"Bättre för miljön att inte sopsortera"
" Sortera inte hushållsavfallet. Engångsförpackningar och matrester kan kastas ihop och skickas till soptippen för förbränning. Det är bäst för såväl miljön som ekonomin och hushållningen med naturresurser. Inte heller sorteringen av glas och plåtburkar är samhällsekonomiskt försvarbar. Plast kan också med fördel brännas. Många människor tror felaktigt att det är en skyldighet att sopsortera. Därför är det angeläget att informera om att det bästa är att låta bli, skriver bland andra Naturvårdsverkets tidigare generaldirektör Valfrid Paulsson."
" I vår lägger regeringen en proposition till riksdagen om den framtida avfallshanteringen. Underlag är främst dels en utredning för översyn av producentansvaret (Resurs i retur), dels Naturvårdsverkets rapport "Ett ekologiskt omhändertagande av avfall" samt drygt hundra remissvar.
Regering och riksdag har nu möjlighet att summera och utvärdera de erfarenheter och kunskaper som vunnits under fyra decennier. Så länge har avfallshanteringen varit en av de hetaste frågorna i miljö- och naturresursdebatten. Utredningar har avlöst varandra, organisation och ansvarsfördelning har ändrats liksom de tekniska förutsättningarna. Små- och storskaliga försök till lösningar har genomförts. Känslorna har svallat och nästan alla har engagerats och haft egna uppfattningar, vilket är naturligt eftersom vi alla kommer i kontakt med problemen och direkt medverkar både som producenter av avfall och som personligt ansvariga i hanteringsprocessen.
Vi fem har varit aktivt engagerade i avfallsfrågornas praktiska och teoretiska hantering under nästan hela denna långa period och har gett oss i kast med de flesta frågekomplexen.
De senaste åren har vi dock mött problemen huvudsakligen som vanliga konsumenter och intresserade medborgare och begränsar oss i detta debattinlägg därför till en liten del av de aktuella utredningarna. Men det är den mest uppmärksammade delen som direkt berör även oss - nämligen hushållens sopsortering.
Vi anser det angeläget att informera en bredare allmänhet om några viktiga argument ur remissyttrandena, som sammanfaller med våra synpunkter.
Utredningen "Resurs i retur" föreslår att förpackningsinsamlingen i stort ska fortsätta som hittills men att man successivt ska övergå till så kallad fastighetsnära insamling och minska antalet återvinningsstationer. Naturvårdsverkets rapport föreslår bland annat att hushållen ska sortera ut matavfallet och lämna det separat för kompostering eller rötning.
Kunskaper och praktiska erfarenheter från många års arbete leder oss i vissa delar till omprövningar och andra bedömningar än dem utredningarna gjort. Förpackningsinsamlingen är totalt sett inte till fördel för miljön. Den kan dock ha främjat förpackningsutvecklingen och hushållningen med naturresurser. Storskalig kompostering eller rötning är inte den bästa behandlingen av hushållens matavfall.
Vi anser att förbränning med energiutvinning av hushållsavfallet inklusive engångsförpackningar och matavfall är bäst för miljön, ekonomin och hushållningen med naturresurser. Då kan energiinnehållet tas till vara som fjärrvärme och elkraft. De hårda krav som nu gäller för förbränning av avfall gör rökgaserna från avfallseldade kraftvärmeverk till de renaste vid jämförelse med annan förbränning, till exempel villapannor. Metoden minskar oljeberoendet.
Wellpapp och tidningar har sedan länge insamlats med lönsamhet på marknadsmässiga villkor. Trots det ger den totala förpackningsinsamlingen _ wellpapp och tidningar inräknade _ ändå ett underskott.
Just insamlingen av hushållens förpackningar är uppenbart mycket olönsam. Förpackningsinsamlingen är då inte samhällsekonomiskt försvarbar eftersom förbränning är ett bättre och billigare alternativ.
Deponering av brännbart och organiskt avfall har förbjudits. Därför byggs förbränningskapaciteten snabbt ut.
Tidigare statliga utredningar har visat att insamlat glas vid leverans till glasbruk är ungefär dubbelt så dyrt som jungfruligt material. Ändå är ingen kostnad för hushållens arbete inräknad.
Det borde därför stå fullt klart att inte heller insamling av engångsglas är samhällsekonomiskt försvarbar. Glas som följer med hushållsavfall till förbränning hamnar i bottenslaggen och förbättrar dess kvalitet så att den kan användas som fyllnadsmassa. Plåtburkar kan efter förbränningen magnetsorteras ut och lämnas till smältverk för återvinning.
Producenterna är kritiska till de uppsatta målen för återvinning av plast och påpekar att det endast är cirka 15 procent av den producerade mängden som kan materialåtervinnas och att det inte finns någon lönsamhet i verksamheten. Med den nu gällande avgiften på 1 500 kronor/ton går verksamheten med underskott och avgiften kommer troligen att höjas.
Plast, som ju tillverkas av olja, kan som avfall med fördel eldas upp!
Tunga remissinstanser ifrågasätter miljönyttan med insamlingen av vissa förpackningar. Svenska renhållningsverksföreningen skriver "att flera systemstudier ger anledning att ifrågasätta om det nuvarande återvinningssystemet för vissa typer av kartongförpackningar och plastförpackningar, speciellt vätskekartong och konsumentförpackningar av mjukplast, är miljömässigt och samhällsekonomiskt motiverat". Skogsindustrierna skriver att "hushållsinsamlingen av wellpapp och förpackningar av papp, papper och kartong är dyr i förhållande till värdet av de kvantiteter som insamlas". Man vänder sig även mot uttrycket "sparad skog" och anser att det är grundat på okunnighet om hur skogsbruk och virkesanvändning fungerar.
Kostnaderna för avfallshanteringen är höga och kommer att stiga kraftigt om den fastighetsnära insamlingen genomförs. Oavsett om finansieringen sker öppet genom sopavgiften eller dolt i varupriset belastar kostnaderna oss konsumenter.
Inte minst mot den bakgrunden är det naturligtvis fel - vilket också flera remissinstanser påpekat - att hushållens insatser värderas till noll. Utredaren försvarar detta med att källsorteringen är frivillig och skriver: "Det är inte tvingande att delta och det finns inga sanktioner mot dem som inte deltar." Det har nog många människor inte uppmärksammat utan tror att det är en skyldighet.
Det gör ont när man ser gamla människor pliktskyldigast komma släpande i snömodden med sina rollatorer lastade med förpackningar till återvinningsstationerna.
Naturligtvis kan sorteringen och vandringen till återvinningsstationen ses som en manifestation av miljöengagemanget och ha ett värde i sig. Men både från den enskildes och från samhällets synpunkt måste ändå det slutliga resultatet vara avgörande för bedömningen om miljöeffekten var värd ansträngningen.
Argumentet för förpackningsinsamlingen, att den ska minska nedskräpningen, håller inte. Det skräp som ibland vanpryder vår omgivning utgörs huvudsakligen av förpackningar från produkter som förbrukats utomhus - drycker, cigarretter, snus, godis, snabbmat och dylikt. De som kastar skräp omkring sig i naturen, i parker och på gator och torg slutar inte med det för att det finns återvinningsstationer. Vi får vara glada om de hittar närmsta papperskorg.
Nej, tvärtom har ett nytt nedskräpningsproblem skapats. Insamlingsplatserna ser ibland ut som gammaldags soptippar.
Utsortering av matavfall för storskalig kompostering eller rötning framstår alltmer som fel metod. Chalmers tekniska högskola dömer helt ut biologisk behandling och skriver att "kommunal kompostering och rötning av hushållsavfall bör avvecklas" och att "avfallsförbränning med utvinning av el och fjärrvärme är det miljömässigt klart bästa alternativet". Kompostjorden innehåller ibland miljöfarliga ämnen och dessutom så lite näring att värdet därav inte ens täcker kostnaden för spridning på åkern.
I ett gemensamt yttrande av Stor-Stockholms Energi AB och Kommunförbundet i Stockholms län står att "storskalig kompostering är i Sverige helt säkert en teknik utan framtid" och att "förbränning är verkningsgradsmässigt den mest effektiva metoden att utvinna energi ur avfall".
Synpunkter från dessa sakkunniga instanser har stärkt oss i vår uppfattning, att förpackningsinsamlingen från hushåll bör avvecklas och att en allmän satsning på storskalig biologisk behandling av hushållsavfall inte bör göras.
Vi kan inte dela utredarens vision om en blomstrande återvinningsmarknad 2010. Den marknaden var en dröm redan för 40 år sedan och är nog tyvärr alltjämt bara en dröm.
Vårt förslag innebär en besparing för oss alla såväl i tid och arbete som i kostnader. Det ger ökat utrymme för andra personliga miljöinsatser. Sorteringen och insamlingen av miljöfarligt avfall såsom batterier, elapparater, mediciner, färger och andra kemikalier måste fortsätta och ytterligare förbättras. Givetvis skall också tidningar insamlas för återvinning - främst i de tättbebyggda delarna av landet där det är lönsamt. Våra väl fungerande pantsystem för förpackningar ska vi också slå vakt om.
Det är närmast självklart att miljöskydd kan kräva ekonomiska uppoffringar. Men för att miljöpolitiken skall behålla sin trovärdighet måste miljönyttan vara värd den uppoffring som krävs.
Valfrid Paulsson
tidigare generaldirektör i Naturvårdsverket
Sören Norrby
tidigare kampanjledare för Håll Sverige Rent
K-G Mellbin
Tidigare vd för kommunala renhållningsföretaget Sörab
Per Selberg
tidigare vd för renhållningsföretaget Sellbergs
Lars Löfstedt
tidigare vd för renhållningsföretaget Ragn-Sells "
DN 030218 sid 4:
"Förbränning av sopor slöseri med resurser"
"VALFRID PAULSSON och hans meddebattörer hävdade på DN Debatt 10/2 att det är bäst för miljön att vi slutar sortera våra sopor och i stället eldar upp det som blandat avfall. Inlägget saknar såväl helhetssyn som sakliga miljöargument.
Forskningen visar i stället entydigt att sopsortering är bra både för miljön och för resurshushållningen. Vi forskare uppmanar därför läsarna: Fortsätt sopsortera - det är bra för miljön. Ju bättre du sorterar, desto bättre är det för miljön!
Debattörerna menar att det bästa ur energi- och resurssynpunkt är att bränna förpackningsavfallet. Detta är fel. Allra bäst är det om avfallet inte alls produceras! Därför har minimering av mängden producerat avfall högst prioritet i hierarkin av åtgärder för att miljöanpassa avfallshanteringen. De som bestämmer över användningen avförpackningar måste därför motiveras att använda så lite som möjligt och detta är ett av de viktigaste motiven bakom producentansvaret för förpackningar. Detta har också gett effekt, förpackningarna har blivit lättare och resurssnålare.
FLERA STORA systemanalyser av det svenska avfallssystemet har visat att det är bättre ur energisynpunkt att källsortera och materialåtervinna förpackningar av metall, hårdplast och papper än att förbränna dem. För metaller beror detta på att en stor del av metallerna förloras med askan, eftersom magnetavskiljningen fungerar dåligt. För plast beror det på att energiåtgången vid produktion av ny plast är mycket stor. För papper och kartong beror skillnaden mellan förbränning och materialåtervinning på lokala förutsättningar och är ibland liten.
Materialåtervinning av förpackningar är bättre även ur miljösynpunkt. Utsläppen av växthusgaser, försurande ämnen och övergödande ämnen blir alla mindre om förpackningarna materialåtervinns än om de förbränns.
Förbränning är alltså det bästa behandlingsalternativet endast för brännbara förpackningar som varken kan undvikas, återanvändas eller materialåtervinnas.
Debattörerna dömer även ut källsortering och biologisk behandling av matavfall och förordar i stället förbränning. De rmotiverar detta bland annat med att kompostjord innehåller miljöfarliga ämnen. De syftar här troligen på studier vid SLU som visat att kompost kan innehålla rester av bekämpningsmedel från frukt och grönt. Det är dock viktigt att notera att de uppmätta halterna var betydligt lägre än de halter som Livsmedelsverket tillåter i mat. Trots detta anser debattörerna att det är betydligt bättre att förbränna matavfallet. Men vid förbränning får man aska som innehåller miljöfarliga ämnen och denna aska, som måste deponeras, lämnar vi i arv till framtida generationer.
ANALYSERNA AV avfallssystemen visar entydigt att ur miljö och resurssynpunkt bör organiskt avfall absolut inte deponeras. Deponering leder till stora utsläpp av bland annat växthusgaser, övergödande och försurande ämnen. Detta är också anledningen till att man såväl i Sverige som flera andra EU-länder förbjuder deponering av organiskt avfall från år 2005.
Analyserna visar också att skillnaderna, ur miljö- som energisynpunkt, mellan för bränning, rötning och kompostering av matavfall är små. Analyserna baseras på dagens teknik för storskalig kompostering och rötning. Denna teknik är ung och ny forskning visar att dess förbättringspotential ät stor. Dessa processer bör alltså bli ännu intressantare i ett långsiktigt perspektiv. Detta gäller alldeles speciellt som analyserna hittills inte tagit med det positiva värdet av att kompost kan ersätta torv, vilket kan medför en viss minskning av utsläppen av växthusgasen koldioxid.
FORBUDET MOT ATT deponera organiskt avfall, inklusive avloppsslam, medför att avfallsbehandlingen i Sverige år 2005 beräknas få en kapacitetsbrist på 1,5 miljoner ton. För att undvika deponering är det därför viktigt att satsa på flera alternativ samtidigt, så att materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning alla var för sig kan utvecklas och byggas ut till en lämplig omfattning. Ur miljö- och resurssynpunkt är det viktigt att avfallet verkligen ses som en resurs som skall utnyttjas på bästa möjliga sätt. Denna innebär att behandlingsalternativ bör väljas i följande prioritetsordning: 1) minimera uppkomsten av avfall, 2) återanvänd produkten, till exempel returglas, 3) återvinn materialet, 4) återvinn energin och 5) i sista hand deponera.
DEBATTÖRERNA KLAGAR med råtta på ordningen kring dagens insamlingsplatser för förpackningar och svårigheterna att ta sig till dem. Vi menar att ovanstående brister beror på att insamlingssystemen för förpackningar är ofärdiga. Bristerna kan övervinnas genom att göra insamlingsplatserna mer lättillgängliga och genom att klargöra ansvaret för deras renhållning. Förbättringar har också skett de senaste åren. Insamlingsplatserna placeras allt oftare antingen nära bostaden eller nära affären. Detta gör att extratransporter undviks och ordningen blir bättre.
Det finns även en inbyggd motsägelse i debattörernas inlägg. De argumenterar å ena sidan för att allt hushållsavfall, förutom farligt avfall, och i tät orter tidningar, skall läggas i samma soptunna för att skickas till förbränning. Å andra sidan betonar de att insamlingen av farligt avfall, till exempel batterier, färg, med mera bör ytterligare förbättras. All erfarenhet av insamling av farligt avfall visar emellertid att denna fungerar sämre, eller inte alls, när allt avfall samlas in osorterat. När källsortering är rutin faller det sig naturligt att även sortera ut farligt avfall. Om inte annat är detta skäl nog för en långtgåen de källsortering.
HAKAN JÖNSSON
Docent miljoteknik, SLU
JAN-OLOV SUNDQUlST
Forskningsledare avfall, IVL, Svenska miljoinstitutet
PER E O BERG
Forskningsledare miljöteknik, Högskolan Dalarna
JOHAN SUNDBERG
Forskningsledare avfallsgtuppen, Chalmers
TOMAS EKVALL
Forskningsledare energisystemteknik,Chalmers
INGVAR SUNDH
Docent biologisk behandling. SLU
YLVA EKLIND
Forskare kompostering, SLU
ÅKE NORDBERG
Forskningschef biologisk avfallsbehandling, ITI, Institutet tör jordbruks- och miljöteknik."
Energimyndigheten den 5 april 1999.
Uppdrag.
Energimyndighetens uppdrag är att skapa förutsättningar för ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart, samt säkert energisystem. Sveriges framtida energiförsörjning ska utvecklas med hänsyn till miljö och klimat samtidigt som vi uppnår en god ekonomisk tillväxt. Allt enligt riksdagens beslut.
Vi stimulerar en effektivisering av energianvändningen genom att påverka utvecklingen av nya tekniker och produkter.
Vi övervakar elmarknaden för att lägga grunden till en effektiv och väl fungerande elmarknad.
Vi stödjer flera stora forskningsprogram om förnybara energikällor och ny energiteknik.
Dessutom ansvarar vi för försörjningstryggheten, så att energibehovet kan täckas även i krislägen:
Energianvändning
- effektivisering, energisnål och miljöanpassad teknik, energirådgivning, kommunal energiplanering, kampanjer
Energitillförsel
- forskning och utveckling kring förnybara energikällor, el- och värmeproduktion, investeringsstöd
Utredningar
- analyser, utvärderingar, energisystemstudier, prognoser, statistik
Elmarknaden
- nätföretag, elhandelsföretag, elpriser
Energiberedskap
- energiförsörjning inom totalförsvaret, kris och ofred
Effektivare energianvändning
I Energimyndighetens arbetsuppgifter ingår att sprida kunskap om energieffektivisering, att stimulera och påskynda utvecklingen samt stödja introduktion av energisnåla produkter och system för hem, kontor, industri och stadstransporter.
Detta sker genom: teknikupphandlingar, tekniktävlingar och demonstration, seminarier, utbildning, konferenser och mässor, broschyrer och rapporter, nyhetsbrev.
Samarbete pågår inom olika nätverk med fastighetsägare, kommunernas energirådgivning, tillverkare, leverantörer, energiföretag, miljöchefer, konsumentrådgivare och konsulter inom bygg, el och vvs, Agenda 21-nätverk, etc.
Energimyndigheten har tillsynsansvaret för den kommunala energiplaneringen. Detta kan ske genom lokala seminarier, löpande rådgivning samt utveckling av formerna för miljöanpassad lokal energiplanering.
Kommuner
Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energifrågorna, både vad gäller planering och rådgivning.
Kommunerna ska enligt Lagen om kommunal energiplanering dels planera för sin egen energitillförsel, dels övervaka att de lokala företagen följer spelreglerna på elmarknaden. Då lagen senast ändrades 1991 infördes ett krav på att energiplaneringens effekter på miljön ska beskrivas. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för kommunal energiplanering, men utövar ingen kontroll eller inspektion av energiplaner.
Genom kommunal energirådgivning ska hushåll, småföretag och organisationer kunna få objektiv och lokalt anpassad information. Det finns många aktörer på marknaden som riktar sig till olika målgrupper. Behovet av rådgivning är stort, eftersom förutsättningarna på energiområdet hela tiden förändras, genom skatter, priskonkurrens, statliga bidrag, tekniska framsteg med mera. Kommunerna kan ansöka om statligt stöd till energirådgivning hos Energimyndigheten.
Kommunal energirådgivning
Kommunens energirådgivning vänder sig till allmänhet, småföretag och organisationer. Den samordnar och kompletterar den rådgivning som ges av statliga myndigheter och kommersiella aktörer. Kommunens rådgivare ska hjälpa dem som saknar rätt kunskap eller tillräckliga resurser att på egen hand göra de fördelaktigaste valen. Rådgivningen berör flera områden, energi, teknik och konsumentvägledning, men får inte omfatta besiktningar eller vända sig till kommunens egna förvaltningar eller bolag.
Nästan alla Sveriges kommuner har idag energirådgivare. För små kommuner kan det ibland vara fördelaktigt att ha en gemensam rådgivare.
Kommunal energiplanering
En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera på olika sätt utifrån sina olika roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan.
Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1991:479) skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Genom en "miljökonsekvensbeskrivning" (MKB) görs en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem.
Energitillförsel
Energimyndigheten stödjer flera stora forskningsprogram som syftar till att utveckla ny energiteknik. Energiforskning har stor betydelse för utvecklingen inom flera samhällssektorer och teknikområden. Svenskt näringsliv är på olika sätt verksamt inom energiområdet; genom att använda energi, tillverka energiutrustning eller producera energibärare som bränslen, el och värme. Arbetet vid myndigheten utförs i nära samverkan med näringsliv, högskolor, institut med flera, och har en tvärvetenskaplig och tvärdisciplinär prägel.
Inom energiområdet tas nya tekniker fram med betydande utvecklingskraft både industriellt och ekonomiskt. Energimyndighetens forskningsprogram är en viktig del av omställningen av energisystemet. Målet är att förena energiförsörjning med miljö- och klimathänsyn för att uppnå en god ekonomisk tillväxt och skapa ett uthålligt energisystem baserat på förnybara energislag.
Energimyndigheten ansvarar för att verkställa huvuddelen av de femåriga omställningsprogrammen som syftar till att ersätta bortfallet av elproduktion från Barsebäcksverket (Förordningen SFS 1998:22). Hit hör investeringsstöd till:
biobränslebaserad kraftvärme
vindkraft
småskalig vattenkraft
Energiforskningsprogrammet lämnar stöd till både grundläggande och tillämpad forskning inom huvudsakligen följande delområden:
Bränsleproduktion från skogs- och jordbruk för el-, värme- och transportsektorerna
Produktion och distribution av el och värme
Allmänna energisystem. Alternativa drivmedel. Biobränsle från skogsmark. Bränsleceller. Elanvändning. Elektra. Energi från avfall. Energiintensiv industri. Energiskogsodling. Etanol. Fjärrvärme. Fluidbädd förbränning/förgasning. Gasturbiner. Klimat 21. Miljöanpassade fordon. Naturgas. Privatskogsbruk. Rök-och avgasrening. Småskalig förbränning. Solel. Solvärme. Storskogsbruk. Systemstudier bioenergi. Termiska Processer för elproduktion. Vattenkraft/Turbinteknik. Vindkraft.
Utredningar och utvärderingar
Vår arbetsuppgift är bland annat att tillgodose regeringens, riksdagens, Energimyndighetens och övriga intressenters behov av kvalificerade utredningar som underlag till beslut inom energiområdet. Verksamheten fokuseras i huvudsak på analyser inom följande energiområden:
Energiprognoser och scenarier
Energianvändningen på sektorsnivå
Energiproduktionssektorn
Styrmedel/energibeskattning
Bränslemarknader
Elmarknader i Sverige och andra länder
Energisystemets miljöpåverkan
Publikationer
Nedan följer ett urval av våra publikationer. Vår målsättning är att de senaste versionerna av samtliga här redovisade publikationerna ska finnas tillgängliga i s k pdf-format, d v s att DU som besökare kan spara ner rapporterna till din egen hårddisk.
Energiläget 1998 (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/enlaget98_sv.pdf)
Svensk elmarknad
Energiförsörjningen i Sverige (99-03-01) (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/kortprog99.pdf)
Utvecklingen på elmarknaden 1998
Klimatrapport 1997 (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/klim97sv.pdf)
Energirapport 1995
(http://www.stem.se/utredningar/rapporter/erapp95.pdf)
Styrmedel inom energiområdet (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/styrm.pdf)
Elmarknaderna runt Östersjön
Internationellt klimatarbete ( http://www.stem.se/utredningar/rapporter/iklim.pdf)
Klimatstrategier i OECD-länderna (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/klimkart.pdf)
Prisblad för biobränslen, torv m m
Energimyndighetens arbete med omställningen av energisystemet (http://www.stem.se/utredningar/rapporter/omstallning.pdf)
Dessutom har i NUTEKs rapportserie utgivits konsultstudier vilka behandlar bränslemarknaderna för: kol, olja och gas, trädbränsle, energigrödor, avfall.
Energiläget 1998
Med Energiläget 1998 vill vi ge beslutsfattare, journalister och allmänheten en samlad och lättillgänglig information om utvecklingen på energiområdet. Informationen omfattar utvecklingen från år 1970 och framåt.
Innehåll :
DET SVENSKA ENERGILÄGET
Energiläget i Sverige 1997 - en översikt 3
Total energitillförsel 4
Total energianvändning 5
Elmarknaden 6
Biobränslen, torv m m 9
Fjärrvärme och fjärrkyla 11
Oljemarknaden 13
Kolmarknaden 14
Marknaden för energigaser 15
Bostäder, service m m 16
Industri 18
Transporter 20
Skatter och priser 21
DET INTERNATIONELLA ENERGILÄGET
Energitillgångar och energianvändning 23
Elmarknaden 25
Oljemarknaden 26
Kol- och naturgasmarknaden 27
MILJÖLÄGET
Energi och miljö 28
ALLMÄNT
Energiordlista 34
Enheter och omräkningsfaktorer 36
Internationellt klimatarbete. Rapport 1996.
Klimatrapporterna utgör underlag till Sveriges nationalrapporter om klimatförändringar. Nationalrapporterna utgör ett åtagande gentemot FN:s ramkonvention om klimatförändringar. I rapporten redovisas de förslag till målformuleringar och åtgärder som förts fram från länderna samt diskuteras utifrån ett svenskt perspektiv.
Innehållsförteckning :
1 Inledning 15
1.1 Bakgrund om klimatkonventionen 15
1.2 Uppdraget 16
1.3 Rapportens inriktning och uppläggning 16
1.4 OECD-ländernas olika förutsättningar 18
1.5 Sammanfattande jämförelser 31
1.6 Sveriges utgångsläge i förhållande till andra OECD- länder 33
2 Klimatstrategier i några utvalda länder 36
2.1 USAs klimatpolitik 37
2.2 Japans klimatpolitik 39
2.3 Frankrikes klimatpolitik 41
2.4 Nederländernas klimatpolitik 43
2.5 Sveriges klimatpolitik 46
2.6 Storbritanniens klimatpolitik 49
2.7 Tysklands klimatpolitik...51
2.8 EUs klimatpolitik 54
2.9 Sammanfattande kommentarer 56
3 Klimatprotokollets utformning 59
3.1 Protokollets utformning 59
3.2 Beskrivning av några målformuleringar 61
3.3 Referat från två studier om olika målformuleringar 64
3.4 Hur kan länderna förväntas ställa sig till de olika målformuleringarna? 67
3.5 Sammanfattning 70
4 Styrmedel 74
4.1 Allmänt om styrmedel 74
4.2 Styrmedel som diskuteras inom klimatkonventionen 77
4.3 Ländernas ställningstaganden till olika styrmedel 88
4.4 Sammanfattning 94
5 Konsekvenser för Sverige 97
5.1 Konsekvenser för Sverige av olika målformuleringar 98
5.2 Konsekvenser för Sverige av olika åtgärder 110
5.3 Sammanfattning 115
Styrmedel inom energiområdet
Styrmedel inom energiområdet (R 1995:48) utgör en av de utredningar och rapporter som gjorts för Energikommissionens olika expertgrupper under 1995. Syftet med rapporten är att presentera en översikt av styrmedelssystemet inom energiområdet och dess effekter i förhållande till de energipolitiska målen. Tonvikten ligger på en genomgång av faktiskt tillämpade styrmedel i energipolitiken och dess verkningar samt redovisning av bedömningar av olika sektorers anpassningsmöjligheter. Diskussionen avseende olika styrmedels för- och nackdelar förs i perspektivet om en generell styrning av energimarknadernas aktörer. Därmed exkluderas olika former av riktade styrmedel, såsom stöd till försöks- och teknikutvecklingsverksamhet och riktad upphandling i syfte att driva på teknikutvecklingen.
Innehållsförteckning :
1 Inledning och sammanfattning 7
1.1 De energipolitiska målen 7
1.2 Sammanfattning 8
2 Vilka styrmedel står till buds? 15
2.1 Ekonomiska styrmedel 16
2.2 Administrativa styrmedel 18
2.3 Avslutande kommentarer 18
3 Möjligheter till anpassning av användning och
tillförsel
av energi 21
3.1 Sätt att anpassa användningen och tillförseln av energi 21
3.2 Olika sektorers energipriskänslighet32
4 Användning av styrmedel i energi- och miljöpolitiken 37
4.1 Administrativa styrmedel 37
4.2 Ekonomiska styrmedel 38
4.3 Hur användningen av de ekonomiska styrmedlen har
utvecklats 49
5 Effekter av styrmedel 59
5.1 Effekter på sektornivå 59
5.2 Effekter på hela energisystemet 68
6 Användning och effekter av styrmedel inom industrin 83
6.1 Industrins anpassningsmöjligheter till ändrade
energipriser
83
6.2 Använda styrmedel inom industrin
91
6.3 Effekter av olika styrmedel inom industrin 98
Bilaga 108
7 Användning och effekter av styrmedel i bostads- och
servicesektorn 113
7.1 Möjligheter till anpassning av energianvändningen 113
7.2 Hur priskänslig är sektorns energianvändning?
116
7.3 Använda styrmedel i bostads- och servicesektorn 123
7.4 Hur stor har effektiviseringen blivit?
131
Bilaga 142
8 Användning och effekter av styrmedel i transportsektorn 147
8.1 Hur kan energianvändningen i transportsektorn påverkas?
147
8.2 Styrmedel som använts inom transportsektorn
154
8.3 Prisets inverkan på energianvändningen 162
Bilaga 175
9 Användning och effekter av styrmedel i
el- och värmeproduktion 181
9.1 Historisk utveckling 181
9.2 Anpassningsmöjligheter i el- och värmeproduktion
183
9.3 Använda styrmedel i el- och värmeproduktion
184
9.4 Styrmedlens effekter 193
9.5 Sammanfattande kommentarer 198
Statens energimyndighet är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten arbetar för ett kostnadseffektivt och miljöanpassat energisystem. Organisation: Styrelse. GD/ÖD. Energiutvecklingsnämnd. Insynsråd. GD-stab. Informationsenhet. Internationellt sekreteriat. Ekonomi- och dataenhet. Personalenhet. Omställnings- avdelning: FoU-Avdelning. Struktur och Marknadsavdelning. Nätavdelning.
Analysgruppen vid KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
(http://www.apec.se/)
Våra sidor innehåller aktuell information om kärnkraft, strålningsfrågor och riskjämförelser mellan olika energislag, men också en omfattande länklista för utblickar i omvärlden.
Analysgruppen vid KSU är en självständigt arbetande expertgrupp som deltar i samhällsdebatten om kärnkraft och strålning. Genom KSU är gruppen knuten till kraftindustrin. Gruppen utser själv sina ledamöter efter vetenskaplig kompetens, branscherfarenhet och personligt engagemang.
Gruppen bildades 1987 efter Tjernobylolyckan, då det fanns ett akut behov av delvis svårtillgänglig kunskap. De arbetsformer som då utvecklades har också i fortsättningen kommit till användning.
Huvuduppgiften är att sammanställa och analysera fakta kring frågor som kommer upp i samhällsdebatten med anknytning till reaktorsäkerhet, strålskydd, radiobiologi och riskforskning.
Analysgruppen har ett stort kontaktnät både i Sverige och utomlands. Förutom de egna ledamöterna anlitas kvalificerade experter från industri och högskolor.
Analysgruppen publicerar resultaten främst genom skriftserierna Bakgrund och Kärnkraftsfakta som också är tillgängliga på Internet.
Kärnkraften i världen.
Det finns drygt 440 kärnkraftaggregat i drift i 30 länder. Varje år läggs några gamla, ofta mindre, enheter ner och ett antal nya tas i drift. Den totala kärnkraftproduktionen, som ökar sakta, utgör ca 17% av världens elproduktion. I Västeuropa sker ca 40% av elproduktionen i kärnkraftverk.
35 kärnkraftaggregat är under byggnad i världen, varav 18 i Europa och 15 i Asien.
Tillgången på uran är god och för närvarande finns det ett överskott, bl.a. beroende på att kärnvapenmaterial nu oskadliggörs och återanvänds som reaktorbränsle.
Världens tillgångar på väl kända uranfyndigheter till rimliga priser skulle räcka i minst 100 år med nuvarande kärnkraftproduktion.
Driftekonomin är god för kärnkraftverk som varit i drift några år. Vid jämförelse av kraftkostnaderna för ny kärnkraft och ny fossilkraft på kort sikt är loppet jämnt i flera länder. På längre sikt, med risk för koldioxidavgifter och stigande världsmarknadspriser på gas, kol och olja, är kärnkraften det billigaste alternativet.
En förteckning över reaktorer i drift finns på IAEAs hemsida, Nuclear Power Status.
Skriftserien Bakgrund
etablerades 1988 och omfattar hittills ett fyrtiotal nummer. De kommer successivt att finnas tillgängliga i arkivet.
1999
1. Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter 1998
1. Finland: Energiförsörjning och energipolitisk strategi
2. Hälso- och miljöeffekter.
En genomgång baserad på nya resultat från EUs ExternE-projekt 1997
1. Utsläpp från svenska kärnkraftverk - ett miljöproblem?
2. Förtida avveckling av kärnkraftverk i USA 1996
1. Tio år efter Tjernobyl - Vad vet vi i dag om följderna?
2. Risker och externa kostnader vid elproduktion
3. Reaktorsäkerhet i Sverige och närområdet
4. Har ärftliga skador av strålning påvisats hos människan?
5. Skador av bioenergi
Tidigare årgångar
Kärnkraftsfakta
Många av våra Bakgrundsläsare har önskat sig mera kortfattade faktablad om kärnkraftsfrågor. Därför ger vi ut "Kärnkraftsfakta" som fritt får kopieras men också citeras, dock med sedvanligt angivande av källa.
Kärnkraftsfakta ger korta redovisningar av fakta inom kärnkraftsområdet. Varje faktablad omfattar en enda fråga, ofta vald därför att den uppenbart missuppfattats i media eller i den politiska debatten.
Målsättningen är att begränsa längden till en sida men ändå göra texten begriplig även för läsare utan djupa kunskaper om kärnkraftteknik.
Vi kommer att löpande komplettera dessa faktablad och vi inbjuder våra läsare att höra av sig med kommentarer och förslag på fler ämnen som behöver saklig belysning.
20.Vad hände - och vad hände inte i Harrisburg 1979?
19. Hälso- och miljökostnader för olika kraftslag.
18. Uthålliga urantillgångar
17. US Department of Energy (DOE)
Nysatsning på kärnkraft för att minska växthusgaser
16. Reaktorstängningar i USA beror på bristande säkerhet och driftekonomi
15. INES-skalan och dess fallgropar
14. Ingen särskild tjänsteplikt vid kärnkraftsolyckor
13. 1997 års energibeslut och folkviljan
12. De svenska avvecklingsbesluten saknar internationell motsvarighet
11. Vad händer med opinionen i Sverige om en ny kärnkraftsolycka inträffar?
10. Kärnkraften i världen
9. Kärnkraft - en gammal teknik?
8. Hur åldras ett kärnkraftverk?
7. Avlivad Greenpeace-myt om rysk urangruva lever kvar
6. Radioaktiva utsläpp från de svenska kärnkraftverken - ett miljöproblem?
5. Är kärnkraften subventionerad?
4. Vad förloras om Barsebäck stängs?
3. Är energipropositionen förenlig med en effektiv och miljöoptimerad elmarknad?
2. Hur stor är hälsorisken med kärnkraft?
1. Ekologiskt uthålligt kretsloppssamhälle - nödvändighet eller retorik?
KSUs länklista.
Listan innehåller länkar under följande rubriker:
Akademier - Stiftelser
Forskningsinstitut
Internationella organisationer
Kärntekniska föreningar
Naturvetenskapliga tidskrifter
Radio (Real Audio) - TV - Media
Reaktorsäkerhet
Regeringar - Parlament i Norden
Strålskydd - Nuclearmedicin
Svensk kärnkraftindustri
Tillsynsmyndigheter Safety Authorities
Universitet
Uran
World Wide Web Sites
Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter . Av Örjan Bernander
(http://www.apec.se/bkgr1-99.pdf)
Innehåll:
Perspektiv 2
Förutsättningar och drivkrafter 3
På kort sikt: stegvis utveckling av tekniken 3
Exempel på stegvis utveckling 4
På lång sikt - innovativa reaktorsystem 6
Råvarutillgångar 8
Slutord Referenser 10
Några begrepp inom reaktortekniken 11
En allmän uppfattning är att dagens kärnkraft är färdigetablerad,
att den har nått vägs ände och att dess utveckling
avstannat.
En sådan syn kan inte försvaras eftersom kärnkraften
faktiskt byggs ut. Dessutom är dess utvecklingspotential
stor, energiråvaran långsiktigt uthållig och i ett globalt
perspektiv kan en stor ökning av energibehovet väntas
under det närmaste seklet
I denna Bakgrund analyseras dessa faktorer samt förutsättningarna
och drivkrafterna för en fortsatt utveckling av
kärnkraften och hur den kan komma att se ut. I detta
sammanhang intar frågor om säkerhet och ekonomi en
central plats, liksom framtida begränsningar i användningen
av fossila bränslen på grund av deras klimateffekt.
Förord av Hans Blix, fd. generaldirektör för FNs atomenergiorgan IAEA :
"En god energiförsörjning är som ett väl fungerande blodomlopp
för världen och ländernas ekonomi. Frågor som den
kraftigt växande befolkningen i världen, begränsningarna i
världens oljetillgångar och tidiga förhoppningar om kärnkraftens
utvecklingsmöjligheter dominerade den internationella
energidebatten fram till cirka 1980. De senaste 20 åren
har de viktigaste energifrågorna varit kärnkraftens acceptansproblem
och fossilförbränningens miljö- och klimatpåverkan.
World Energy Council är kanske vid sidan av IEA (OECD)
det internationella organ som mest seriöst bearbetar de
globala energifrågorna...
Framtidens samlade produktion och konsumtion av energi
behöver förvisso bli mer miljövänlig än dagens, men -
om man begränsar perspektivet till så där 50 år - blir den
med säkerhet inte det ena eller det andra utan en mix av flera
energikällor.
De fossila bränslena, kol, olja och gas, utgör
idag mer än 85 % av världens totala kommersiella energi. De
kommer inte att försvinna som genom ett trollslag, men
användningen av dem behöver minskas samtidigt som världens
energibehov stiger. Vi skulle därför behöva öka utnyttjandet
av såväl kärnkraft som förnybara energikällor. På
samma gång behöver vi anstränga oss att undvika slöseri i
produktion och konsumtion av samtliga energikällor, och
söka minimera deras miljöpåverkan.
Bakom fasaderna pågår ett omfattande utvecklingsarbete
inom alla energiområden. Den analys om kärnkraftens
utvecklingsmöjligheter som publiceras här känns frisk och
uppmuntrande. Om utvecklingen kan fortsätta på det sätt
som antyds - och det tror jag den kan göra - finns det
anledning till ökande optimism om den framtida energiförsörjningen
i världen."
Internationella atomenergiorganet, IAEA (The International Atomic Energy Agency. IAEA).Ingår bland FNs fackorgan. Kontroll av kärnenergins
fredliga användning.
Grundad 1957.
Huvudkontor i Wien.
Länkar till Internet:
Mölndals länkkatalog:
Energiförsörjning
delar om Avfallshantering och återvinning Teknik
I 644 ingår försörjning med vatten och avlopp och avfallshantering. Länkar om det se 71.
Box 310, 631 04 Eskilstuna Ansvarar för officiell statistik på området
Länkskafferiet.
delar om
Avfallsteknik och återvinning
644 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602:
Statens energimyndighet
Tfn: 016-544 20 00
Fax: 016-544 19 00
Energi:
Tillförsel och användning av energi
Energibalanser
Prisutvecklingen inom energiområdet
Energi
Energibalanser
Kommunala energibalanser (KOMENBAL)
Kvartalsvisa energibalanser
Årliga energibalanser
Prisutvecklingen inom energiområdet
Energipriser på naturgas och el
Priser på elenergi och på överföring av el (nättariffer)
Priser på naturgas och på transport av naturgas
Tillförsel och användning av energi
Energianvändning i fritidshus
Energianvändning inom byggsektorn
Energianvändning inom skogsbruket
Energianvändningen inom fiskesektorn
Energistatistik för flerbostadshus
Energistatistik för lokaler
Energistatistik för småhus
Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler
Industrins energianvändning
Kvartalsvis bränslestatistik
Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik
Månatlig elstatistik
Oljeleveranser kommunvis redovisning
Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme)
Läs även SCB:s tidskrift Välfärd.
Kortadress : www.scb.se/EN |
Samhällsguiden.
8. Natur och miljö
8.1 Natur och allemansrätt8.2 Avfall, vatten och avlopp
8.3 Miljövård
8.4 Miljöbalken
8.5 Naturvård och kulturminnesvård
8.6 Buller
8.7 Rökfria lokaler
8.8 Miljövård – vem gör vad?
8.9 Miljövårdsorganisationer
8.10 Klimatförändringar – hur kan jag påverka?
Myndigheter under departementen i maj 2008.
Näringsdepartementet
Statens energimyndighet
Energimyndigheten arbetar inom flera större arbetsområden för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Myndigheten bedriver forskningsfinansiering för att effektivisera användningen av energi samt för att främja ny energiteknik och ny energiproduktion. Energimyndigheten ansvarar även för betydande delar av elcertifikatsystemet, utövar tillsyn över nätföretagen enligt ellagen samt utövar tillsyn över naturgasmarknaden m.m.
Box 310, 631 04 Eskilstuna
Telefon 016-544 20 00
Miljödepartementet.
Kärnavfallsfonden
Kärnavfallsfondens styrelse förvaltar medel som avsatts i en fond för att finansiera framtida utgifter för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Statens kärnkraftinspektion, SKI
Statens kärnkraftinspektion, SKI, kontrollerar att de som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs: på säkerhet vid drift av anläggningarna, på kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall. SKI ska också verka för att säkerhetsarbetet utvecklas.
Statens strålskyddsinstitut, SSI
Statens strålskyddsinstitut, SSI, har i uppdrag att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. SSI arbetar för en säker strålmiljö genom att ge ut föreskrifter och kontrollera att de efterlevs, forska om strålning samt öka kunskapen om strålning och strålskydd genom information och utbildning.
Statens va-nämnd
Statens va-nämnd handlägger mål enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen om allmänna värmesystem.
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
©1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008,2009,2010,2011, Sven Wimnell, arkitekt SAR. Epost: sven.wimnell@telia.com
110301. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr644.html