63 Biologisk produktion.Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske o d.
630 Allmänt. 631 Allmänna lantbruksverksamheter, allmän lantbruksekonomi. 632 Växtsjukdomar, växtförädling o d. 633Växtodling (åkerbruk ) o d. 634 Skogsbruk o d , frukt- o bärodling. 635 Träd-gårdsodling o d. 636 Djurhållning. 637 Djurprodukter. 638 Biodling, silkesodling o d. 639 Jakt, viltvård, fiske, fiskevård, sjövård, o d.
(SAB Qd, Qe, Qf, Qg. DC, DK 63, industrier dock till 66/69)
Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu
adressen http://wimnell.com
På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln:
” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid.
De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler.
De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida.
I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång,
och man kan
klicka på på dem och komma till de 129 områdena.
De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion
på engelska. To a short Introduction in English.
Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera.
Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor.
Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll
I mars 2011 görs en
ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt.
Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer.
Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln.
Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor.
finns i :
Sven Wimnell 080203+++
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Här ett urval:
Om klassifikationssystem:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)
Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)
Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)
Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Politiken är en viktig förutsättning för
utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006,
och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller
politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:
Sven Wimnell 050522+050605:
De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral.
Bostadsbidrag. TV-licens.
(http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)
Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)
Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)
Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Innehåll:
Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden.
Länkar till Internet.
Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med.
En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 63 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen.
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216.
http://wimnell.com/omr353g.pdfInnehåll
sid
3 Regeringskansliet med departementen
5 Detta arbetar departementen med
7 Ambassader, konsulat och reseråd
11 Arbete
17 Asyl, migration och integration
28 Boende och byggande
38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
48 EU
91 Försvar, skydd och säkerhet
115 Hållbar utveckling
127 Jordbruk, skogsbruk och fiske
156 Kommunikationer, infrastruktur och IT
166 Kultur, medier och fritid
180 Lag och rätt
202 Miljö, energi och klimat
247 Näringsliv, handel och regional tillväxt
306 Samhällsekonomi och statsbudget
372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring
423 Stat, kommuner och landsting
434 Utbildning och forskning
468 Utrikespolitik och internationellt samarbete
495 Ansvarsområden A-Ö
505 Statsministern och statsråden
Hela sammanställningen:
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. http://wimnell.com/omr353g.pdf
Delar:
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Jordbruk, skogsbruk och fiske.
http://wimnell.com/omr353g09.pdf (63+641+644+71)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Miljö, energi och klimat.
http://wimnell.com/omr353g13.pdf (34+61+63+644+656+71)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Näringsliv, handel och regional tillväxt.
http://wimnell.com/omr353g14.pdf (62+63+647+653+657+658+66-69+71)
Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk:
Delar på område 63 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 63 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr63b.html
DN 080414:
"Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden"
"Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.""Svenskt skogsbruk har varit framgångsrikt och på många sätt tillhör de svenska skogarna de mest välskötta i världen. Produktiviteten har ökat med 50 procent under de senaste 80 åren. Under de senaste 15 åren har volymen växande skog ökat med 25 procent och den årliga avverkningen med över 30 procent. Skogsbruket utgör en grundbult i svensk ekonomi.
Framgångssagan har dock en baksida. Efter drygt 100 år av intensivt skogsbruk har vi idag ett landskap nästan helt dominerat av skötta skogar i olika stadier efter kalavverkning. Vi har bytt ut de naturligt förekommande skogsträden mot förädlade plantor. Den nya skogspropositionen betonar ökad produktion av skogsråvara och pekar ut stubbrytning, dikning, gödsling och intensivskogsodling av främmade trädslag som metoder för att uppnå detta.
Den svenska skogen blir en jättelik odling där gran, tall, och exotiska trädslag dominerar, likt de få sädesslagen på våra åkrar. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.
Skogsbruket har medfört ett storskaligt ekosystemskifte och ett stort antal arter och processer som hör hemma i naturskogen har trängts tillbaka och blivit hotade. Komplexa relationer mellan tusentals växter och djur som reglerar flöden av energi, näringsämnen och vatten har rubbats. På den långa hotlistan finns vedtrådmossan och den större barkplattbaggen i gransumpskogar, kapuschongbaggarna på brandskadade tallar, vitryggiga hackspetten i gamla lövskogar. Alla dessa är exempel på arter som är utpekade på EU-nivå som speciellt viktiga att bevara. De utgör dock bara en handfull av de närmare 2 000 skogslevande arter vars överlevnad inte är långsiktigt säkrad i Sverige.
Den enskilt viktigaste orsaken till att dessa arter är hotade är att arealen och skyddet av kvarvarande naturskog inte räcker till för att härbärgera livskraftiga bestånd. Detta trots att en central ambition, nollvisionen, i den svenska miljöpolitiken är att "alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga populationer".
Det moderna skogsbruket har även medfört att den genetiska sammansättningen hos de naturligt förekommande skogsträden förändrats genom att plantor och frön som används för föryngring kommer från förädlade odlingar eller importer från andra länder. Genetiska undersökningar har visat att den naturligt förekommande svenska granskogen har en annan genetisk sammansättning än stora delar av det material som spridits över landet. Till detta kommer nu förslag på att i ökad omfattning plantera främmande trädslag, detta trots att Sverige undertecknat internationella överenskommelser om att inte sprida främmande arter i landet.
Förändring av genetisk sammansättning är vad som medvetet eftersträvas inom skogsbruket. Träd med en genetisk uppsättning som ger bättre produktion av virke än de naturligt förekommande träden har odlats fram. Vad denna genetiska manipulation kan leda till på sikt för skogsträdens långsiktiga biologiska utveckling och interaktion med andra arter är dock idag helt oklart.
I Sverige finns en bred politisk enighet kring de nationella miljömålen, inklusive målet "Levande skogar". Samma mål är fastlagt inom EU och är i överensstämmelse med de internationella avtal som Sverige undertecknat. Och i det så kallade 2010-målet anges en nollvision som innebär att förlusten av biologisk mångfald ska ha upphört år 2010.
Idag är endast 5 procent av den produktiva skogmarken nedom fjällregionen skyddad naturskog. Det är en låg andel i ett internationellt perspektiv. Globalt är drygt 12 procent av världens skogar skyddade och enstaka länder som Costa Rica har avsatt mer än 25 procent av sin skogsareal, ett fattigt land i jämförelse med Sverige. Även vår granne i öster, Estland, har ett reservatssystem som inom något år kommer att omfatta 10 procent av den produktiva skogsarealen.
Skogsstyrelsen föreslår nu att de nya miljömålen för perioden 2010-2020 ska innefatta en ökning av andelen skyddad naturskog nedom fjällregionen till närmare 8 procent. Förslaget innebär att vi får en större möjlighet att uppfylla de mål som vi i demokratisk enighet har antagit samtidigt som det innebär att 92 procent av Sveriges produktiva skogsmark finns tillgängligt för kommersiellt skogsbruk.
Den föreslagna ökningen utgör ett absolut minimum för att miljömålen över huvud taget ska vara möjliga att nå. Vi förordar att ambitionsnivån sätts högre och att minst 10 procent av den produktiva skogsarealen skyddas. Denna nivå är också i linje med vad tidigare utredningar har visat krävs för att skydda biologisk mångfald och överensstämmer med gällande internationella riktlinjer. Vidare måste självfallet målen implementeras i budgetarbetet så att det finns nödvändiga resurser för att ekonomiskt ersätta markägare.
Effekterna av de omfattande genetiska förändringarna av skogen måste utredas. Miljarder plantor av annan genetisk bakgrund än den som naturligt selekterats fram har spritts över Sverige. Idag saknas såväl grundläggande dokumentation som uppföljande undersökningar av denna storskaliga manipulation. Det är oklart vilka genetiska bestånd som planteras var i landet. Och vilka eventuella effekter detta har lett till eller kan leda till i framtiden.
Vi vet att den genetiska variationen utgör grundstommen i den biologiska mångfalden, och att den är central för att skapa motståndskraft mot förändringar i bland annat klimatet. Ekologisk och genetisk forskning visar att ekosystemens och populationernas förmåga att motstå förändringar har en direkt koppling till den biologiska mångfalden. Det moderna skogsbruket riskerar därför att försvaga den ekologiska motståndskraften mot de dramatiska klimat- och miljöförändringar vi står inför. De förslag som lagts på intensivare skogsbruksformer och introduktion av främmade trädslag måste därför utsättas för en noggrann miljöprövning
Den svenska skogspolitiken vilar på att produktion och miljö är likvärdiga mål. Samtidigt som produktionen i skogarna och avverkningsvolymerna sätter nya rekord så förpassas riksdagens miljömål för den biologiska mångfalden till en oviss framtid. Detta visar tydligt att den eftersträvade balansen inte har uppnåtts. I praktiken har produktionen satts i första rummet. Vi är djupt oroade över utvecklingen och skäms över att Sverige - ett av världens rikaste länder och med en profil av att vara progressivt på miljöområdet - inte effektivt arbetar för att nå nationella och internationella miljömål.
Bengt Gunnar Jonsson, professor växtekologi, Mittuniversitetet Sundsvall.
Linda Laikre, forskare populationsgenetik, Stockholms universitet.
Frank Götmark, professor ekologisk zoologi, Göteborgs universitet.
Nils Ryman, professor populationsgenetik, Stockholms universitet.
Gunilla Almered Olsson, professor humanekologi, Göteborgs universitet.
Lars Björk, forskare etnobotanik, Uppsala universitet.
Torbjörn Ebenhard, forskare ekologi, SLU/Uppsala universitet.
Joakim Hjältén, professor zooekologi, SLU Umeå.
Margareta Ihse, professor ekologisk geografi, Stockholms universitet.
Sven Jakobsson, forskare zoologi, Stockholms universitet.
Per Milberg, professor växtekologi, Linköpings universitet.
Sven G. Nilsson, professor zooekologi, Lunds universitet.
Henrik Smith, professor zooekologi, Lunds universitet.
Per Wramner, professor miljövetenskap, Södertörns högskola"
Länkar till Internet:
63 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602:
Fiskeriverket
Box 423, 401 26 Göteborg
Tfn: 031-743 03 00
Fax: 031-743 04 44
Ansvarar för officiell statistik på området
Jord, skogsbruk och fiske:
Fiske
Vattenbruk
Skogsstyrelsen
551 83 Jönköping
Tfn: 036-35 93 00
Fax: 036-16 61 70
Ansvarar för officiell statistik på området
Jord- och skogsbruk, fiske:
Sysselsättning i skogsbruket
Produktion i skogsbruket
Statens jordbruksverk (SJV)
551 82 Jönköping
Tfn: 036-15 50 00
Fax: 036-19 05 46
Ansvarar för officiell statistik på området
Jord- och skogsbruk, fiske:
Jordbrukets ekonomi
Jordbrukets struktur
Produktion i jordbruket
Sysselsättning i jordbruket
Prisutveckling i jordbruket
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
901 83 Umeå
Tfn: 090-16 58 00
Fax: 090-14 19 15
Ansvarar för officiell statistik på området
Jord- och skogsbruk, fiske:
Riksskogstaxeringar
Jord- och skogsbruk, fiske
Allmän statistik
Jordbruksstatistisk Årsbok (JÅ)
Livsmedelsstatistik
Skogsstatistisk årsbok
Fiske
Det yrkesmässiga fisket i sötvatten
Saltsjöfiskets fångster
Jordbrukets ekonomi
Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA)
Jordbrukarhushållens inkomster
Jordbruksekonomiska undersökningen
Jordbrukets produktion
Animalieproduktion
Normskördar
Skörd av potatis
Skörd av slåttervall
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter
Skörd för ekologisk och konventionell odling
Skörd av trädgårdsväxter
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter
Jordbrukets struktur
Jordbruksmarkens användning
Höstsådda arealer
Trädgårdssektorn
Husdjur
Nötkreatur i december
Företag och företagare i jordbruket
Jordbruksföretagens driftsinriktning
Hästar
Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter
Prisutvecklingen i jordbruket
Mark- och arrendepriser
Prisindex och priser på livsmedelsområdet
Produktion i skogsbruket
Polytax - miljöhänsyn och återväxtresultat efter föryngringsavverkning
Lager av massaved och massaflis
Lager av barrsågstimmer
Skoglig statistikinformation
Skogsentreprenörer
Storskogsbrukets kostnader
Åtgärds- och sysselsättningsstatistik småskaligt skogsbruk
Rundvirkespriser
Rotpostpriser
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk
Riksskogstaxeringar
Skogsdata - aktuella uppgifter om de svenska skogarna
Sysselsättning i jordbruket
Sysselsättning i skogsbruket
Sysselsättningsstatistik för det storskaliga skogsbruket
Vattenbruk
Läs även SCB:s tidskrift Välfärd.
Kortadress : www.scb.se/JO |
Myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116.
(Sedan dess har några på sverige.se avgått och några andra tillkommit). Här utan Internetadresser:Svenska FAO-kommittén
Statens utsädeskontroll
Gentekniknämnden
SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik
Statens jordbruksverk
Jordbrukstekniska institutet JTI
Lantbruksuniversitet, Sveriges, SLU
Skogsstyrelsen
Fiskeriverket
Hushållningssällskapens förbund
Institutet för jordbruks-och miljöteknik
Jägarnas Riksförbund
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Lantbrukarnas Riksförbund LRF
Svenska Jägareförbundet
Växtsortsnämnd, Statens
Fasta utskottet enligt svensk-norska renbeteskonventionen
Sveaskog AB
Svenska Skogsplantor AB
Djurskyddsmyndigheten
Grönare skog
Min skog
SUNET:
63....... Lantbruk
63,5.... Trädgårdsskötsel
63,6.... Djur
63,9.... Jakt
63,9.... Fiske
Mölndals länkkatalog:
Lantbruk
-- Veterinärmedicin Till 61
delar om delar om Jordbruksverket (SJV) är förvaltningsmyndighet på det jordbrukspolitiska området och har ansvar för frågor som gäller jordbruk, djurhållning, trädgård, rennäring och landsbygdsutveckling. SJV är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer. Livsmedelsekonomiska institutet är en ekonomisk analysmyndighet inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Livsmedelsverket (SLV) är förvaltningsmyndighet för frågor som gäller livsmedel inklusive dricksvatten och har till uppgift att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och goda matvanor. Fiskeriverket är förvaltningsmyndighet för fiskevård och fiske i Sverige. Fiskeriverket har till uppgift att verka för en god fiskevård, en effektiv fiskenäring och ett utvecklat fritidsfiske. Sametinget är ett samiskt folkvalt organ som ska tillvarata samiska intressen och är samtidigt en statlig förvaltningsmyndighet. Den grundläggande uppgiften är att verka för en levande samisk kultur. Fondens medel används för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer. Webbplats saknas, för att komma i kontakt hänvisas till Jordbruksdepartementet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning inom biologiska naturresurser och biologisk produktion. Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor som rör skogsbruket och har till uppgift arr verka för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Myndigheten arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv. Retzius väg 13A, 171 77 StockholmLänkskafferiet:
Myndigheter under departementen i maj 2008.
Jordbruksdepartementet:
Jordbruksverket
Livsmedelsekonomiska institutet
Livsmedelsverket
Fiskeriverket
Sametinget
Styrelsen för samefonden
Sveriges lantbruksuniversitet
Skogsstyrelsen
Justitiedepartementet.
Gentekniknämnden
Tfn 08 - 508 846 30
Arbetsområde: nämnden ska genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken.
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008,2009,2010,2011, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
110301. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr63.html