 3D är inget stort kliv, anser han.

Han tycker också att det varit god uppslutning av arkitekter i projektet, medan det har varit betydligt svårare att engagera till exempel de stora civilingenjörsföretagen.

Och engagemang är vad som behövs för att nå fler konkreta resultat och möjliga tillämpningar. För på den cd branschens tidskriftsläsare nu får i sin hand finns inget konkret material att ladda hem och börja jobba med i sina egna datorprogram. Cd:n är en dokumentation och information.

- Jag hoppas att den som får cd:n i sin hand ska titta på filmen som finns där, bli intresserad av att botanisera i det stora materialet och ta kontakt med de personer och företag som varit engagerade. En del tillämpningar finns redan nu kommersiellt tillgängliga, säger Lennart Magnusson.

Hans förhoppning är också att utvecklingsprogrammet får en fortsättning redan nästa år.

- Annars är risken att hittills uppnådda resultat faller i glömska. Och då förvandlas de senaste årens miljonsatsningar till kapitalförstöring istället för nytta, säger han."

3D och IFC i framtidens CAD

" Visionen om en byggbransch med gemensam IT-plattform ställer specifika krav på CAD-programmen.

Att alla ska kunna jobba vidare med sina gamla program i den nya, IT-samordnade byggbransch som IT Bygg och Fastighet målar upp, är en verklighet med modifikation. Projektet har utgått ifrån att det inom byggsektorn idag dominerande CAD-programmet AutoCAD inte är tillräckligt utvecklingsbart, då det varken är modellbaserat, det vill säga att man bygger upp huset i modell istället för med tvådimensionella ritningar, eller anpassat till den så kallade IFC-standarden (Industry Foundation Classes), som är förutsättningen för att kunna föra över informationen mellan olika program.

Idag arbetar mer än 75 procent av den svenska bygg- och fastighetsbranschens aktörer med AutoCAD. IT Bygg och Fastighets programchef Lennart Magnusson ser detta som ett visst bekymmer för att kunna åstadkomma förändringar och drar paralleller med vårt grannland i öster.

- I Finland har stora kunder börjat kräva leverans i IFC-format och det har skett en stor förskjutning mot ArchiCAD, säger Lennart Magnusson.

På företaget Autodesk, som producerar AutoCAD över hela världen, ser man dock också fördelarna med att arbeta modellbaserat inom byggbranschen och ser lösningen i sina egna uppgraderingar av AutoCAD.

- Vi arbetar med att få våra kunder inom byggbranschen att uppgradera sin AutoCAD till modellbaserade Architectural Desktop, som stödjer IFC, säger Patrik Durvik, marknadschef för Autodesk i Sverige.

De CAD-program på den svenska marknaden som idag är modellbaserade och stödjer IFC är, förutom ArchiCAD och Architectural Desktop även Microstation. Allplan och Visio används mest i Tyskland respektive USA."

Ett par pdf-filer från utredningarna om Gemensam platta för IT

Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18

Pdf-filerna berör områdena:

72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. Projektering av byggnader och anläggningar. (Och 71 på övergripande nivå).

62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). Konstruktion av byggnader och anläggningar inklusive el och vvs.

69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar.

647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter. Fastighetsförvaltning.
Som undergrupper till 647 kan i detta sammanhang ses övriga områden inom 64:
641 Matlagning. 642 Måltider, servering, restauranger.
643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell.
644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d.
645 Användning av inventarier o d.
646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d).
648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d.
649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete.
Andra verksamheter som är berörda av fastighetsförvaltning får sökas inom andra områden inom 10-99.

Adresser i rapporten om resurser:

Gemensam satsning för att presentera svenska elbilar.

SUNET:

Teknik och elektronik

Teknologi

Mekanik

Datorvetenskap

Digitalisering

Grafik

Internet

DATORER

Maskinvara

Multimedia

Operativsystem

Programvaror

Säkerhet

Elektroteknik

Byggnad

Medicinsk teknik

Teknikhistoria

Mölndals länkkatalog:

Delar som gäller ingenjörsmässig konstruktion o d hör till 62.

Tillverkning hör till 66-69.

Drift av det konstruerade och tillverkade hör hemma i områden för drift. Exempelvis hör drift av transportmedel till 656.

Uppfinnare och uppfinningar

Materiallära

Energiförsörjning Drift av energisystem till 644.

Amatör- och hobbyverksamhet

Hi-fi anläggningar

Optik

Maskinteknik

Elektroteknik

-- Elektronik

-- Radio- och televisionsteknik

Bergsbruk

Metallindustri

Urmakeri

Stenindustri

Glas, keramik, porslin

Träindustri

Pappersindustri

Textil- och beklädnadsindustri

Läder- och pälsvaruindustri

Kemisk teknik

-- Bränslen och sprängämnen

-- Färger och lacker

-- Gummi och plaster

Foto- och filmteknik

Tryckeri och bokbinderi

Byggnadsteknik, -produktion, teknisk hygien. Till 69.

Kommunikationer

-- Landsvägstrafik och -fordon

-- Järnvägar

-- Fartyg och sjöfart

-- Fritidsbåtar

-- Flyg och rymd

---- Luftfart

---- Rymdfart

-- Transporter, Tidtabeller

Brandteknik

Patentbeskrivningar

Datorer och databehandling

-- Datanät, datakommunikation, internet

-- Multimedia

P.08 Energiförsörjning

Pa Teknisk fysik

Pb Maskinteknik

Pc Elektroteknik

Pd-Pe Bergsbruk. Metall

Pf-Pg Sten. Glas, keramik, porslin

Ph-Pi Trä. Papper

Pj-Pk Textil. Läder, päls

Pm Kemisk teknik

Pn Fotografi och filmteknik

Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien. Till 69.

Pr Transportmedel och kommunikationer

Pra Landsvägsfordon och -trafik

Prb Järnvägar och spårvägar

Prc Fartyg och sjöfart

Prd Luftfart och rymdfart

Prda Luftfart

Prde Rymdteknik och rymdfart

Ps Brandteknik

Pu Datorer

Puc Datanät, datakommunikation, internet

Länkskafferiet:

delar om

Avfallsteknik och återvinning

Datorer och IT

Elektroteknik

Energi

Fordon och trafik

Mekanik

Teknikhistoria och uppfinningar

Övrig teknik

Myndigheter under departementen i maj 2008.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är central myndighet för teknisk kontroll och fungerar bland annat som ackrediteringsorgan för laboratorier, certifieringsorgan och miljökontrollanter.
Box 878
501 15 Borås
Tel: 033-17 77 00
Fax: 033-10 13 92

Näringsdepartementet.

Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket arbetar för att förebygga att människor och egendom skadas av el. De arbetar också för att elektriska apparater och elinstallationer är konstruerade och utförda på ett sådant sätt att de inte stör utrustning för radio och telekommunikation och andra apparater.
Box 4, 681 21 Kristinehamn
Telefon 0550-851 00