Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Regeringen redovisar på Internet vad den arbetar med.
En stor sammanställning om det på 4,9 MB är "omr353g.pdf". Den finns i mindre delar och delar som berör område 658 finns efter innehållsförteckningen till den stora sammanställningen.
http://wimnell.com/omr353g.pdf
Innehåll
sid
3 Regeringskansliet med departementen
5 Detta arbetar departementen med
7 Ambassader, konsulat och reseråd
11 Arbete
17 Asyl, migration och integration
28 Boende och byggande
38 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
48 EU
91 Försvar, skydd och säkerhet
115 Hållbar utveckling
127 Jordbruk, skogsbruk och fiske
156 Kommunikationer, infrastruktur och IT
166 Kultur, medier och fritid
180 Lag och rätt
202 Miljö, energi och klimat
247 Näringsliv, handel och regional tillväxt
306 Samhällsekonomi och statsbudget
372 Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring
423 Stat, kommuner och landsting
434 Utbildning och forskning
468 Utrikespolitik och internationellt samarbete
495 Ansvarsområden A-Ö
505 Statsministern och statsråden
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Arbete.
http://wimnell.com/omr353g02 pdf (658)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Näringsliv, handel och regional tillväxt.
http://wimnell.com/omr353g14.pdf (62+63+647+653+657+658+66-69+71)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Hållbar utveckling.
http://wimnell.com/omr353g08.pdf (641+644+647+658+
71
+7951)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Samhällsekonomi och statsbudget.
http://wimnell.com/omr353g15 .pdf (647+657+658)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring.
http://wimnell.com/omr353g16.pdf (61+641+643+647+649+657+658+7951)
Sven Wimnell 080216: Det regeringen arbetar med enligt Internet 080216. Stat, kommuner och landsting.
http://wimnell.com/omr353g17.pdf (6520+657+658+7955)
Vad gjorde socialdemokraterna? Klicka på följande länk:
Delar på område 658 som gäller den socialdemokratiska regeringen mellan valen 2002 och 2006, och som 080225 tagits bort från område 658 och lagts på en särskild sida http://wimnell.com/omr658h.html .
DN 2008-05-13
"Värna svenska modellen"
"Reinfeldt har chansen i EU att reparera de skador som EG-domstolen skapade."
"Nyligen föll ett par uppmärksammade domar i EG-domstolen. Den gemensamma nämnaren för de båda fallen är frågan om den fria rörligheten inom EU ska kunna användas för att utländska företag ska kunna konkurrera med lägre löner. På sikt är detta inte bara ett problem för EU:s sociala utveckling, utan i allra högsta grad ett hinder även för unionens ekonomiska tillväxt. Domarna innebär dessutom ett allvarligt hot på sikt mot vår svenska arbetsmarknadsmodell.
En del av problemen kan lösas i Sverige, genom att öka tydligheten i lagstiftningen och förtydliga kollektivavtalen. En stor del kan åstadkommas genom den nyligen tillsatta utredningen för ändamålet ledd av Claes Stråth, men också genom parternas samtal om ett nytt huvudavtal. Men frågan är om den politiska viljan är tillräcklig hos regeringen. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin måste nu visa att han vill lösa frågan så att den svenska modellen värnas. Domarna kräver behov av att revidera EU:s
lagstiftning, vilket måste drivas på av den svenska regeringen.
Men om den svenska regeringen är passiv och inte driver på för förstärkningar av viktiga EG-direktiv, finns en risk att de problem som skapats genom Laval- och Ruffertdomarna används för att försöka stoppa ratifikationen av fördraget och leda till minskat förtroende för EU. Beskedet från statsminister Fredrik Reinfeldt att han vill rätta till den svenska lagstiftningen och agera i EU för att stärka löntagarnas rättigheter, måste vara tydligt.
Fredrik Reinfeldt måste nu agera kraftfullt tillsammans med övriga medlemsstater i ministerrådet för att åtgärda de skador som EG-domstolens beslut inneburit. Som medlem i den trojka som ska leda ministerrådet har Sverige, tillsammans med Frankrikes och Tjeckiens regeringar, stora möjligheter att påverka utvecklingen i Europa. Konkret innebär detta att han måste stödja Europafackets krav på införandet av ett socialt protokoll i EU som innebär att EU ska präglas av både ekonomisk och social utveckling. I det sociala protokollet ska fastställas att grundläggande rättigheter har företräde framför ekonomiska intressen. Det sociala protokollet behövs för att åtgärda den obalans som uppstått mellan fri rörlighet och grundläggande rättigheter.
En viktig början är att öppna upp utstationeringsdirektivet för revidering. Svenska regeringen bör driva på i frågan för att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Wanja Lundby-Wedin, LO
Sture Nordh, TCO
Mona Sahlin (s)
Sven-Erik Österberg (s) "
DN 080512 :
"Utbildning bästa medlet att sänka arbetslösheten."
"Ny Sifomätning gör tummen ner för regeringens arbetslinje: Knappt var femte svensk tror att sänkt inkomstskatt är ett effektivt medel för att skapa jobb. Mer än hälften av svenskarna anser att yrkesutbildning för arbetslösa samt utbildning till bristyrken är de mest effektiva sätten att bekämpa arbetslösheten. Däremot är det mycket få som tror att högre avgift i a-kassan, avskaffad förmögenhetsskatt eller skattesubventioner till hushållsnära tjänster är effektiva medel. Och knappt var femte svensk tror att sänkt inkomstskatt är ett effektivt medel för att skapa jobb. Det framgår av en färsk opinionsmätning som Sifo har genomfört på uppdrag av socialdemokraternas Jobbrådslag. Väljarna förkastar helt enkelt regeringens arbetslinje och föredrar en annan jobbpolitik. Det skriver Luciano Astudillo och Sven-Erik Österberg, ordföranden i Jobbrådslaget."
"Arbetet inom jobbrådslaget har utgått från övertygelsen om att Sverige kan bättre. Sverige har förmåga att skapa fler attraktiva jobb. Ökad ojämlikhet är kontraproduktivt - eftersom fler får mer att förlora på utveckling. Orättvisa är inte lösningen på Sveriges problem.
I dag, måndag, samlas socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen till jobbtoppmöte. Då ska vi lägga fast en ny inriktning för hur det ska skapas fler jobb i Sverige. Socialdemokraterna måste alltid ha den bästa jobbpolitiken. Vårt mål är arbete åt alla. För att nå dit utvecklar vi en ny och framtidsinriktad politik. Inom jobbrådslaget har vi tagit fram 124 konkreta förslag för att skapa fler jobb.
Övertygelsen om att trygga människor vågar är central inom socialdemokratin. Därför vill vi investera i människors mod och kraft, inte slösa bort den. Och därför ska det alltid löna sig att våga.
Vårt program bygger på investeringar i yrkesutbildning och högre utbildning och på att det ska bli enklare att vara företagare i Sverige. Vi är förvissade om att nya jobb växer bäst när näringsliv, akademi och politik samverkar. Inte minst när det handlar om investeringar i forskning och utveckling.
Mot detta står den borgerliga regeringens politik som bygger på att större ojämlikhet ska ge högre sysselsättning. Avskaffad förmögenhetsskatt ska locka fler att bli rika. Sänkt skatt för förvärvsarbetare ska locka fler att förvärvsarbeta. Skattesubventioner till hushållsnära tjänster skapar en låglönemarknad. Sänkt a-kassa ska göra att fler accepterar sämre lön. Högre avgift i a-kassan tvingar ut fler i otrygghet och ska bana väg för lägre löner. Nystartsjobb gör att arbetsgivare kan ersätta fullt betald arbetskraft med subventionerade arbeten.
Två idéer står mot varandra: Idén om att trygga, modiga människor välkomnar ekonomisk utveckling står mot idén att större klyftor genererar ekonomisk utveckling. Det råder en knivskarp motsättning mellan alternativen i svensk jobbpolitik.
De utvärderingar som genomförts visar att regeringens facit är nedslående. Färre än var tionde som hade ett nystartsjobb fick fortsatt anställning. Riksrevisionen underkänner regeringens förmåga att beräkna effekter av den förda politiken. Samtidigt låter regeringen den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen förtvina. Trots att den är effektiv för alla slags deltagare - och ger mest till dem som har låg utbildning eller är av utländsk härkomst.
Mot denna bakgrund har vi gett Sifo i uppdrag att genomföra en undersökning om svenska folkets uppfattning om alternativen i svensk jobbpolitik. 1 218 kvinnor och män över 18 år fick ange vilka politiska förslag som de ansåg vara mest effektiva för att bekämpa arbetslösheten. De fick ta ställning till elva olika förslag och välja högst tre som de mest effektiva. Vi kan i dag presentera resultatet av denna undersökning.
Mer än hälften av de tillfrågade anser att två förslag - yrkesutbildning för arbetslösa samt utbildning till bristyrken - är mest effektiva. Detta gäller för alla grupper - oberoende av sysselsättning, facklig tillhörighet, geografisk hemvist, utbildning och huruvida den tillfrågade jobbar privat eller offentligt. Också borgerliga sympatisörer sätter dessa två förslag främst.
På tredje plats återfinner vi samverkan mellan politik och näringsliv. Regeringen har distanserat sig från de socialdemokratiska initiativen för bättre samverkan. Framtiden för de industrinära forskningsprogrammen är oklar. Inga nya initiativ inom forsknings- och innovationspolitiken har tagits. Industrin svävar i ovisshet om regeringens intentioner. Vi ser att svenska folket beklagar detta.
Undersökningen visar att svenska folket säger kraftfullt nej till regeringens politik. Borgerligheten har haft förmånen att styra landet under en stark högkonjunktur. Jobben har vuxit snabbt. Men de tillfrågade placerar regeringens eget favoritförslag - sänkt skatt för dem som förvärvsarbetar - först på femte plats. Mindre än en femtedel anser att detta är ett effektivt förslag för att bekämpa arbetslösheten. Det gäller också för borgerliga väljare.
Undersökningen besvarar en fråga som ofta diskuterats: Varför har borgerligheten tappat så stor del av väljarnas sympatier på så kort tid? Svaret är enkelt: Nu har den borgerliga politiken prövats i praktiken. Väljarna konstaterar att ökad orättvisa inte är lösningen på Sveriges problem. Därför förkastar man regeringens förslag och föredrar en annan jobbpolitik.
Vi delar svenska folkets uppfattning: Sverige utvecklas bäst med investeringar i utbildning. Sverige utvecklas bäst i samverkan mellan politik och näringsliv. Sverige tjänar på rättvisa.
Luciano Astudillo
Sven-Erik Österberg "
"Småföretagarna
svårflirtat släkte"
"Sveriges två främsta kvinnliga politiker tävlar i dessa dagar
om att förklara sin kärlek till landets småföretagare. Men allt
talar för att det ändå slutar med att båda blir avspisade."
"Socialdemokraternas Mona Sahlin öppnar i dag partiets "jobbtoppmöte" som ska ägnas åt företagens problem. Inför mötet
har 124 förslag för att underlätta företagandet presenterats.
Vice statsministern och näringsministern Maud Olofsson (c)
vill inte vara sämre. För ett par veckor sedan presenterade hon
400 förslag till regelförenklingar för företagen.
Båda har också själva varit småföretagare - Sahlin efter att
ha stoppats som partiledare
och statsminister i mitten 90-
talet, Olofsson efter den förra
borgerliga regeringsperioden
medan centern samarbetade
med socialdemokraterna.
FÖR MONA SAHLIN ÄR DET Snart
tioårsjubileum som småföretagspolitiker. Hon fick det
uppdraget av statsminister
Göran Persson när hon kom
tillbaka i regeringen efter valet
1998.
Biträdande näringsminister
Sahlin anlitade företagare som
sina rådgivare under namnet
"Nybyggarna", och hon startade Simplexgruppen för att ta fram
regelförenklingar. Hon lovade att alla förslag först skulle granskas ur ett småföretagsperspektiv.
-Det här innebär något av en revolution"i synen på företagare, inom myndigheter, verk och regeringskansliet. Men även för
socialdemokratin, sade Sahlin.
MEN DET BLEV INGEN REVOLUTION. Chefen för Simplexgruppen hoppade snart av på grund av motståndet i regeringen. Nybyggarna
lär Bära ha träffats tre gånger. Näringsminister Björn Rosengren
fick ta över ansvaret för regelförenklingarna. Och Sahlin och
Rosengren fick öknamnet "pratministrarna".
Maud Olofsson framställde sig i valrörelsen 2006 som småföretagarnas främsta vän. Som nybliven minister lovade hon
minska regelkrånglet med 25 procent och sänka företagarnas
kostnader.
Men redan efter några månader växte missnöjet bland småföretagarorganisationerna. De var ilskna för att många småfö-
retag inte fick sänkt arbetsgivaravgift utan snarare höjd, men
framför allt för att det som utlovats i valet inte genomfördes
tillräckligt snabbt. När förslaget om regelförenklingar inte kom
som utlovat i mars i år utnämnde socialdemokraterna Maud
Olofsson till regeringens "värsta pratminister".
Nu har både Maud Olofsson och Mona Sahlin levererat sin nya
"kärleksförklaringar" till småföretagarna. Men gensvaret är måttligt entusiastiskt:
"En svag trea" är betyget från Företagarnas vd Anna Stina
Nordmark Nilsson om socialdemokraternas 124 förslag.
"Långt ifrån tillräckligt" är Företagarnas omdöme om regeringens 400 förslag.
Det lär bli svårt för både Olofsson och Sahlin att ge småföretagarna vad som krävs för att få deras kärlek. För företagarlobbyn är en kravmaskin vars själva syfte är att aldrig bli nöjd.
Deras huvudkrav i dag är avskaffat anställningsskydd, minskad
konflikträtt för facken och sänkta skatter.
Även om centerledaren Maud Olofsson skulle vara beredd
att erbjuda även det hindras hon att göra det som minister av
övriga partier i den borgerliga regeringen.
Mona Sahlin vet också att hon kommer att få höra burop från
företagarorganisationerna för partiets planer på återinförd förmögenhetsskatt och lag om heltidsarbete.
MEN SOCIALDEMOKRATERNAS och regeringens småföretagarvurmande handlar inte i första hand om att vinna deras kärlek.
Det är snarare ett tecken på att båda sidor numera anser att
småföretagens förutsättningar är avgörande för välståndet för
hela landet. Och att de med lanseringen av sina 124 respektive
400 förslag vill demonstrera inför viktiga mittenväljargrupper
att de har den åsikten.
Även om företagarlobbyn är kallsinnig inför Maud Olofssons och Mona Sahlins locktoner finns det faktiskt en kvinnlig
politiker de gillar. Organisationen Företagarna har nämligen till
sin favoritpolitiker på oppositionssidan utnämnt vänsterpartiets
Marie Engström.
Henrik Brors
henrik.brors@dn.se 08-7381212"
DN 080429:
”Vi satsar 1,5 miljarder mot arbetskraftsbristen”
"Mona Sahlin och Thomas Östros presenterar socialdemokraternas vårskuggbudget: Arbetsgivarna ska få styra över 17 000 nya utbildningsplatser.Socialdemokraterna vill avsätta ytterligare en miljard kronor till det nya forskningsprogrammet för näringslivet. För att företagen ska nyanställa unga människor vill vi ge lönekostnadsavdrag med 50 procent. Och vi vill satsa en och en halv miljard kronor på att skapa 17 000 platser i yrkesutbildning anpassad för vuxna. Därtill vill vi investera 100 miljoner kronor i minskad kol- och oljeanvändning i industrin. Det skriver den socialdemokratiska oppositionsledaren Mona Sahlin och partiets ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros."
"I dag presenterar vi socialdemokrater vårt förslag till vårbudget. En budget som tar sin utgångspunkt i den verklighet som regeringen väljer att blunda för.
Regeringen hade fantastiska förutsättningar när den tillträdde. Under 2006 och 2007 fick Sverige 200 000 fler jobb och ekonomin växte med sju procent. Men regeringen tog inte chansen att investera för framtiden - i infrastruktur, utbildning och forskning. I stället strödde de ut stora skattesänkningar och nya bidrag.
Kortsiktiga politiska poänger prioriterades före långsiktiga investeringar. Avskaffad förmögenhetsskatt sattes framför investeringar i vuxenutbildning. Vårdnadsbidraget ansågs viktigare än investeringar i yrkesutbildning. Avdrag för hushållsnära tjänster gick före investeringar i högskola och forskning.
Världsekonomin växer nu långsammare. Vi har ännu inte sett den totala omfattningen av den amerikanska bolånekrisen, men Internationella valutafonden, IMF, spådde nyligen att kreditförlusterna kommer att uppgå till ett tusen miljarder dollar.
Sverige står relativt starkt i den internationella finansiella oron. Årtionden av höga bytesbalansöverskott och sunda offentliga finanser gör att Sverige är mindre utsatt än många andra länder. Men Sverige påverkas ändå av den globala avmattningen. Exporttillväxten dämpades i fjol. I år har kombinationen av högre räntor, fallande börskurser, stigande inflation och en avmattning på bostadsmarknaden dämpat både hushållens och företagens optimism.
Nu får avmattningen också konsekvenser för arbetsmarknaden. Riksbanken spår minskad sysselsättning nästa år. Regeringen prognostiserar i den ekonomiska vårpropositionen att arbetslösheten kommer att stiga 2009.
Men parallellt med att arbetslösheten är på väg upp och långtidsarbetslösheten biter sig fast är rekryteringsbehoven fortfarande stora. Svenskt Näringsliv bedömer att det skedde 90.000 misslyckade rekryteringsförsök bara under andra halvåret 2007. Bemanningsföretaget Manpower rapporterar att 39 procent av alla arbetsgivare i Sverige har rekryteringsproblem. Enligt småföretagarbarometern uppger 36 procent av de mindre företagen att de har tackat nej till beställningar på grund av att de inte har fått tag i kompetent personal.
En branschvis genomgång visar att arbetskraftsbristen gör sig påmind inom nästan alla yrkesgrupper. Störst är bristen inom byggnads- och anläggningsverksamhet, industri och tillverkning, teknik och data samt yrken inom hälso- och sjukvården samt inom läraryrken. Arbetskraftsbristen är inte heller isolerad till storstäderna eller andra geografiska områden - utan är spridd över hela landet.
Den tudelade ekonomi vi nu ser - med en generell avmattning men där vissa branscher fortfarande har svårt att rekrytera personal - kan skapa problem. Risken är att ekonomin fastnar i en ond cirkel där det blir svårt för Riksbanken att sänka räntan eftersom det fortfarande råder överhettning i vissa branscher.
Men det går att investera sig ur den tudelade ekonomin. Med riktade utbildningsinsatser kan man möta företagens kompetensbehov, öka sysselsättningen, minska långtidsarbetslösheten - och dämpa överhettningen i vissa branscher. Men det förutsätter att man agerar snabbt.
Vi socialdemokrater presenterar i dag vårt förslag till vårbudget. I denna föreslår vi en rad åtgärder för fler jobb:
1. Kompetenskommission för att lösa akut arbetskraftsbrist.
Den akuta arbetskraftsbristen kräver nytänkande och kreativa lösningar. Vi vill bjuda in arbetsgivare i näringsliv och offentlig sektor till en Kompetenskommission och ge dem ett direkt inflytande över vilka yrkesinriktade utbildningar som behöver byggas ut för att möta deras behov. Det kan till exempel handla om yrkesutbildning för vuxna, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar på högskolan.
De resurser vi avsätter till Kompetenskommissionen i vår budgetmotion, 380 miljoner kronor på tilläggsbudgeten och 1,1 miljard kronor 2009, räcker till motsvarande 7 000 utbildningsplatser redan i höst och 10 000 utbildningsplatser nästa år.
2. Jobb för unga.
Det behövs riktade insatser för att trycka tillbaka långtidsarbetslösheten bland de unga. Den har tredubblats de senaste arton månaderna.
Vi föreslår en ny insats - Första jobbet-avdrag. Företag får ett skatteavdrag motsvarande 50 procent av lönekostnaderna om de anställer en ung person som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden. Vi investerar lika mycket så att unga som inte fullföljt grundskola eller gymnasieskola ska kunna förbättra sin kompetens med vad vi vill kalla Avstampsutbildningar.
3. Attraktiva Sverige.
Den svaga utvecklingen på våra traditionella exportmarknader skapar ett behov av ökat export- och investeringsfrämjande på tillväxtmarknader. Vi vill stärka småföretagens möjligheter att exportera genom lokala exportrådgivare och en riktad utbildningssatsning för exportsäljare. Fler internationella evenemang - inom idrott, kultur och musik - ska attraheras till Sverige.
4. Kreativa Sverige.
Tillsammans med upplevelseindustrins organisationer vill vi utveckla ett framtidsprogram för den kreativa ekonomin - med investeringar i utbildning, forskning, utveckling och marknadsföring. Vi vill inrätta småföretagarstipendium för dem som bär på en vision om ett nytt företag. De ska lättare kunna gå från ord till handling.
5. Gröna Sverige.
Vårt samhälle måste ställas om till klimatsmarta lösningar. Den industri som är fast i den gamla tekniken riskerar att halka efter. Ny teknik skapar framtidens jobb.
Vi investerar 100 miljoner kronor i minskad kol- och oljeanvändning i industrin.
6. En miljard till forskning - Konkurrenskraft Sverige.
Redan till sommaren kommer vi att bjuda in företag för att gemensamt utforma ett nytt investeringsprogram för forskning. Programmet ska ha en tydlig profil mot kommersialisering, främja erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan näringsliv och akademi samt möta tjänstesektorns behov av relevant forskning.
Totalt vill vi investera ytterligare en miljard kronor i det nya forskningsprogrammet för näringslivet - Konkurrenskraft Sverige.
Situationen kräver handling. Annars blir 2008 ett förlorat år. Högkonjunkturen har blåst förbi och in kommer nu kyliga vindar från de internationella finansmarknaderna. Regeringen justerar i vårpropositionen upp arbetslösheten med 14 000 personer - men föreslår inga nya insatser. Nu krävs en politik som skapar jobb.
MONA SAHLIN
THOMAS ÖSTROS "
DN 080506:
”S-politik om kollektivavtal det största samarbetshotet”
"Lars Ohly sätter ökad press på Mona Sahlin i frågan om samarbete: Här står grundläggande värden på spel som utgör ett större hot mot en uppgörelse än själva EU-medlemskapet. Om inte socialdemokraterna är beredda att ta strid när grundläggande värden som kollektivavtalen står på spel blir det närmast omöjligt för vänsterpartiet att samarbeta med dem. Det är ett större hot mot ett vänstersamarbete än våra olika värderingar av själva EU-medlemskapet. Vi kräver att varje beslut i riksdagen om Lissabonfördraget ska villkoras med att kollektivavtalen måste garanteras. Liksom andra EU-länder har Sverige vetorätt vid fördragsändringar. Vårt förhandlingsläge är urstarkt, och det måste vi använda för att rädda kollektivavtalen. Det skriver vänsterpartiets ordförande Lars Ohly, förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt och riksdagsledamoten Josefin Brink."
"Genom domarna i Lavalfallet i Vaxholm och det tyska Ruffertfallet har EU:s domstol gått till frontalangrepp mot fackföreningsrörelsen och vår svenska arbetsmarknadsmodell. Enligt domstolens marknadsliberala logik så är företagens rätt att flytta arbetskraft och tjänster överordnad de arbetandes rättigheter. Konsekvensen av bägge domarna är att löntagare från andra EU-länder inte har rätt till samma lön som värdlandets kollektivavtal ger inhemska löntagare. Företag från andra EU-länder har därmed fått grönt ljus att konkurrera om anbud med lägre löner, och anställda som utför samma jobb i samma land ska ha helt olika lön.
När EU utvidgades var vänsterpartiet för att löntagare från de nya medlemsländerna skulle få arbeta i Sverige och vi motsatte oss socialdemokraternas förslag till övergångsregler på området. Men den absoluta förutsättningen för denna hållning var att de som arbetar här ska följa svenska avtal och regler på arbetsmarknaden. Med Laval?domen har denna förutsättning satts ur spel. Därmed har också vårt stöd till EU:s modell för rörligheten av arbetskraften inom unionen upphört.
I debatten inför och under medlemskapet i EU har den socialdemokratiska ledningen hävdat att vi har fullgoda garantier för att vår kollektivavtalsmodell ska respekteras. Utan dessa garantier hade det sannolikt blivit nej i folkomröstningen om medlemskap 1994. Det skulle vara enkelt att här räkna upp exempel på de felaktigt utdelade löften som genom åren har getts på området av olika EU-entusiaster. Men det hjälper oss föga. Frågan är i stället vad som skall göras nu.
Den borgerliga regeringen är helt inriktad på att vi ska acceptera domslutet och försöka undgå effekterna av domarna genom att anpassa oss och ändra vår nationella lagstiftning. Dessvärre har även socialdemokraterna och de fackliga centralorganisationerna lagt sig på samma linje. Det är en nederlagslinje. Risken med den är uppenbar. Antingen tvingas vi att på egen hand ge upp vår modell exempelvis genom att börja lagstifta om minimilöner eller att lagfästa avtal. Då upphävs parternas fria förhandlingsrätt bakvägen. Men inte ens om det sker är vi skyddade från EU:s domstol som är fri att återkomma med nya propåer som öppnar för social dumpning och som underkänner vårt nationella regelverk.
EU:s domstol dömer med fördraget som grund. Endast en ändring av fördraget eller ett juridiskt bindande undantag i fördragstexten kan ge oss ett fullgott skydd mot den aktivistiska och mycket politiska domstolen i Luxemburg. Vi har just nu ett unikt tillfälle att få just ett sådant undantag till stånd. EU:s nya Lissabonfördrag ligger på riksdagens bord för behandling. Sverige har liksom andra medlemsländer vetorätt vid fördragsändringar. Vårt förhandlingsläge är med andra ord urstarkt. Men detta starka förhandlingsläge finns bara kvar så länge inte riksdagen har ratificerat fördraget. Sedan lär det dröja många år innan fördraget ändras igen. Under den tiden kan striden om kollektivavtalen förloras.
LO och socialdemokratins ledning vill att Sverige ratificerar Lissabonfördraget utan att få garantier i fördraget som skyddar kollektivavtalsmodellen. Som argument för detta har de framfört att Lissabonfördraget är bättre på området eftersom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, där strejkrätten nämns, görs till en del av fördragstexten. Men det är argument som inte håller. Lissabonfördraget är sämre än nuvarande fördrag bland annat för att det stärker EG-domstolens makt och åter slår fast den fria rörligheten som överordnad princip.
Vi menar också att införandet av stadgan i fördragstexten inte ändrar den grundläggande balansen mellan konflikträtt och fri rörlighet i EU-rätten. Detta bekräftas av EU-kommissionen och Margot Wallström. På en direkt fråga om vad rättighetsstadgans införande i fördraget betyder svarade hon så här: "När det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och de fyra grundläggande friheterna (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) har EG-domstolen utvecklat tydliga principer. Kommissionen anser att denna rättspraxis inte på något sätt kommer att påverkas genom att stadgan görs juridiskt bindande."
Vänsterpartiet kommer att rösta emot Lissabonfördraget i riksdagen och vi anser att frågan bör avgöras genom folkomröstning. Men även den som är för det nya fördraget kan kräva ett undantag för kollektivavtalsmodellen som villkor för att godkänna det. Socialdemokraterna har, till skillnad från vänsterpartiet, ett tillräckligt antal ledamöter i riksdagen för att på egen hand tvinga vår regering att begära och få ett juridiskt bindande undantag som skyddar kollektivavtalsmodellen i Lissabonfördraget. Vänsterpartiet har föreslagit att vi tillsammans med socialdemokraterna ska villkora varje beslut om Lissabonfördraget med att kollektivavtalen måste garanteras.
I grunden handlar konflikten om Lissabonfördraget och kollektivavtalen om vilken inställning man har till EU. Ska Sverige påverka unionens inriktning eller passivt ta emot diktaten från EU:s institutioner? Kollektivavtalsmodellen är en så viktig fråga att den kräver att vi tar strid för att förändra unionen. Ett krav på svenskt undantag skulle väcka uppmärksamhet i hela unionen och säkert få liknande krav att resas från arbetarrörelsen i fler länder. Det vore att verkligen påverka EU.
EU-frågan är en fråga där det spekuleras i att de politiska skillnaderna mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet kan bli en svårighet i ett kommande regeringssamarbete. Förutsättningen för att lyckas samarbeta är att vi förmår kompromissa i de övergripande EU-frågorna. Vi menar att en sådan enighet kan nås om EU för den kommande mandatperioden. Det handlar om att våga vara kritisk till EU-beslut som påverkar nationella angelägenheter som apoteket, allmännyttan och kollektivavtalen. Sverige måste fortsätta stå fritt från EU:s valutaunion. Förslag om att väsentligt öka EU:s makt genom nya fördragsändringar ska avgöras genom folkomröstning. Vi tror att en sådan konstruktiv hållning kan få stöd av merparten av våra bägge partiers medlemmar och väljare.
Vi är övertygade om att de sakliga skillnaderna inom dagspolitiken inom EU inte är större än att de kan hanteras av en vänsterregering. Vi vill att Sverige ska vara pådrivare för ett mer modernt EU med en radikal miljöpolitik och en mer progressiv global roll. Precis som vi kan samarbeta i liknande frågor nationellt kan vi göra det på EU-nivå.
Men om socialdemokraterna inte är beredda att ta strid när grundläggande värden som kollektivavtalen står på spel blir det svårt. Det är ett betydligt större hot mot ett vänstersamarbete än våra olika värderingar av själva EU-medlemskapet.
LARS OHLY
JONAS SJÖSTEDT
JOSEFIN BRINK"
DN 080403:
"Högre ersättningsnivåer för välbetalda företagare"
"Socialdemokraterna presenterar nya förslag för entreprenörskap och företagande: Den egna faktiska inkomsten ska ligga till grund för ersättning vid sjukdom och föräldraskap. Otrygghetsgapet mellan anställning och företagande måste överbryggas. Efter konstruktiva samtal med organisationen Företagarna har vi kommit fram till att särskilda regler bör gälla för företagare så att de får del av de sociala välfärdssystemen. Bland annat ska företagarnas egna faktiska inkomster ligga till grund för ersättning vid sjukdom eller föräldraskap. Dessutom ska ersättningar från socialförsäkringarna kunna basera sig på inkomsterna från föregående anställningar under längre period än i dag. Arbetslösa företagare som vill återgå till sin verksamhet ska också kunna göra det genom att företaget tillåts vila två gånger, inte som i dag blott en gång. Det skriver ordförandena i socialdemokraternas jobbrådslag Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo samt tidigare utredaren av företagares inkomsttrygghet Lars-Olof Pettersson."
"Framtidens välstånd kommer att byggas i fler och mindre företag. Tjänstesektorn växer och där är de små företagen vanligare än i den tillverkande industrin. Samtidigt öppnar informationstekniken ständigt nya möjligheter. Fler kommer att välja att vara företagare i Sverige.
Det ställer nya krav på den trygghet som samhället erbjuder. Därför har socialdemokraternas Rådslag Jobb fört konstruktiva samtal med Företagarna för att utveckla vår politik för entreprenörskap och företagande.
Det är bra att fler människor tar möjligheten att försöka förverkliga sina drömmar genom företagande. Det är förknippat med möjligheter till vinst som anställda inte kan få, men också risker som anställda inte möter. En bra politik måste hitta den rätta balansen av möjligheter och risker för både anställda och företagare på svensk arbetsmarknad.
Vi har tagit intryck av våra samtal med Företagarna. Vi vill därför inrätta en trygghetsgaranti för företagare. Följande principer ska ligga till grund för denna: Villkoren för den som går från anställning till företagande ska förbättras. Det ska bli enklare för företagare att komma tillbaka från arbetslöshet. Och företagare ska ha likvärdiga villkor i socialförsäkringssystemen.
Underlätta övergången till företagande.
Vi vill att fler människor ska våga ta steget och förverkliga sina idéer som företagare. Vi tror att det berikar dem och deras omgivning.
Otrygghetsgapet mellan anställning och företagande måste överbryggas. Därför bör särskilda regler gälla för företagare då de startar upp. Ersättningarna från socialförsäkringarna ska kunna basera sig på inkomsten från en föregående anställning under en längre period än i dag.
Många kombinerar i dag anställning och företagande. En förklaring kan vara att den anställde inte helt vågar släppa den trygghet som en anställning innebär. Därmed kan man inte heller ägna tillräcklig energi åt företaget, som därför inte utvecklas på bästa sätt. Vi vill att fler ska kunna ägna sig helt åt sitt företagande. Därför bör de som kombinerar anställning och företagande under en övergångsperiod få del av ett riskkapitalstöd som ger dem möjlighet att utveckla ett heltidsföretag.
Förenklad återgång till företagande.
En företagare blir arbetslös när den egna verksamheten inte längre kan drivas aktivt. Företaget läggs då ned helt eller så vilar det en gång. Vilande ger företagaren en chans att återgå till sin verksamhet. Vi vill ge företagare ytterligare en möjlighet. Företaget ska kunna vila två gånger.
Företagare som har vilande verksamhet får i dag inte ägna sig åt denna alls. Det innebär att de som vill kunna fortsätta driva egen verksamhet tvingas byta bransch - medan andra arbetslösa kan få starta eget-bidrag inom branschen. Det vill vi ändra på. Företagare som varit arbetslösa en längre tid bör en gång kunna få del av ett st
|
»Kalendarium