Tabell 10.1 Hushåll efter hustyp och upplåtelseform år 1990 Antal hushåll 1 000-tal Upp-låtelse-form Ägare Bostads-rätts-inne-havare Hyres-kontrakt med hus-ägaren Övriga Uppgift saknas Alla hus 3830 1556 565 1517 155 37 Småhus 1861 1519 60 203 73 7 Flerbostadshus 1969 37 506 1314 82 30

Tabell 10.2 Boende efter hustyp, familjecykel och familjetyp Familjetyp Boende i 1000-tal Andel boende Fri-liggande småhus Fri-ligande rad- och kedjehus Fler-bostads- hus 1-9 lägenh. Fler-bostads- hus 10- lägenh. Pensio-närshem, service-hus mm Summa Familjetyp 16-74 år Ensamstående utan barn 2155 31,5 6,9 14,1 43,2 4,2 100,0 med 1 barn 144 20,4 14,6 20,0 45,0 0,0 100,0 med 2 barn 98 14,2 13,8 11,8 60,2 0,0 100,0 med 3+ barn 32 60,4 10,3 9,4 19,8 0,0 100,0 Samboende utan barn 2206 54,9 9,4 8,5 27,0 0,0 100,0 med 1 barn 653 53,2 13,7 8,0 25,1 0,0 100,0 med 2 barn 837 68,0 11,9 4,7 15,2 o,0 100,0 med 3+ barn 348 70,9 13,2 3,6 12,3 0,0 100,0 Samtliga 16-84 år 7046 47,0 9,7 9,8 31,5 2,0 100,0

Antalet barnfamiljer med hemmavarande barn under 18 år var enligt räkningarna 1990:
Gifta, båda förvärvsarbetar	691 000
Gifta, en förvärvsarbetar	86 000
Gifta, ingen förvärvsarbetar	17 000
Ensamstående män	34 000
Ensamstående kvinnor	233 000
Summa	1061 000
Antalet barnfamiljer med ett hemmavarande barn under 18 år var enligt räkningarna 1990:
Gifta, båda förvärvsarbetar	299 000
Gifta, en förvärvsarbetar	36 000
Gifta, ingen förvärvsarbetar	7 000
Ensamstående män	26 000
Ensamstående kvinnor	159 000
Summa	527 000
Antalet barnfamiljer med två hemmavarande barn under 18 år var enligt räkningarna 1990:
Gifta, båda förvärvsarbetar	277 000
Gifta, en förvärvsarbetar	28 000
Gifta, ingen förvärvsarbetar	5 000
Ensamstående män	7 000
Ensamstående kvinnor	58 000
Summa	375 000
Antalet barnfamiljer med tre hemmavarande barn under 18 år var enligt räkningarna 1990:
Gifta, båda förvärvsarbetar	95 000
Gifta, en förvärvsarbetar	15 000
Gifta, ingen förvärvsarbetar	3 000
Ensamstående män	1 000
Ensamstående kvinnor	13 000
Summa	127 000
Antalet barnfamiljer med fyra+ hemmavarande barn under 18 år var enligt räkningarna 1990:
Gifta, båda förvärvsarbetar	20 000
Gifta, en förvärvsarbetar	7 000
Gifta, ingen förvärvsarbetar	2 000
Ensamstående män	0 000
Ensamstående kvinnor	3 000
Summa	32 000
Antalet barn:
Gifta, båda förvärvsarbetar	1 222 000, 68%
Gifta, en förvärvsarbetar	165 000 , 9%
Gifta, ingen förvärvsarbetar	34 000 , 2%
Ensamstående män	43 000 , 3%
Ensamstående kvinnor	326 000, 18%
Summa	1790 000, 100%

041028: Något om kostnader för datorer. Post-och Telestyrelsen, Konsumentverket och Konkurrensverket har givit ut en rapport "Alltid på. Bredbandsmarknaden ur ett konsumentperspektiv." Avser våren 2002 står det i förordet. På sid 26 börjar en beskrivning om kostnader: "2.4 Bredband och hushållsekonomin 2.4.1 Datorinnehav - tröskeln till informationssamhället      Bland hushållen med dator verkar Internetanvändningen till viss del ha ett samband med inkomstnivån. Stelacons undersökning ”Hushållsbussen 2002” visar att ju lägre inkomst hushållet har, desto mindre använder hushållen Internet hemma. Tittar man enbart på bredbandsanvändningen är skillnaden dock marginell.      Idag har två tredjedelar av alla hushåll i Sverige dator hemma, vilket är en viss ökning jämfört med 2001. Det torde inte råda någon tvekan om att den s.k. personaldatorreformen fått stora effekter på omfattningen av hushållens datorinnehav. Skälet till att denna reform fått så stort genomslag är att den omfattar en mycket stor del av befolkningen. De som omfattas får en lägre kostnad för anskaffningen av datorn än om de själva skulle stå för inköpet eftersom den nu hyrsav arbetsgivaren under tre år via ett avdrag på bruttolönen.      I inkomstjämförelserna ovan förutsätts att hushållen redan har dator i hemmet samt konstateras att skillnaden mellan olika inkomstgruppers Internetanvändning är inte anmärkningsvärt hög. En tydligare skillnad mellan inkomstgrupperna visar sig däremot när andelen hushåll som överhuvudtaget har dator jämförs. Det visar sig att bland hushållen med de lägsta inkomsterna finns även den lägsta andelen datorinnehavare. Mer än 50 procent av alla hushåll med en inkomst på högst 200 000 kronor per år saknar dator, personaldatorreformen till trots. Bland hushåll med en inkomst på mer än 400 000 kronor per år är motsvarande siffra endast 5 procent. Hushållsinkomsten kan därmed antas påverka tillgången till dator i stor utsträckning. 2.4.2 Många kostnader på vägen innan surfning är möjligt Inköp av dator      För att kunna använda webbtjänster är det en rad kostnader som dyker upp på vägen. Om man utgår från de hushåll som i dagsläget inte har dator hemma krävs till att börja med inköp av en dator med nätverkskort. En sådan kan kosta drygt 10 000 kr. Detta är en återkommande kostnad då livslängden på en dator i praktiken är begränsad. Som exempel kan nämnas att innehållet på Internet successivt blir allt mer multimedialt och funktionaliteten på olika hemsidor utvecklas. För att kunna tillgodogöra sig det utbud som finns på Internet måste användarna uppgradera webbläsare och datorkapacitet med jämna mellanrum. Sammantaget leder detta till att den enskilde användaren kan behöva köpa en ny och kraftfullare dator minst vart tredje till vart femte år.      Om prisläget på datorer kommer att ligga kvar på nuvarande nivå innebär detta en stor inköpspost och att de som inte har råd att byta ut sin gamla dator mot en ny i praktiken kan stängas ute från många av de tjänster som erbjuds. Det är rimligt att anta att konsumenterna vill kunna fortsätta att utnyttja Internettjänsterna effektivt och på sikt kommer förmodligen tillgången till dator med bredbandsuppkoppling ses som en nödvändighetsvara i likhet med TV:n. Samhällets arbete med ökad information som är webbaserad och s.k. 24-timmarsmyndigheter förstärker detta behov. Kostnader för anslutning      För boende i tätorter finns en rad alternativ med olika priser och olika kvalitet på den tjänst man köper. De sex dominerande aktörerna har anslutningsavgifter som varierar mellan 495 och omkring 1 500 kr. De mindre aktörerna på marknaden, som oftast är lokala, erbjuder också bredband till ungefär samma priser som de marknadsledande.      För de lösningar som baseras på mindre vanliga teknologier som satellit, radio eller fiber till enskilda villor är dock startkostnaden vanligtvis högre och kan ofta ligga mellan 5 000 och 15 000 kronor. För boende i glesbygd är det just radio- eller satellitlösningarna som är alternativet i de fall de inte kan ges tillgång till ADSL-tekniken. Förutom att dessa lösningar i de flesta fall är avsevär dyrare har radiolösningen dessutom en sämre kvalitet eftersom den är väderkänslig och kan drabbas av signalstörningar. Månadsavgifterna      I denna rapport diskuteras på flera ställen de löpande avgifterna i samband med bredbandsanslutningen. Prisbilden visar sig vara tämligen homogen och i jämförelse med andra jämförbara utgifter som TV-licens, telefon- och mobiltelefonabonnemang är den inte heller anmärkningsvärt hög. I allmänhet ligger avgiften på omkring 300 kr/mån. Kostnader i genomsnitt      Även om också telefoni och TV-tittande är förknippade med vissa investeringskostnader, är dessa i dagsläget betydligt lägre än de kostnader som drabbar den som vill använda sig av bredbandstjänster. Det finns fortfarande en stor andel hushåll som inte har någon dator i hemmet och framförallt gäller detta låginkomsthushåll. För dessa blir kostnaderna för datorinköp och anslutningskostnad extra kännbara i den redan ansträngda hushållsekonomin. Datorkostnaden är dessutom en återkommande utgift då utvecklingen kräver att utrustningen måste uppgraderas med jämna mellanrum. Fördelas samtliga kostnader över tiden blir kostnaden i genomsnitt på flera hundra kronor högre än de kostnader som gäller för enbart bredbandsabonnemanget. Med utgångspunkt att datorutrustningen byts ut vart fjärde år får konsumenten en genomsnittlig månadskostnad på mellan drygt 500 och knappt 800 kr . Köps dessutom datorn på kredit blir kostnaden ännu högre. (En fotnot se nedan) I en fotnot anges:" Kostnaderna har räknats fram utifrån två exempel, ett billigare och ett dyrare. I det billigare exemplet är utgångspunkten en dator som kostar 10 000 kr i inköp och där bredbandsanslutningen inklusive modem kostar 1 500 kr. Motsvarande i det dyrare exemplet är 15 000 kr respektive 7 500 kr. Månadsavgiften för bredbandsabonnemanget är i båda exemplen 300 kr." Sedan 2002 har priserna på datorer minskat med säg 20%, vilket med bruksid 4 år gör ca 500 kr lägre pris per år (40 kr per mån) i fallet med den billigare datorn och ca 750 kr per år (6o kr per mån) med den dyrare. Månadskostnaden blir då ca 460 kr i det billigare fallet och ca 740 kr i det dyrare fallet. Per år ca 5500 kr i det billigare fallet och ca 8850 kr i det dyrare. Konsekvenser för hushållsbugetarna.      För pensionärerna med de lägsta inkomsterna innebär kravet om dator att pensionerna behöver höjas med ca 5500 kr per år (460 kr per mån). Socialhjälpsnormen behöver höjas med samma belopp. Om regeringen inte ändrar sin hemsida så att den blir användbar för dem som har dator nu, behöver beloppen ökas mera. Kommentarer om bredband och modem.      Bredband är dyrt, för dyrt, om det ens går att få. Den som vill bringa ned kostnaderna får nöja sig med modem och betala uppkoppling per minut. Med minutbetalning kan man av kostnadsskäl inte läsa hemsidor online så som bredbandsägare kan, utan man får använda sig av tekniken att snabbt ladda hem det man vill läsa och sedan läsa hemma när man inte är uppkopplad. Därför är det viktigt att hemladdning kan ske enkelt och smärtfritt. EU, allmännyttan och hyrorna. SOU 2008:38. Sammanfattning. Betänkandets huvudsakliga innehåll: I hyreslagstiftningen föreslår vi att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas och att hyressättningsreglerna ändras. Bruksvärdessystemet ska bestå, men inom dess ramar föreslår vi en ändring av bruksvärdesregeln för att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresbostadsmarknad. Vi föreslår dels att långa bostadsköer, där efterfrågan på hyresbostäder påtagligt och varaktigt överstiger utbudet, ska kunna leda till högre hyror, dels att stora vakanser, där efterfrågan är påtagligt mindre än utbudet, ska kunna leda till lägre hyror. Vi föreslår också att hyresbostäder inom samma tätort ska kunna jämföras med varandra, även om de ligger i olika kommuner. För att värna hyresgästernas reella besittningsskydd föreslår vi att bostadshyrorna inte ska kunna öka mer än med ca fem procent per år, även om bruksvärdet skulle motivera en större höjning än så. Slutligen föreslår vi en normerande roll för kollektivt avtalade hyror, så länge dessa håller sig inom en rimlig tolkning av bruksvärdet. För de kommunala bostadsaktiebolagens del lägger vi fram förslag till två olika modeller som kan innebära att den svenska ordningen blir förenlig med EG-rättens statsstödsregler. I den ena modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen affärsmässiga, vilket innebär att de ska drivas utan vad som EG-rättsligt ses som stöd. Detta betyder EG-rättsligt inte bara att kommunerna inte får ge direkta bidrag till sina bostadsaktiebolag utan också att bolagen på sikt ska ge så hög vinst som möjligt med hänsyn till de risker som kommunerna väljer att ta i verksamheten. Affärsmässigheten kan dock vara långsiktig. Det finns inget tvivel om att denna modell är förenlig med EG-rätten. I den andra modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen självkostnadsstyrda. Det är osäkert om – men inte uteslutet att – denna modell skulle godtas vid en EG-rättslig prövning. Frågan vilken modell som bör väljas handlar ytterst om politiska värderingar och prioriteringar och om Sverige är berett att låta en självkostnadsmodell prövas EG-rättsligt. Vi tar inte ställning i den frågan, utan den bör avgöras av regeringen och Riksdagen efter en politisk och samhällelig debatt. Kommunalt bildade bostadsstiftelser ligger utanför de båda modellerna och regleras av sina stiftelseförordnanden. Kommunerna ska följa EG-rätten även i sina relationer till sådana stiftelser. Vad har vi haft i uppdrag att göra? Vi har haft i uppdrag att se över villkoren för de allmännyttiga bostadsföretagen. Nästan alla allmännyttiga bostadsföretag är kommunala bostadsföretag, men det finns också några få privata allmännyttiga bostadsföretag. Det stora flertalet kommunala bostadsföretag är kommunala bostadsaktiebolag, men det finns också ett antal kommunalt bildade bostadsstiftelser. En viktig del av uppdraget har varit att se över om den svenska ordningen med kommunala bostadsföretag behöver ändras med hänsyn till EG-rättens statsstödsregler och konkurrensregler. Det gäller dels principerna för hur de kommunala bostadsföretagen drivs, dels att de kommunala bostadsföretagens hyror är normerande vid en rättslig prövning av hyrorna i det privata hyresbostadsbeståndet. Som en del av översynen av principerna för hur de kommunala bostadsföretagen drivs har vi haft i uppdrag att bedöma hur en långsiktig självkostnadsprincip kan formuleras för dessa företag – men bara om en sådan princip är möjlig eller lämplig med hänsyn till EG-rätten. På hyreslagstiftningens område har vi haft i uppdrag att överväga om de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll bör finnas kvar. I uppdraget har ingått både att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresmarknad och att värna hyresgästernas reella besittningsskydd. Vilka alternativ finns det för de kommunala bostadsföretagen i framtiden? EG-rätten innebär ett vägval EG-rättens statsstödsregler innebär ett vägval för lagstiftningen om kommunala bostadsföretag. Antingen måste statsstödsreglernas huvudregel om ett förbud mot statsstöd följas, eller måste de kommunala bostadsföretagen uppfylla vissa villkor för att beviljas undantag från förbudet mot statsstöd. Med statsstöd menas allt stöd från offentliga organ, alltså både stat och kommuner. En förutsättning är att stödet påverkar konkurrensen och handeln mellan EU:s medlemsstater, men det krävs inte mycket för att de förutsättningarna ska vara uppfyllda. Både kontanta bidrag, avstående från marknadsmässig avkastning, lån till ränta under marknadsnivån och borgensåtaganden till avgift lägre än den marknadsmässiga räknas som statsstöd. Vi har för det stora flertal kommunala bostadsföretag som är aktiebolag utarbetat två modeller – en modell med affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag, som grundas på statsstödsreglernas huvudregel, och en modell med självkostnadsstyrda kommunala bostadsaktiebolag, som grundas på en undantagsmöjlighet i fördraget. För den lilla minoritet kommunala bostadsföretag som är stiftelser föreslår vi ingen särskild reglering utan konstaterar att stiftelseförordnandena ska följas. Det är enligt vår bedömning inte förenligt med EG-rätten för en kommun att bilda nya bostadsstiftelser eller att föra över egendom till befintliga bostadsstiftelser till annat än marknadspris. Affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag – ett långsiktigt vinstperspektiv En tillämpning av statsstödsreglernas huvudregel i artikel 87.1 i EGfördraget skulle innebära att de kommunala bostadsaktiebolagen drivs på samma villkor som jämförbara privata bostadsföretag, dvs. strävar efter så hög vinst som möjligt med hänsyn till de risker som kommunerna väljer att ta i verksamheten. Vi uttrycker detta med att bolagen ska driva sin verksamhet på affärsmässig grund, vilket är en sedan tidigare etablerad term i svensk lagstiftning för när kommunal verksamhet (t.ex. elverksamhet) inte ska bedrivas enligt en självkostnadsprincip. I en modell med affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag är det emellertid inte nödvändigt för bolagen att sträva efter maximal vinst på kort sikt för att inte bryta mot EG-rätten. Bolagen kan arbeta med ett långsiktigt perspektiv, som ger ett utrymme för att vidta bl.a. sociala åtgärder, så länge det på lång sikt kan bedömas som minst lika lönsamt för bolaget att vidta åtgärderna som att avstå från dem. Det avgörande är bolagets perspektiv, inte kommunens. Lånar en kommun ut pengar till sitt bostadsaktiebolag eller går i borgen för bolagets skulder, måste kommunen ta ut marknadsmässig ränta respektive marknadsmässig avgift för detta. Den begränsning som hittills gällt för hur mycket pengar ett kommunalt bostadsaktiebolag får dela ut till kommunen varje år bör avskaffas i en affärsmässig modell. Affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag bör få ta emot stöd dels om kommissionen godkänt stödet i det enskilda fallet, dels om stödet kan godtas enligt EG-rättens regler om små stödbelopp (de minimis) eller regler om s.k. gruppundantag. Självkostnadsstyrda kommunala bostadsaktiebolag Den möjlighet som statsstödsreglerna ger att lämna statsstöd och som skulle kunna bli tillämplig på kommunala bostadsaktiebolag är framför allt undantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (allmännyttiga tjänster) i artikel 86.2 i EG-fördraget. I en modell som grundar sig på undantaget för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse måste det uttryckligen definieras vilket uppdrag de kommunala bostadsaktiebolagen ska utföra. Vi föreslår att detta uttrycks i lagstiftningen som så att de ska hyra ut bostäder på lika villkor till alla människor, arbeta för integration samt erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i företaget. När det gäller ekonomin, föreslår vi att de kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva bostadsuthyrningen enligt en långsiktig självkostnadsprincip. I självkostnaderna ska enligt vårt förslag bl.a. ingå en kostnad för allt eget kapital enligt balansräkningen. Ett självkostnadsstyrt kommunalt bostadsaktiebolag ska dessutom enligt vårt förslag få avsätta medel till en fond för framtida nyinvesteringar. Den begränsning som hittills gällt för hur mycket pengar ett kommunalt bostadsaktiebolag får dela ut till kommunen varje år bör avskaffas även i en självkostnadsmodell, eftersom det räcker med den begränsning som självkostnadsprincipen innebär. Kontroll och sanktioner I båda de modeller som vi utarbetat behöver det kontrolleras att de kommunala bostadsaktiebolagen inte bryter mot EG-rätten, och det behövs sanktioner i form av återkrävt statsstöd om de gör det. Det nuvarande svenska regelverket är enligt vår uppfattning inte tillräckligt. Regler om kontroll och sanktioner behövs emellertid för all verksamhet i Sverige som berörs av statsstödsreglerna, inte bara för de kommunala bostadsaktiebolagen. Vi föreslår därför att frågorna om kontroll av att statsstödsreglerna följs och sanktioner för det fall att de inte följs ses över i särskild ordning. Vi lägger inte fram några konkreta förslag om kontroll och sanktioner i förhållande till statsstödsreglerna enbart för de kommunala bostadsaktiebolagens del. I självkostnadsmodellen föreslår vi regler för kontroll av att kommunerna inte uppställer påtagligt högre ekonomiska krav på sina bostadsaktiebolag än vad som följer av lagstiftningen. Vi föreslår också sanktioner i form av vite vid brott mot regelverket. Är något annat än affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag förenligt med EG-rätten? De kommunala bostadsaktiebolagen ska tillhandahålla bostäder till alla befolkningskategorier och kan därmed bidra till integrationen i samhället. Utredningens direktiv innebär ett förbud mot att lägga fram några förslag som ändrar på detta. I andra länder i Europa är det emellertid vanligt att icke vinstdrivande bostadsföretag hyr ut bostäder endast till de sämre ställda, vad som på engelska kallas social housing. Vill Sverige ha en modell med självkostnadsstyrda kommunala bostadsaktiebolag, måste den modellen godkännas av i första hand EG-kommissionen, i andra hand EG-domstolen. Det är osäkert om – men inte uteslutet att – EG:s institutioner vid en prövning skulle anse att en modell med självkostnadsstyrda kommunala bostadsaktiebolagkan beviljas undantag enligt reglerna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Osäkerheten beror på att de kommunala bostadsaktiebolagen enligt våra förslag inte begränsar sig till social housing. Ett godkännande av självkostnadsstyrda kommunala bostadsaktiebolag skulle sannolikt kräva en prövning i EG-domstolen. Med de begränsningar som gällt för vad vi får föreslå är det alltså osäkert om – men inte uteslutet att – något annat än affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag är förenligt med EG-rätten. Finns det ingen tredje modell? Sveriges Kommuner och Landsting har bett utredningen att utveckla en tredje modell som skulle innebära att de kommunala bostadsaktiebolagen drivs på affärsmässig grund men med möjlighet att frångå affärsmässighet när det är nödvändigt för bostadsförsörjningen, integration och social sammanhållning, särskilda gruppers bostadsbehov och rörlighet på arbetsmarknaden. Det är väsentligen lika osäkert om en sådan modell är förenlig med EG-rätten som om en självkostnadsmodell är det, bl.a. med hänsyn till att inte heller en sådan modell skulle begränsa sig till social housing. Även Hyresgästföreningen har bett utredningen att utveckla en tredje modell. Den modellen innebär större avsteg från affärsmässigheten än den modell som föreslagits av Sveriges Kommuner och Landsting. Också den av Hyresgästföreningen föreslagna modellens förenlighet med EG-rätten är osäker. Vilken modell bör väljas? Den affärsmässiga modellen är tveklöst godtagbar ur ett EG-rättsligt perspektiv, medan det är osäkert om – men inte uteslutet att – självkostnadsmodellen skulle godtas vid en EG-rättslig prövning. Valet mellan de båda modellerna handlar ytterst om politiska värderingar och prioriteringar och om Sverige är berett att låta en självkostnadsmodell prövas EG-rättsligt. Vi tar därför inte ställning till vilken modell som bör väljas, utan den frågan får avgöras av regeringen och Riksdagen efter en politisk och samhällelig debatt. Bör den normerande rollen för kommunala bostadsföretags hyror avskaffas? De kommunala bostadsföretagens hyror har varit normerande för hyrorna i det privata hyresbostadsbeståndet. Det är inte sannolikt att denna hyresnormerande roll är förenlig med EG-rättens konkurrensregler, eftersom den innebär att en aktör på en marknad styr de ekonomiska villkoren för sina konkurrenter. Den hyresnormerande rollen är dessutom mindre väl förenlig med vårt uppdrag att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresmarknad. Även utan den hyresnormerande rollen är det möjligt att skapa ett system för tillfredsställande skydd av hyresgästerna. Vi föreslår därför att den normerande rollen för kommunala bostadsföretags hyror avskaffas. Vilka ändringar föreslår vi i hyreslagstiftningen? I dag bestäms den stora majoriteten av hyrorna i landet i förhandlingsöverenskommelser mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna. För att värna om detta kollektiva förhandlingssystem föreslår vi att hyror som bestämts i en förhandlingsöverenskommelse blirnormerande vid en hyresprövning, förutsatt att förhandlingsöverenskommelsen håller sig inom en rimlig tolkning av bruksvärdet. Vi föreslår ett klarläggande i lagtexten av att bruksvärderingen, som är metoden vid en hyresprövning, ska utgå från hyresgästernas värderingar. Bruksvärdessystemet ska alltså bestå. För att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresbostadsmarknad föreslår vi emellertid att bruksvärdesregeln ändras så att förhållandet mellan utbud och efterfrågan ska beaktas i hyressättningen. Om efterfrågan på hyresbostäder i ett visst geografiskt läge påtagligt överstiger utbudet, såsom när det krävs flerårigt köande för att erhålla en hyresbostad, ska hyrorna vid en prövning tillåtas stiga med ca fem procent per år. Likaså ska hyrorna vid en prövning tillåtas sjunka med ca fem procent per år, om efterfrågan i ett visst geografiskt läge påtagligt understiger utbudet, såsom när det varaktigt finns mera betydande vakanser. Detta förutsätter emellertid att obalansen på marknaden inte är tillfällig. Anpassningen ska pågå tills efterfrågan inte längre påtagligt överstiger eller understiger utbudet. För att hyresgästerna ska skyddas bättre mot oskäliga hyreshöjningar än i dagens system och för att säkerställa ett reellt besitt ningsskydd föreslår vi en ny skyddsregel, som innebär att en hyra inte får vara påtagligt högre än den tidigare gällande hyran. Med nuvarande inflation innebär det ett skydd mot hyreshöjningar med mer än ca fem procent årligen. Skyddsregeln slår till i de fall där en prövning enligt bruksvärdessystemet skulle kunna leda till högre hyror än så, t.ex. till följd av långa köer i ett bostadsområde. Skyddsregeln innebär inte att hyror i allmänhet kommer att höjas i den takten. Som ett skydd för hyresgästerna föreslår vi också att en hyresgästs hyra ska kunna höjas endast en gång om året. I dag möjliggör lagstiftningen en höjning två gånger om året, även om detta inte är vanligt i praktiken. Hyresprövningen utgår från begreppet ort, som hittills motsvarat kommun. Vi föreslår att en ort ska kunna vara mer än en kommun, om flera kommuner i praktiken är delar av samma tätort. Innebär våra förslag att marknadshyra införs? Begreppet ”marknadshyra” kan ges något olika tolkningar. I ekonomisk teori tolkas marknadshyra i regel som en hyra där utbud är lika med efterfrågan, dvs. hyran i en situation där det inte finns vare sig köer eller vakanser. Mer pragmatiskt kan marknadshyra tolkas som den hyra som skulle uppstå, om det inte fanns några särskilda regler om hyressättningen. Vårt förslag innebär emellertid inte något av detta. Förslaget innebär inte att en hyra ska sättas så att utbud motsvarar efterfrågan. Det kollektiva förhandlingssystemet bevaras. För att en hyreshöjning med högst ca fem procent per år ska godtas vid en prövning krävs påtagliga och varaktiga efterfrågeöverskott. Hänsynstagandet till efterfrågeöverskott eller efterfrågeunderskott sker inte för enskilda lägenheter eller fastigheter utan för hela bostadsområden. En hyreshöjning till följd av efterfrågeöverskott sker först om det krävs flera års kötid för att få en hyresbostad i ett område och det förhållandet kan antas bestå även i en lågkonjunktur. Hyreshöjningarna vid påtagliga och varaktiga efterfrågeöverskott begränsar sig till ca fem procent per år, vilket leder till en långsam anpassningsprocess. Med våra förslag finns det även i fortsättningen särskilda regler om hyressättningen. Bruksvärdessystemet och de kollektiva hyresförhandlingarna bevaras. Marknadsinslagen i systemet blir visserligen mer markerade än i dag, men det är i grunden inte fråga om någon principiell nyorientering. En hyras skälighet kommer även fortsättningsvis att kunna prövas av hyresnämnden. Hyresgästerna kommer även i fortsättningen att ha ett bra besittningsskydd. Vilka konsekvenser får våra förslag för bostadsmarknaden samt för hyresgästerna, fastighetsägarna, kommunerna och staten? Det kan antas att hyrorna kommer att stiga i bostadsområden där det finns ett påtagligt efterfrågeöverskott och i attraktiva delar av kommuner där hyressättningen inte tillräckligt beaktat det geografiska läget. Ökar utbudet av hyreslägenheter, stiger hyrorna mindre. I områden med vakanser kan hyrorna komma att stå stilla eller, vid stora vakanser, sänkas. Minskar utbudet av hyreslägenheter, sjunker hyrorna mindre. En bättre anpassning av hyrorna till hyresgästernas värderingar kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad med kortare köer, minskad svarthandel med hyresrätter, färre ombildningar till bostadsrätter och viss nyproduktion av hyresrätter. Endast en mindre andel av landets hyresgäster kan antas beröras av förslaget om hänsynstagande till påtagliga efterfrågeöverskott eller efterfrågeunderskott. I de fall där hyror höjs, innebär detta ökade utgifter för hushållen. Å andra sidan kan förslaget om en särskild skyddsregel för hyresgästerna ge dessa ett bättre skydd mot kraftiga hyreshöjningar än vad som är fallet i dag. Med högre hyror kan statens kostnader för bl.a. bostadsbidrag och kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i någon mån komma att öka. Högre hyror leder till ökade vinster för bostadsföretagen, vilket i sin tur leder till ökade statliga skatteintäkter. De kommunala bostadsaktiebolagen kommer att kunna dela ut sina vinster till ägarkommunerna. Vid en fastighetsförsäljning kan bostadsföretagens vinster komma att bli högre än i dag i områden där de nya hyressättningsreglerna medger högre hyror än de gamla. En bättre fungerande bostadsmarknad är bra för samhällsekonomin och kan bl.a. underlätta för företag att rekrytera personal. Under en övergångstid kan tvisterna komma att öka i antal i hyresnämnderna, vilket kan leda till ett behov av resursförstärkning där. Vad innehåller betänkandet i övrigt? I dag kan även privata bostadsföretag godkännas som allmännyttiga bostadsföretag. Vi anser att särskilda regler om privata allmännyttiga bostadsföretag inte fyller någon funktion, eftersom det finns annan lagstiftning som kan användas om ett privat bostadsföretag vill bedriva sin verksamhet allmännyttigt och utan vinstsyfte. Därför föreslår vi att de särskilda reglerna om privata allmännyttiga bostadsföretag avskaffas. I vissa kommuner brottas bostadsföretagen med stora problem till följd av framför allt utflyttning. Vi går igenom vilka möjligheter det EG-rättsliga regelverket innehåller för att ge stöd till sådana bostadsföretag. Vi går slutligen igenom och redovisar erfarenheterna av de år 2007 avskaffade reglerna om tillståndsprövning vid överlåtelse av aktier eller andelar i kommunala bostadsföretag eller sådana företags bostäder. När är förslagen tänkta att börja gälla? Utredningen bedömer att den tidigaste tänkbara tidpunkt då lagändringarna kan träda i kraft är den 1 januari 2010. Hyresgästföreningen. Gift dig rikt Så kan man sammanfatta den 589 sidor långa utredningen om framtidens hyror. Om förslagen i den blir verklighet blir nämligen en av de allvarligaste konsekvenserna rejält höjda hyror. Både i områden med bostadsbrist och där det är populärt att bo. Till utredningen ''EU, allmännyttan och hyrorna'' Debatt: hur vill du att framtidens bostadsmarknad ska fungera? Allt om utredningen: fakta, konskvenser, frågor och svar m.m. Hyresgästföreningen Bli användare Kontakta oss In English Andra språk TILL HEM & HYRA STARTSIDA HJÄLP OCH STÖD BOENDEFRÅGOR Här hittar du information om hyran, och mycket annat som har med hyresboendet att göra. Hyresgästföreningen agerar för att ta tillvara hyresgästernas intressen här och nu, men vi har även ett långsiktigt perspektiv. Boendemiljö Avfallshantering Boendekvalitet Energideklarationer Inom- och utomhusmiljö Ledningssystem Lekplatser MIBB Planering för boende Radon Äldres boende EU och hyrorna Forskning och utveckling Hyran Rapporter Remisser Samling mot diskriminering, segregation och rasism Vi tycker Vårt förhandlingsarbete OM OSS PRESSRUM DELTA OCH DISKUTERA MEDLEM Välj regional nivå Innehåll A-Ö Om webbplatsen Pressklipp Boendemiljö Flerbostadshuset, där lägenheten är en del av en helhet, kan betraktas och benämnas på många olika sätt. Det är en fastighet för ägaren, försäkringsbolaget och banken, det kan vara ett projekt för de som ritar och bygger, för de som bor grannar eller bara går förbi är det ett hus och för myndigheter och politiker handlar det om bostad och politik. För den som bor där är huset och lägenheten i första hand hemmet - en plats som är mycket viktig för de allra flesta av oss. Många faktorer påverkar Boendets kvalitet och miljö handlar till stor del om upplevelser och känslor. Vad vi värdesätter och vad vi behöver av kvalitéer, standarder och miljö mm i vårt boende beror på var i livet vi befinner oss, på familjeförhållanden, ålder, intressen, rådande trender och inte minst ekonomiska förutsättningar.Vad kan vi som hyresgäster ställa för krav på kvalitet och miljö? Vad är vackert och trivsamt, vad kan bli bättre och hur ska vi kunna påverka? Kvalitet och miljö en helhet Hyresgästföreningen arbetar för att skapa bostäder med god kvalitet och god miljö. För att uppnå detta är det nödvändigt att se begreppen kvalitet och miljö som en helhet bestående av trygghet/säkerhet – inflytande – väl planerade och väl fungerande bostäder - sund innemiljö – en yttre närmiljö med grönska och möjligheter till både lek, rekreation, samvaro och sevice. Samling mot diskriminering, segregation och rasism Samling mot diskriminering, segregation och rasism Hyresgästföreningen tog initiativet att i samarbete med forskare från Uppropet mot Diskriminering, Segregation och Rasism (se bilaga) anordna en samling mot diskriminering, segregation och rasism under rubriken "Rum för alla 06". För första gången samfördes föreningslivet och forskningsvärlden. Arrangemanget genomfördes den 27 - 28 mars 2006 i ABF-huset i Stockholm. Syftet var att lyfta frågor om diskriminering, segregation och rasism till den politiska agendan på ett mer påtagligt och konsekvent sätt men också att hitta en gemensam plattform för ett fortsatt arbete i de egna organisationerna, Charta 06, se bilaga.Projektledare: Peter EneströmTel 08-550 99 660 Mobil 0708-29 46 29 e-mail: peter@enestrom.se Charta 06 antagen under ''Rum för alla 06'' 2006-03-27-28 Barbros bostadsblogg BARBRO ENGMAN är förbundsordförande i Hyresgästföreningen. Välkommen till min blogg om bostäder, politik och livet som hyresgäst! Läs Barbros blogg Bli medlem Varför stå ensam när vi får mer uträttat tillsammans? Just nu är vi 535.000 medlemmar. Bli medlem du också. Till medlemsansökan Medlemsförmåner Här får du koll på de rabatter och förmåner du får som medlem. Läs mer om förmånerna Fråga Juristen Som medlem får du personlig hjälp av våra jurister. Till Fråga juristen (inloggning) Hyror och förhandlingar Hur hög kommer din boendekostnad att vara framöver? Vad blir hyran? Läs mer om hyror och förhandlingar Lediga jobb Söker du nytt jobb? Här finns kanske det du söker. Läs mer om våra lediga jobb Aktuellt från Hyresgästföreningen Klicka här för att komma till hallåpolitiker.se Ny form av marknadshyra i utredningsförslag - Man undrar vart besittningsskyddet tog vägen. Många kan bli tvungna att flytta om det här blir verklighet, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman i en kommentar till den statliga utredningen kring allmännyttan och hyressättningen. Debattera utredningens förslag Vad vi vill, faktablad och bakgrundsmaterial Sagt i andra media Utredningens tilläggsdirektiv (www.riksdagen.se) Läs Barbros kommentarer till utredningsförslaget Dina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Vilka regler gäller där jag bor? Behöver du veta vilka rättigheter eller skyldigheter du har som hyresgäst, finns en mängd information samlad under huvudmenyn Hjälp och stöd. Exempelvis kan du läsa om lägenhetsbyten, andrahandskontrakt, husdjur, uppsägningstid och störande grannar. Till faktabladen Till frågor och svar Botrygghetsförsäkringen hjälpte Eva med hyran. När Eva kliver ut från jobbet halkar hon och gör sig illa i vänster hand. Hon blir halvtidssjukskriven vilket gör hennes ekonomi ansträngd. Men tack vare att hon har Botrygghetsförsäkringen fick hon 25 procent av sin fasta hyreskostnad betald. Att försäkringen täckt en del av hyran har varit jätteskönt under sjukskrivningen, säger Eva Ericsson. Till Botrygghetsförsäkringen Läs mer om Eva och Botrygghetsförsäkringen Påverka där du bor Dags för förändring där du bor? Kanske tvättstugan är sunkig, eller gångbelysningen dålig? Sopsorteringen funkar inte som det är tänkt och lekredskapen är gamla och slitna? Vi har samlat tips och fakta som du kan ha nytta av om du vill förbättra i ditt kvarter eller bostadsområde. Till sidan med tips och fakta, ''Välkommen till kvarteret'' Allmännyttans hyror 2008 Hyresförhandlingarna med de allmännyttiga bostadsföretagen om 2008 års hyror är klara. Den genomsnittliga hyreshöjningen blev 2,3 procent. Hyresvärdarnas ursprungliga krav var cirka fyra procent. Mer om hyresöverenskommelserna – regionala uppgifter, jämförelse med allmänna kostnadsutvecklingen samt värdarnas yrkanden – hittar du i länken nedan. Till sida med mer information om 2008 års hyror Rapporter och undersökningar Hyresgästföreningen genomför flera undersökningar och rapporter varje år. De flesta finns samlade under huvudmenyn Boendefrågor / Rapporter. Här är direktlänkar till några som varit på tapeten den senaste tiden: Hyror och hyresgästers ekonomi Om trångboddhet Medborgarnas åsikter om utförsäljning av allmännyttan Unga vuxnas boende Barn- och ungdomsfond Hyresgästföreningen har en fond för att främja bra fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i utsatta bostadsområden. Hyresgästföreningar på lokal eller kommunal nivå som anordnar utvecklande aktiviteter för barn och ungdomar kan söka pengar från fonden. Ansökan ska göras senast den 1 maj till maj till: Hyresgästföreningen, Riksförbundet, Birgitta Litsegård, Box 7514, 103 92 Stockholm. Märk kuvertet ''Hyresgästföreningens barn- och ungdomsfond''. » Läs mer om fonden (kräver inloggning som förtroendevald) Sök 2008 års bostadsstipendium Hyresgästföreningen utlyser nu sitt stipendium för en vetenskaplig uppsats kring temat ''Privatiseringen på bostadsmarknaden och dess konsekvenser''. Stipendiets belopp är upp till 60.000 kronor och uppsatsen ska vara gjord eller publicerad under perioden 1 januari 2007 till den 31 juli 2008. Mer om temat samt villkor för stipendiet Mer om Hyresgästföreningens forskning och utveckling Senaste nytt Privatvärdar i storstäderna gör jättevinster Var femte krona som en hyresgäst betalar i hyra i Stockholm och Malmö är ren vinst för privatvärdarna. Göteborgsvärdarna tjänar ännu bättre, där går var fjärde "hyreskrona" till överskottet. Det visar en undersökning som Hyresgästföreningen gjort med statistik från SCB. Läs mer om privatvärdarnas stora vinster Skatteplanering när Stockholm säljer hus Stockholms stad ändrar nu strategi. För första gången kommer man att sälja ut bostadsfastigheter via dotterbolag. På det viset slipper man hundratals miljoner kronor i skatt. Läs mer om skatteplaneringen i allmännyttan Får tillbaka 100 000 kronor på hyran Prisa Gud, här kommer hyresåterbäringen! Det skulle de sex hyresgästerna på Södermalm i Stockholm kunna utbrista som tillsammans får tillbaka nära 100 000 kronor. Läs mer om hyresgästerna som får hyresåterbäring "Kattkiss är dyrast" Det kan stå en hyresgäst dyrt att ha katter som inte är rumsrena. - I genomsnitt kostar saneringen av en lägenhet där katter kissat på golvet 300 000 kronor, säger Lotta Åhlén, jurist på Hyresgästföreningen Region Stockholm. Läs mer om chockräkningarna för kattkiss Kan få böta 200 000 för buller Bullret från en restaurang i en hyresfastighet i Nyköping stör en av hyresgästerna. Nu måste fastighetsägaren, en privatvärd, ljudisolera huset, annars får värden betala 200 000 kronor. Läs mer om värden som måste åtgärda bullret Hem & Hyra är Hyresgästföreningens medlemstidning som utkommer 8 gånger per år. Villaägarna.Villaägarnas Riksförbund. Villaägarna.Villaägarnas Riksförbund. Hem. Till startsidan Förmåner. Här hittar du de medlemsförmåner och rabatter som du som medlem har tillgång till. Rådgivning. Här får du svar på frågor som rör ditt husägande t ex juridisk rådgivning och information om byggfrågor, boendeekonomi, energi och trädgård. Opinion. Här hittar du information om vårt opinionsarbete i boendefrågor, t ex boendebeskattning, bostadspolitik och energipolitik. Lokalt.Här hittar du information om våra regionkontor och lokala föreningar. Press Om oss Kontakt Sök Logga in Rådgivningsområden Informationsskrifter FAQ / Frågor & Svar Sök FAQ Villaägarnas Juristbyrå Villaägarnas Medlingsinstitut Fråga rådgivningen Så slipper du grannfejder 2008-03-11: Att bo i eget hus är en dröm för många. Men om du blir osams med grannen kan drömmen bli en mardröm. För att undvika problem har Villaägarnas Riksförbund tagit fram sex enkla men viktiga råd för att hålla konflikten borta. 1. Var ödmjuk och tolerant i relationerna med grannen. 2. Tala med grannarna. Informera i förväg om kommande fester eller störande reparationsarbeten. 3. Hämnas inte – även om du anser att grannen har stört er. 4. Var inte långsint. Det kan leda till konflikt i flera generationer. 5. Om det blir bråk, ta hjälp av en annan granne och be denne jämka. Fungerar inte det, ta hjälp av Villaägarnas medlingsinstitut. 6. Om ingenting annat hjälper – vänd er till en advokat. Villaägarna erbjuder kostnadsfri expertrådgivning till medlemmar inom bl a energi, juridik, lantmäteri och byggnadsteknik. Läs mer om Villaägarnas rådgivning här. Bli medlem i Villaägarnas Riksförbund. Vi ger dig hjälp och råd Villaägarna erbjuder dig som medlem en omfattande kostnadsfri rådgivning. Du får bland annat svar på frågor om fel i fastighet, bygglov, konsumenträtt, lantmäteri, trädgård, boendeekonomi, fastighetsmäklare, samfälligheter, energi, plan- och byggfrågor, byggnadsteknik, byggskador, arkitektur, geoteknik och VVS. Läs mer Kostnadsfri rådgivning Här hittar du kontaktuppgifter till våra experter. Så att du kan få svar på dina specifika frågor. Läs mer Aktuellt Så slipper du grannfejder Så stor blir din fastighetsskatt Nytt webbverktyg jämför elpriser Ny film ger energispartips Så väljer du rätt hantverkare Nya lagar från den 1 januari Skärpta regler för lagfarter Informationsskrifter Villaägarna har tagit fram ca 70 informationsskrifter, avtalsmallar, dokument samt svar på vanliga frågor, som kan laddas ner kostnadsfritt här på vår webbplats. Du som är medlem hittar dem nedan genom att först logga in. Du kan även beställa informationsskrifterna till självkostnadspris hos vår medlemsservice på tel 010-750 01 00. Anlita entreprenörer, hantverkare och tjänsteföretag Här kan du ladda ner dokument som hjälper dig när du skall anlita hantverkare. Samtliga informationsskrifter Anlita entreprenörer, hantverkare och tjänsteföretag Betalningsanmärkning, betalningsföreläggande, utmätning och avhysning Boendeekonomi Bostadsrätt Bygglov, detaljplaner, lantmäterifrågor Byggnadsteknik Energi Familjerätt Försäkring och skadestånd Grannar Kommun Köp av lös egendom (ej fast egendom) Köpa, sälja och ge bort fastigheter Processer vid domstolar och myndigheter Samfällighetsföreningar Samäga, hyra ut och arrendera Skatt Trädgård Övriga dokument och kontrakt RO-formulär 05 (PDF-format) Kommentar till RO-formuläret Kvitto handpenning (PDF-format) Köpekontrakt bostadsrättslägenhet Köpekontrakt Köpebrev Villaägarnas Riksförbund. Kontakta oss via e-post eller telefon 010-750 01 00 (vx). 030202: Tidskriften Arkitekten Januari 2003, sid 30-31: "Gemensam platta för IT" " Fem års projektarbete, för drygt 113 miljoner kronor, finns nu dokumenterat på en cd-skiva, som distribueras i över 50.000 exemplar till byggbranschens aktörer. Nu är det upp till marknaden om projektet IT Bygg och Fastighets vision om en branschgemensam IT-plattform blir verklighet, eller om hittills uppnådda resultat faller i glömska. Av Annika Jensfelt Förhoppningen är att det finns starka parter inom branschen som är beredda att driva utvecklingen vidare, säger projektets programchef Lennart Magnusson. År 1998, när IT-bubblan var som mest sprängfylld, startade det femåriga projektet IT Bygg och Fastighet, ett utvecklingsprogram för implementering av IT i bygg- och fastighetssektorn, till 40 procent finansierat med statliga medel och till 60 procent av företag inom branschen. Den storslagna visionen var och är att skapa en gemensam IT-plattform för hela bygg- och fastighetssektorn, med gemensamma standarder så att information kan överföras mellan alla olika parter i byggprocessen, från skisstadiet till förvaltningen, utan onödigt extraarbete och utan att information går förlorad. Allt med målet att skapa mervärde för alla parter, sänka byggkostnader, nå bättre kvalitet och skapa förutsättningar för en ökad industrialisering. IT-bubblan sprack, men projektet fortgick utan nämnvärd påverkan. Bland de nu presenterade slutresultaten finns elva licentiater och doktorander vid landets tekniska högskolor, en till våren utkommande lärobok i IT för blivande arkitekter och ingenjörer, ett färdigt förslag till ny svensk standard för metadata, det vill säga standardiserad information om dokument, ritningar och produkter som medger enkel sökning samt en svensk utveckling och anpassning till IFC, en internationell standard som gör det möjligt att strukturera och överföra information direkt mellan olika datorprogram. Det har också genomförts ett antal pilotprojekt, där standarder och nya arbetssätt med den gemensamma IT-tekniken prövats i praktiken. Trots att den så kallade implementeringen, det vill säga praktisk användning av forskningsresultat och framarbetade standarder, varit högprioriterad under projektets senare del, är det fortfarande här osäkerheten finns. - Vi har kommit långt, men inte ända fram. Nu finns tekniken för en branschgemensam IT-plattform, men det svåra är att få genomslag på marknaden, säger Lennart Magnusson. Han tror inte på någon snabb revolution inom branschen, utan snarare på en mjuk övergång till nya IT-lösningar. För att bädda för en sådan mjuk övergång har man i projektet valt att inte satsa på att utveckla nya program som ska klara samarbete och smidig överföring av information mellan byggprocessens aktörer. Istället har det handlat om att utveckla standarder som gör det möjligt att utbyta filer mellan de program som används idag. - Alla ska kunna jobba vidare med sina program, men det ska finnas standarder som gör det möjligt att överföra information, exportera och importera filer, utan att någon information går förlorad, säger Lennart Magnusson. I framtida IT-anpassade byggprojekt ska all information samlas i en produktmodell. Att utveckla teknik och testa sådan användning av produktmodeller har varit en viktig del i IT Bygg och Fastighet. I den modell som arkitekter och konstruktörer skapar finns en databas, där all information om bygget, även den geometriska, lagras och finns tillgänglig genom hela processen. Motsvarande produktmodeller finns inom bilindustrin. - Man ska kunna peka på ett fönster i modellen och få all information om det; exempelvis geometri, material, leverantör och värmeegenskaper, säger Lennart Magnusson. Produktmodelldatabasen förutsätter projektering i 3D. Lennart Magnusson menar att det är projektörerna som kanske kommer att påverkas mest av ett framtida nytt system. Förutom att lära sig att jobba i 3D, måste man lära sig att jobba mer integrerat allt eftersom den nya IT-tekniken börjar användas. Alla parter kommer att enkelt kunna ta del av information och komma med synpunkter genom hela byggprocessen. Projektören måste också ta till sig och lära sig att använda nya standarder för kodning av ingående komponenter. Annars tror Lennart Magnusson inte att ett nytt IT-system innebär några större förändringar, dyra inköp av programvaror eller risk för utanförskap för till exempel ett litet arkitektkontor. Att från tvådimensionellt CAD-ritande gå över till att jobba i 3D är inget stort kliv, anser han. Han tycker också att det varit god uppslutning av arkitekter i projektet, medan det har varit betydligt svårare att engagera till exempel de stora civilingenjörsföretagen. Och engagemang är vad som behövs för att nå fler konkreta resultat och möjliga tillämpningar. För på den cd branschens tidskriftsläsare nu får i sin hand finns inget konkret material att ladda hem och börja jobba med i sina egna datorprogram. Cd:n är en dokumentation och information. - Jag hoppas att den som får cd:n i sin hand ska titta på filmen som finns där, bli intresserad av att botanisera i det stora materialet och ta kontakt med de personer och företag som varit engagerade. En del tillämpningar finns redan nu kommersiellt tillgängliga, säger Lennart Magnusson. Hans förhoppning är också att utvecklingsprogrammet får en fortsättning redan nästa år. - Annars är risken att hittills uppnådda resultat faller i glömska. Och då förvandlas de senaste årens miljonsatsningar till kapitalförstöring istället för nytta, säger han." 3D och IFC i framtidens CAD " Visionen om en byggbransch med gemensam IT-plattform ställer specifika krav på CAD-programmen. Att alla ska kunna jobba vidare med sina gamla program i den nya, IT-samordnade byggbransch som IT Bygg och Fastighet målar upp, är en verklighet med modifikation. Projektet har utgått ifrån att det inom byggsektorn idag dominerande CAD-programmet AutoCAD inte är tillräckligt utvecklingsbart, då det varken är modellbaserat, det vill säga att man bygger upp huset i modell istället för med tvådimensionella ritningar, eller anpassat till den så kallade IFC-standarden (Industry Foundation Classes), som är förutsättningen för att kunna föra över informationen mellan olika program. Idag arbetar mer än 75 procent av den svenska bygg- och fastighetsbranschens aktörer med AutoCAD. IT Bygg och Fastighets programchef Lennart Magnusson ser detta som ett visst bekymmer för att kunna åstadkomma förändringar och drar paralleller med vårt grannland i öster. - I Finland har stora kunder börjat kräva leverans i IFC-format och det har skett en stor förskjutning mot ArchiCAD, säger Lennart Magnusson. På företaget Autodesk, som producerar AutoCAD över hela världen, ser man dock också fördelarna med att arbeta modellbaserat inom byggbranschen och ser lösningen i sina egna uppgraderingar av AutoCAD. - Vi arbetar med att få våra kunder inom byggbranschen att uppgradera sin AutoCAD till modellbaserade Architectural Desktop, som stödjer IFC, säger Patrik Durvik, marknadschef för Autodesk i Sverige. De CAD-program på den svenska marknaden som idag är modellbaserade och stödjer IFC är, förutom ArchiCAD och Architectural Desktop även Microstation. Allplan och Visio används mest i Tyskland respektive USA." Ett par pdf-filer från utredningarna om Gemensam platta för IT Resursklassifikation-förstudie. Slutrapport 1999-12-30 Klassifikation av Byggnadsverk och Utrymmen - huvudstudie. Slutrapport 2002-06-18 Pdf-filerna berör områdena: 72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. Projektering av byggnader och anläggningar. (Och 71 på övergripande nivå). 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). Konstruktion av byggnader och anläggningar inklusive el och vvs. 69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar. 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter. Fastighetsförvaltning. Som undergrupper till 647 kan i detta sammanhang ses övriga områden inom 64: 641 Matlagning. 642 Måltider, servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allm. hushållsarbete. Andra verksamheter som är berörda av fastighetsförvaltning får sökas inom andra områden inom 10-99. Adresser i rapporten om resurser: SEMA GROUP Infodata AB, www.infodata.sema.se AB Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se VVS-Information, www.vvsinfo.se MCD - Maskiner för byggare, www.mcd.bygg.org Byggentreprenörerna, www.byggentreprenorerna.se SBT - Bygghandlarna, www.bygghandlarna.se Järnhandlareförbundet, www.jarnhandlarna.se Julius Sjögren, www.juliussjogren.se Elektriska Installatörsorganisationen, www.eio.se SEG - Sveriges Elgrossisters Förening, www.seg.se EAN Sverige - www.ean.se Projektwebben http//www.referat.se/resurs/ kan ge dig ytterligare information Myndigheter under departementen i maj 2008. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Allmänna reklamationsnämnden Box 174, 101 23 Stockholm Tfn 08-555 017 00 Konsumentverket Box 48, 651 02 Karlstad Tfn 0771 - 42 33 00 Marknadsdomstolen Box 2217, 103 15 Stockholm Tfn 08-412 10 30 SIS Miljömärkning Miljömärkningen, 118 80 Stockholm Tfn 08-55 55 24 00 Fastighetsmäklarnämnden Box 17174, 104 62 Stockholm Tfn 08-555 524 60 Finansdepartementet. Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk vill göra svenska folket stolt över statens egendomar, våra nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av Sveriges mark. De äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt. Statens bostadsomvandling AB Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) är ett aktiebolag med uppgift att omvandla tomma bostäder i det kommunala bostadsbeståndet. Statsrådsberedningen. Harpsundsnämnden Besöksadress: Harpsund Postadress: 640 31, Mellösa Tfn: 0157-600 03 Fax 0157-607 85 E-post: per.rudengren@telia.com Miljödepartementet. Småhusskadenämnden Fonden för fukt- och mögelskador (Småhusskadenämnden) lämnar bidrag till kostnaderna för att åtgärda fukt- och mögelskador i småhus. Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. ©1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012. 2013, 2014, Sven Wimnell, arkitekt SAR . Epost: sven.wimnell@telia.com 140410. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr647.html