641 Livsmedel, matlagning.

642 Måltider, matservering.

Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu
adressen http://wimnell.com
   På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln:
” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
   Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid.
De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler.
   De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida.
I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan
klicka på på dem och komma till de 129 områdena.
   De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion
på engelska. To a short Introduction in English.

    Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
    Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
   På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera.
   Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll
   I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt.
   Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln.
    Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Innehåll:

Livsmedelsverket, webbkarta 28 mars 2011
FN om livsmedel.
Hungersnöd.

Länkar till Internet.

Webbkarta. Livsmedelsverket.

FN om livsmedel.

13-17 november 1996 samlades världens stats- och regeringschefer i Rom för att diskutera dagens och morgondagens livsmedelsförsörjning. Målet är: Mat åt alla nu och i framtiden.

     Det är oacceptabelt att 800 miljoner människor inte har tillräckligt med mat för att tillfredsställa sina näringsbehov. Det slog världens politiska ledare fast vid världstoppmötet om mat i november i Rom. De påstod också att den utbredda undernäringen kan avhjälpas. "Om alla parter på lokal, nationell, regional och internationell nivå gör målmedvetna och uthålliga insatser kan det övergripande målet mat åt alla nu och i framtiden förverkligas", heter det i den handlingsplan som toppmötet antagit. Antalet svältande i världen ska halveras till år 2015 står det i slutdokumentet.
     Det var de alarmerande rapporterna om hunger och svält i stora befolkningsgrupper på olika håll i världen som fick FAO:s generaldirektör Jaques Diof att föreslå ett toppmöte om livsmedelssäkerhet. FAO:s högsta beslutande organ, konferensen, beslöt att anordna ett sådant möte, och FN:s generalförsamling anslöt sig till beslutet.
     Det är inte första gången som livsmedelsförsörjningen är ämnet för ett stort internationellt möte. 1974 anordnade FN en internationell livsmedelskonferens i Rom. Anledningen var att stora delar av Afrika drabbats av hungersnöd efter flera år av torka. Även i andra delar av världen var det brist på livsmedel. Lagren av spannmål i främst USA hade krympt oroväckande.
     På konferensen i Rom enades jordbruksministrar från hela världen om målet att hunger och undernäring skulle vara utrotade inom ett årtionde. En handlingsplan antogs. På förslag av konferensen bildade FN ett par nya organ, varav ett, Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD), fått stor betydelse som långivare åt småbrukare i utvecklingsländerna.

Målet långt borta
     Men mer än två årtionden senare är målet fortfarande avlägset trots kraftigt ökad livsmedelsproduktion. Så nu är det dags igen. Dags för nya mål och nya åtaganden av världens ledare.
     Avsikten med mötet är att göra allvar av de flera gånger upprepade deklarationerna om alla människors rätt till frihet från hunger och undernäring. De deltagande stats- och regeringscheferna - och ställföreträdarna för dem som inte kan komma - gör på sina länders vägnar konkreta åtaganden som, om de genomförs, bör förbättra livsmedelsförsörjningen i världen, främst i låginkomstländer med matbrist.
     Målet är "global livsmedelssäkerhet", dvs att det alltid och överallt i världen ska finnas tillräckligt med föda för varje människas närings- och energibehov. Det innebär inte bara ökad och förbättrad produktion av livsmedel utan också friare handel och tillräckligt stora lager av spannmål som ska trygga försörjningen under perioder av missväxt.

Romdeklarationen
     Texterna till de båda slutdokumenten är byggda på ett första utkast av FAO:s sekretariat. Utkastet har bearbetats grundligt vid flera möten med FAO:s kommitté för livsmedelssäkerhet under våren och sommaren 1996. 95 länder, 22 mellanstatliga organisationer och 27 icke-statliga organisationer har deltagit.
     Slutdokumenten - det vill säga Romdeklarationen och handlingsplanen med sju åtaganden - förhandlades klart i slutet av oktober och godkändes av toppmötet redan den första dagen.
     Som vanligt vid alla stora internationella konferenser får den stad där mötet äger rum ge sitt namn åt en principdeklaration som kort sammanfattar de överenskomna målen och åtagandena. I Romdeklarationen bekräftar världens politiska ledare ännu en gång att alla människor har rätt till frihet från hunger och undernäring. De bekräftar också sin politiska vilja att förverkliga den rätten så att alla får tillgång till den mat de behöver för ett friskt, aktivt och värdigt liv.
     Det är bråttom, säger världens toppolitiker. Det måste handlas omedelbart om dagens och morgondagens generationer ska få tillräckligt med mat.
     De anger fattigdomen som den främsta orsaken till den bristande livsmedelsförsörjningen på många håll och anser följaktligen att kampen mot fattigdomen måste föras mer effektivt. Världens befolkning måste stabiliseras och produktionen av livsmedel ökas. Kvinnornas viktiga bidrag till livsmedelssäkerheten lyfts fram och nödvändigheten av jämställdhet understryks.
     Fred och politisk, social och ekonomisk stabilitet är en förutsättning för livsmedelssäkerhet, och det är staternas ansvar att åstadkomma det.
Det är också de enskilda staterna som har det grundläggande ansvaret för att livsmedelsförsörjningen fungerar inom varje land. Men internationell solidaritet och samverkan är ett nödvändigt stöd för dem. Det ges av FN:s olika organ, finansiella institutioner, folkrörelser och den privata sektorn.
     Romdeklarationen avslutas med en försäkran av de stats- och regeringschefer som antar och undertecknar den att de ska stödja och genomföra den handlingsplan som de antagit.

Plan för mat åt alla
     Toppmötets handlingsplan inleds med en allmän översikt över de problem som är anledningen till mötet. Där påpekas att de allra flesta av de undernärda människorna varken kan producera sin mat själva eller har råd att köpa den. Deras åkrar är små och de har dålig tillgång till vatten, insatsvaror som gödsel och bekämpningsmedel, förbättrade utsäden, tekniska hjälpmedel och billiga lån. Andra hungrande och svältande människor, som kan räknas i många miljoner, är offer för krig, inbördes strider, naturkatastrofer och miljöförstöring. Den tillfälliga livsmedelshjälp de får kan inte lösa deras försörjningsproblem på längre sikt.
     Fattigdom och hunger är i sin tur en av orsakerna till vår tids stora folkvandringar från landsbygd till städer. Länders sociala och politiska stabilitet kan skadas av dessa omfattande förflyttningar som därför måste förebyggas genom bättre tillgång till sysselsättning, inkomster och livsmedel där människorna egentligen hör hemma.
     I handlingsplanen hävdas att detta är möjligt. Redan i dag har världens 5,8 miljarder invånare i genomsnitt 15 procent mer mat per individ än de 4 miljarder människor som levde på jorden för 20 år sedan. Men produktionen av livsmedel måste öka betydligt för att möta behoven hos en växande befolkning och förse den med en hälsosammare föda. Produktionsökningen måste vara ekologiskt hållbar.
     Om inte staterna och världssamfundet lyckas att undanröja orsakerna till dagens bristande livsmedelssäkerhet kommer antalet kroniskt undernärda människor att vara oförändrat stort, ger handlingsplanen besked om. År 2010 kan det fortfarande röra sig om 700 miljoner människor som inte får tillräckligt med mat. Enbart i Afrika söder om Sahara kan antalet undernärda då ha ökat med 50 miljoner.
     Hållbar utveckling var det mål som världssamfundet ställde upp vid konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och som bekräftats av flera FN-konferenser därefter. Handlingsplanen från världstoppmötet i Rom bygger på slutsatserna från dessa konferenser.

Sju åtaganden
     De åtgärder som toppmötet finner nödvändiga för att åstadkomma livsmedelssäkerhet är grupperade i sju avsnitt. Inledningen till vart och ett av dem har formen av ett åtagande som de deltagande stats- och regeringscheferna gör på sina nationers vägnar.

• Första åtagandet är att skapa de bästa möjliga politiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna för bestående fred och kamp mot fattigdom. I detta arbete ska både kvinnor och män vara delaktiga på jämställd basis.
• Andra åtagandet innebär att regeringarna ska föra en politik för att utrota fattigdomen så att alla människor får bättre tillgång till mat som ger tillräcklig näring och är hälsosam.
• Tredje åtagandet innebär att staterna ska föra en politik som möjliggör en ökad och uthållig produktion av livsmedel i jordbruket, fisket och skogsbruket och som främjar landsbygdsutvecklingen, allt i syfte att förbättra livsmedelsförsörjningen.
• Fjärde åtagandet är en försäkran att handelspolitiken ska formas så att den bidrar till livsmedelssäkerhet och bygga på ett rättvist marknadsanpassat världshandelssystem.
• Femte åtagandet gäller hjälp till offer för naturkatastrofer och katastrofer som skapats av människor. Stödet till de drabbade ska bidra till deras rehabilitering och förmåga att försörja sig själva.
• Sjätte åtagandet handlar om att främja investeringar i jordbruk och landsbygdsutveckling samt utveckling av mänskliga resurser för att i bästa möjliga mån utnyttja alla tillgängliga resurser. Till dem räknas staternas offentliga utvecklingsbistånd.
• Sjunde åtagandet innebär att nationella handlingsplaner för bättre livsmedelssäkerhet ska upprättas och att genomförandet av världstoppmötets handlingsplan ska övervakas och följas upp.

Reservationer
     15 länder reserverade sig mot delar av dokumentet. Mest omfattande reservationer stod USA och Vatikanstaten för. USA reserverade sig främst mot de formuleringar som handlar om "rätten till mat" som, enligt USA, inte är ett bindande åtagande utan en målsättning. Anledningen är att USA har en väldigt strikt juridisk tolkning av rättigheter, som ger varje medborgare rätt att stämma staten om åtagandet inte följs. Eftersom USA är ett land med många fattiga och hungriga riskerar staten massor av stämningar om rätten till mat skrivs in som juridiskt åtagande.
     Vatikanstaten, med stöd av flera islamiska länder, Malta och Argentina reserverade sig främst mot begreppet "reproduktiv hälsa" och hänvisningar till familjeplanering. De femton länder som reserverade sig är: Argentina, Burundi, Vatikanstaten, Irak, Iran, Libanon, Libyen, Malta, Nigeria, Qatar, Saudiarabien, Sudan, Syrien, Förenade arabemiraten och USA.

Hungersnöd.

Ungefär 815 miljoner människor i världen svälter och är undernärda. Det fanns 815 miljoner undernärda människor i världen 1997-1999: 777 miljoner i u-länderna, 27 miljoner i övergångsländerna och 11 miljoner i i-länderna.

FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) rapport "Tillgången till livsmedel i världen 2001" (The State of Food Insecurity in the World 2001) visar på en minskning av det totala antalet svältande människor, men den visar också att minskningen går långsammare.

Skiftande trender

Bakom den generella minskningen av antalet undernärda människor i u-länderna ligger olika trender i olika länder:

• Bara 32 av 99 u-länder registrerade en minskning av antalet undernärda människor (116 miljoner människor). Denna grupp inkluderar de folkrika länderna Indonesien, Kina, Nigeria och Thailand.  
   

• I de allra flesta u-länderna var antalet undernärda människor antingen stabilt eller stigande och gav en ökning på 77 miljoner. Därför blir nettominskningen bara 39 miljoner.

Av totalt 125 u-länder och länder i övergångsfasen berörs 93 stycken om ett land anses ha problem med livsmedelsförsörjningen när 5 % av befolkningen är undernärda.

Framsteg i kampen mot svält har varit ojämn från land till land. Bilden nedan visar de framsteg som gjorts för att minska svälten regionvis.  

Konflikter och krig  

Naturkatastrofer

Torka, översvämning och cykloner, extrem temperatur, jordbävningar och konflikter fortsätter att hota framsteg inom livsmedelsförsörjning i många u-länder. Det är u-länderna som drabbas hårdast av världens naturkatastrofer och som får uthärda oproportionerligt lidande eftersom de saknar medel både att förbereda sig för naturkatastrofer och medel för återuppbyggning efteråt. Det är de fattigaste människorna som drabbas värst.

• Mellan oktober 1999 och juni 2001 drabbades 22 länder av torka, 17 länder drabbades av översvämningar och orkaner, 14 länder var inblandade i inbördeskrig, 2 länder drabbades av jordbävningar och 3 länder hade ovanligt kalla vintrar.

Hiv/aids

Utbredningen av hiv/aids förväntas minska tillgången till livsmedel i många u-länder. I slutet av 2001 hade uppskattningsvis 40 miljoner människor drabbats av hiv/aids, 95 % av dem i u-länder. Länder söder om Sahara i Afrika förblir den region som är värst drabbad av epidemin. Där är 28,1 miljoner människor smittade. I de 25 värst drabbade länderna i Afrika har 7 miljoner bönder dött i aids sedan 1985, och 16 miljoner dör sannolikt under de två kommande decennierna. Arbetskraften förväntas sjunka med 10 – 26 % i de 10 länder som är värst drabbade av epidemin. När arbetskraft dör går kunskap om jordbruk förlorad och produktiviteten sjunker. Det gör även tillgången till livsmedel och det allmänna välmåendet. Hiv/aids är mer än ett hälsoproblem. Man måste ta itu med frågor om mat, hälsa och vård, väcka medvetenhet och jordbruks- och utvecklingspolitiken måste ta med hiv/aids-problemet i beräkningarna.

Rent vatten och goda sanitära förhållanden  

En samlad bild

Det finns många orsaker till de långsamma framstegen i kampen mot hungersnöd. Alltför ofta blir jordbrukspolitiken inte tillräckligt prioriterad, och landsbygdsregioner och ekonomier försummas trots det faktum att omkring 70 % av de fattiga bor på landsbygden i u-länderna. Dessa människor är beroende av jordbruket för mat, inkomst och arbete.  

Målsättningen att halvera antalet undernärda människor i världen till år 2015 kan fortfarande nås – om länderna och deras utvecklingspartners verkligen går in för det. Emellertid finns de resurser som krävs för att uppnå detta mål inte när och där de behövs som mest.

I vissa fall beror detta på att länder är drabbade av konflikter och krig, vilket dramatiskt ökar antalet svältande och hindrar praktiskt taget allt bistånd. I andra fall har utomstående partners avstått från att göra allt de kan p.g.a. tidigare korruption och missbruk av resurser i mottagarländerna.  

En annan möjlighet

Som en uppföljning på Världslivsmedelstoppmötet (World Food Summit) 1996 hölls World Food Summit: fem år senare i Rom (Italien) 10-13 juni 2002. Det blev ett tillfälle för utvecklingspartners att förnya sitt åtagande att övervinna hungersnöd och fattigdom, och att följa upp sitt löfte genom att öka resurser för detta ändamål.  

Myndigheter mm enligt sverige.se på Internet 050116.

Statens livsmedelsverk

Livsmedelsekomomiska institutet

Matplatsen.nu

SUNET:

Mat och dryck

Drycker

Ekologisk

Guider

Hälsokost

Konsulter

Livsmedelsföretag

Matlagning

Restauranger

Restaurang-, bar- och caféguider

Mölndals länkkatalog:

Länkskafferiet:

Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008,2009,2010,2011, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
110328. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr641-642.html