73 Formgivning och visning av skulptur, konstföremål , museiföremål o d.
730 Allmänt.
731/738 Skulpturarbete.731 Skulpturarbete. Material för konstnärlig bearbetning. 732 Primitiv, forntida , orientalisk skulptur. 733 Grekisk, romersk. skulptur. 734 Medeltida skulptur. 735 Nya tidens skulptur. 736 Sigill, medaljer, kaméer od. Heraldik, ordnar, hederstecken, flaggor, fanor, standard. 737 Numismatik (Myntlära). 738 Konstnärlig bearbetning. 7381/7388 Keramik. 7389 Metall o övriga material. 73898 Trä. 73899 Övriga.
739 Museiverksamheter, museer, utställning av konst od. 7390 Allmänt, olika slags museer. 7391 Ändamål, nytta, visningar. 7392 Byggnader, tekniska anordningar. 7393 Inventarier. 7394 Iordningställande o konservering av museiföremålen, modeller. 7395 Samlingar, utställningsföremål. 73953 Utställningsteknik, kataloger. 7396 Administration. 7397 Publikationer. 7398 Forskning. (SAB Id, Bg, Bh, Ky. DC, DK 73, 069 )
Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu
adressen http://wimnell.com
På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln:
” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid.
De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler.
De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida.
I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan
klicka på på dem och komma till de 129 områdena.
De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion
på engelska. To a short Introduction in English.
Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera.
Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll
I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt.
Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln.
Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor. Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar
finns i :
Sven Wimnell 080203+++
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Här ett urval:
Om klassifikationssystem:
Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)
Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem.
Hur ska man kunna förbättra världen ?
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)
Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)
Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)
Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)
Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.
Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.
SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog.
(http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Politiken är en viktig förutsättning för
utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006,
och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller
politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:
Sven Wimnell 050522+050605:
De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral.
Bostadsbidrag. TV-licens.
(http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)
Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)
Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)
Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)
Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf
Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Innehåll
Om museer.
IT-kommissionen.
Länkar till Internet.
Om museer.
DN. 080303 Sid Kultur 9:" Bildningstemplens förvandling.
De flesta museer är barn av en epok med andra kunskapsideal än vår. Men om de överger sin friktionsfria estetik och söker öppnare dialog kan de spela en ny och central roll i framtidens kulturliv.”
"Museer i Sverige - med eller utan fri entré- är oerhört uppskattade av publiken, vi toppar Europaligan över antalet besök per invånare. Museerna är också mer attraktiva som publika arrangemang än både allsvenskan i fotboll och elitserien i ishockey, som tillsammans drog 4,2 miljoner besök senaste säsongen. Mot det kan museerna ställa 18 miljoner besök 2006, lika många som biograferna.
Diskussioner om museers tillgänglighet och bildningssträvan förs nu intensivt, men borde fördjupas: om museer erbjuder bildning, vad är då det? Har fri entré skapat ojämlika villkor?
Först det senare: när tankarna på fri entré på de statliga museerna lanserades var det många som pekade på publikframgången på de brittiska museerna, men föregångarna fanns närmre än så: länsmuseer och kommunala museer här hemma hade brutit mark, infört fri entré och skapat höga besökssiffror sedan 1980-talet.
Många av dessa museer ute i landet har besökssiffror under 2007 som liknar de nationellas. Bohusläns museum har omkring 300 000 besök per år, lika många som Moderna museet. Arbetets museum i Norrköping har omkring 200 000 besökare per år, ungefär lika många som Nordiska maseet. Murberget (länsmuseet i Västenorrland) hade förra året 84 000 besökare och lägger sig därmed mellan de statliga Sjöhistoriska och Historiska museet. Alltså: Regioner och flera kommuner har gått före, det är staten som släpat efter och som nu åter höjt tröskeln för många människors tillgång till museerna.
Liksom kulturen i stort är museer barn av sin tid. Tidsandan, de dominerande ideologierna, påverkar museerna liksom den påverkar konst och vetenskap. De stora museerna speglar vecklingen från stark kungamakt till medborgerlighet och demokrati, men med eftersläpning.
Nationalmuseum som innebar att de kungliga samlingarna öppnades, stod färdigt 1866 och var då bara ett av många motvarande nationella europeiska museer. 1800-talets Europa präglades av effekterna av Napoleonkrigen, nationers enande (Italien och Tyskland) och kolonialismen. Museerna förhärligade och befäste de unga nationerna och legitimerade kolonialvälden.
Nordiska museet som öppnade i det nya huset 1907, hade däremot en stark folklig prägel. Museet lyfte fram en försvinnande allmogekultur tryfférad med fiskare, samer och hantverkare. Bara arbetarna, den nya klassen, lyste med sin frånvaro. Nationen, det gemensamma, kom därmed att argumentera mot arbetarrörelsen och mot en samhällssyn byggd på klassanalys. Den framväxande demokratin med krav på politiskt inflytande möttes med nation, folkdräkter och på 20-talet Milles staty av Gustav Vasa i centralhallen, inspirerad av en brun ideologi långt ut på högerkanten.
Studentrörelsen kring 1968 medförde en fördjupad syn på demokratin inom museerna. Det var främst etnologer som drev på utvecklingen, nu kunde arbetare både finnas med och presenteras som subjekt i den historiska utvecklingen. Det främsta exemplet är utställningen "Land du välsignade” av Eva Persson (Riksutställningar/Nordiska museet) 1973. Samarbete med konstnärer utvecklade utställningnen som medium, innehåll och form samverkade och stärkte på så sätt presentationen av kulturhistoriska synteser.
Folkbildningen har spelat en viktig roll på museerna under hela 1900-talet, och följer förändringar inom museiideologin. Till en början hade den en starkt hierarkisk form, senare en alltmer demokratisk med studiecirklar och gräv-där-du står-rörelse.
Den normativa, bildande ambitionen, med förmedling av expertens kunskap är ännu vad många menar med bildning, det märks inte minst i den pågående museidiskussionen. Men forskningen har ett mer utvecklat bildningsbegrepp, med utgångspunkt också hos den kunskapssökande.
Idéhistorikern Bernt Gustafsson har påpekat att bildningstanken uppvisar en ständig rörelse mellan fria processer och förebilder, mål (förståelse) och resultat (mätbart vetande). Han framhåller att när bildning blir liktydig med ett färdigt gods som skall inhämtas, ett stoff att lära, en tradition att tradera, så förlorar bildningstanken sin dynamik och betydelse i den kulturella och samhälleliga utvecklingen.
Bernt Gustafsson pekar på berättelsernas betydelse och på den särställning de kan ha som farkoster för vår förflyttning mellan olika tider. När vi tar del av berättelser - (utställningar, litteratur) och möter det mänskliga livet gestaltat på ett helt annat sätt, förändras vår tolkning av de liv vi själva lever. De öppnar också för förflyttningar i och genom det förflutna på ett sätt som gör det möjligt för oss att inte bara omtolka vårt här och nu, utan också stärka möjligheterna att uppfatta andra, vidare framtidshorisonter.
Utställningen är ett medium med unika möjligheter och kvaliteter. Den kan skapa rum och miljöer som förmår fånga, förflytta och lyfta oss mot något tidigare okänt. Just det okända framhålls av vissa forskare som ett viktigt element i bildningen. I resor genom tiden och möten med andra erfarenheter kan något sättas på spel, vi kan förstå annorlunda.
Hur museer har tagit till sig en mer demokratisk folkbildningsambition och nya dynamiska utställningsidéer varierar. I sin analys av hur museer uppfattar sitt uppdrag och hur de hanterar balansgången mellan olika roller, har forskaren Magdalena Hillström definierat fyra kategorier. Två av dem går tillbaka på museernas klassiska lärdomskultur: uppgifterna som folkbildare och som bevarare av samlingar och sakarkiv. Två drar mer åt spektakelkultur och kan kallas "historieteater" och skattkammarupplevelser. Folkbildningsambitionen kan exemplifieras med aids-utställningen på Världskulturmuseet i Göteborg; sakarkiven med samlingarna på Naturhistoriska riksmuseet; historieteatern med "Historieland" på Jamtli i Östersund; och skattkammaridén med "Mittens rike" på Öst-asiatiska museet.
Museerna har unika men delvis outnyttjade förutsättningar i dagens kulturliv. De har en stor publik, är förhållandevis befriade från finkulturstämpeln och skulle med sina samlingar och folkbildningstraditioner kunna utveckla dynamiska och viktiga roller inom kulturlivet. Den tidsanda av samling och framåtskridande som präglade det tidiga 1900-talets borgerlighet och vetenskap finns självklart inte i dag, inte heller de krav på en mer demokratisk historiesyn som präglade 1970-talet. Den bildningstörstande allmänhet som bar upp både Nordiska museet kring 1910 och nya basutställningar på länsmuseerna under 1970-talet finns inte heller. Folkrörelserna har försvagats dramatiskt och idén om en kollektiv samhällelig identitet framstår som föråldrad.
Vetenskapen är i dag mer sluten i sin professionella sfär, inget gemensamt nationellt projekt ger bildningen ett samlande mål och vare sig universiteten, Högskoleverket eller Vetenskapsrådet prioriterar det som kallats den tredje uppgiften: att föra ut vetenskapens rön till den breda allmänheten. Tvärtom är det sådant som excellens och internationell orientering som premieras.
Allt detta borde kunna erbjuda museerna en ny och central roll att spela - samtidigt som tjänster på museerna kan komma att bli alltmer attraktiva för de många forskarutbildade inom främst humaniora som har svårt att forma en mer traditionell akademisk framtid.
Hur museerna själva hanterar den nya situationen kommer på sikt att ha större betydelse än frågan om fri entré. Ett svagt samhällsengagemang, en förlegad bildningssyn och anställda med yrkesroller formade för och av akademierna kan försvaga museerna och försvåra utvecklingen mot att bli bildande, aktiva aktörer i kulturliv och samhällsdebatt. För att föra folkbildningskulturen vidare in i 2000-talet behöver museerna tvärtom både stärka sina samhällsanalyser och vässa sina kulturhistoriska synteser.
Samhällsfrågor som den globala uppvärmningen, demokratins ställning och en allt starkare hat/intoleranskultur kan stå som exempel på bildningsuppgifter som mer tar fasta på dynamiken och ifrågasättandet av auktoriteter än på färdigt gods att inhämta och traditioner att upprepa.
Och om demokratins ställning värderas som en av våra framtidsfrågor behöver museerna utveckla den del av bildningen som hittills varit den svagaste - nämligen den som lyfter fram konflikter, oenigheter och besvärligheter. Tyvärr pekar många tendenser i dagens museivärld snarast åt ett annat håll. I utställningen "Sápmi" på Nordiska museet och i klimatutställningen på Naturhistoriska riksmuseet råder exempelvis en stark strävan efter överslätande samförstånd snarare än diskuterande konfliktperspektiv. "Industriland" på Arbetes Museum i Norrköping visar större lyhördhet för externa finansiärer än för omtanke om publiken och demokrati.
Utvecklingen av utställningen som gestaltande medium tycks gå i en likartad riktning, mot en till synes alltmer friktionsfri estetik. Arkitektkontor med vana från varuexponering på mässor och i varuhus anlitas för att ge budskapen en "professionell" inramning ("Skor" på Livrustkammaren, "Säpmi" på Nordiska museet). Att utveckla utställningen som konstnärligt medium skulle kunna innebära dialoger mellan estetik och innehåll som höjer ett utställningsbesök kvalitativt. De erfarenheter av att utveckla mediet som finns hos till exempel Riksutställningar skulle kunna brukas av betydligt fler, det enda som behövs är egentligen insikt om fördelarna med samverkan.
Museiledningar som gör andra val än kanon och konsensus skulle ge besökare möjligheter att både se och förstå annorlunda. Då behåller bildningstanken sin dynamik och betydelse i den kulturella och samhälleliga utvecklingen och museer kan rymma både förflutenhet och vitala, intressanta och besvärliga processer kring det som skall bli framtid.
Museer behöver inte bara vara av sin tid. De kan också vara för sin tid och för en framtid, vitala aktörer i ett kulturliv som vill bidra till fler dialoger av vikt - inte färre.
KAJSA ALTHÉN essa@dn.se
BERNT GUSTAFSSON (red) "Bildningens förvandlingar" Daidalos, 2007.
MAGDALENA HILLSTRÖM "Ansvaret för kulturarvet" Linköpings universitet, 2006.
JÖRN ROSEN "Berättande och förnuft" Daidalos, 2004.
KAJSA ALTHÉN är utredare på Tema Q, Linköpings universitet, och journalist. “
IT-kommissionen.
IT-kommissionen nedlagd.
010415:
Från IT-kommissionens skrivelse till Regeringen 2001-03-20. (Se 654):
" Hitta rätt i kulturarvet
Inom kultursektorn har arbete pågått under lång tid med att systematisera och
digitalisera information bl.a. hos museer, bibliotek och arkiv. På biblioteksområdet
finns LIBRIS som den gemensamma ”generalkatalogen”, tillsammans med
folkbibliotekens system BURK och alla större bibliotek har egna
biblioteksadministrativa system med digitala kataloger och funktioner bl.a. för
hantering av interurbanlån och extern sökning, bl.a. via Internet. Museerna har på
motsvarande sätt arbetat fram system och principer för föremålsbeskrivning utifrån
internationella samverkansprojekt och de olika museernas hittillsvarande erfarenheter
av datoriserade kataloger mm. Syftet har här bl.a. varit att göra samlingarna
tillgängliga för forskare både i Sverige och utomlands, samt i ökande grad även för en
bredare intresserad allmänhet. På arkivområdet har digitaliseringen inte kunnat täcka
mer än en bråkdel av materialet. Den hittills mest utnyttjade tekniken har varit
mikrografi, på senare år kombinerad med förmedling av material på CD. Ett
grundelement i dagens system är den Nationella Arkivdatabasen, NAD som förvaltas
av Riksarkivet.
Länge har det varit en ambition att kunna samutnyttja och samsöka i de olika och
delvis överlappande informationsmängder som finns i museer, bibliotek och arkiv, t
ex efter uppgifter och material som berör en person, en plats eller andra företeelser.
Där har en viktig diskussion gällt en organisatorisk samordning, kanske också
sammanslagning, av de tre typerna av institutioner. En annan har gällt digitaliseringen
av information och vilka behov och krav som olika samsökningstjänster kan och bör
tillgodose.
Utvecklingen i Norden och i vissa andra EU-länder, bl.a. Storbritannien, har den
senaste tiden gått emot ett ökat integrationstänkande. Det kan väntas öka
förutsättningarna för ett mer fruktbart internationellt samarbete kring principer och
standards för även digitalisering av information. ”Digitalisering av kulturarvet” är
också ett allt mer centralt ämne i EU:s satsningar på innehåll och tjänsteutveckling. I
sammanhanget kommer bevarandefrågorna behöva lyftas fram - digital lagringsteknik
är en del av lösningen men samtidigt kanske en del av ett framtida problem.
Ett genomgripande arbete har utförts, med bas i Sydsverige, för att pröva
samutnyttjande av information i praktiken mellan de tre institutionstyperna och skapa
förutsättningar för samsökning (bl.a. informationsstrukturering, terminologi och
kvalitetsgranskning).
Förutsättningar finns därför för en förnyad satsning på ökad tillgänglighet till central
information om kulturarvet.
IT-kommissionens rekommendation
Kulturrådet, i samverkan med Riksarkivet och Kungliga Biblioteket, eller en särskild
utredning bör ges i uppdrag att utarbeta en strategi för fortsatt digitalisering av
information i arkiv, bibliotek och museer i sådan form att samsökning och ökad
samverkan underlättas. Strategin kan bygga på befintliga planer hos resp institutioner,
och omfatta uppgifter som kan uppfattas som okomplicerade att digitalisera. Att göra
kulturinstitutionernas redan digitaliserade material tillgängligt på Internet i en
enhetlig form bör prioriteras i ett första skede. Parallellt med denna del av
strategiarbetet bör mer forskningsinriktade insatser göras för att se hur ett integrerat
informationsmaterial bäst bör väljas ut, struktureras och bearbetas för att ge
användarna internt inom institutionerna, nationellt och internationellt bästa utbyte av de framtida tjänsterna. "
Länkar till Internet:
73 Från Statistiska centralbyrån (SCB) på Intertnet 070602:
I 73 ingår museer enligt Kulturrådet.
Kultur och fritid
Publicering av statistik sker bl.a. på: Statens kulturråds webbplats
Museer
Ansvarig myndighet är Statens kulturråd
Läs även SCB:s tidskrift Välfärd.
Kortadress : www.scb.se/KU |
SUNET:
Mölndals länkkatalog:
Konsthantverk och antikviteterIh Konsthantverk och antikviteter
Länkskafferiet:
Folk och länderdelar om
Samhällsguiden.
20.4 MuseerMyndigheter under departementen i maj 2008.
Kulturdepartementet.
Webbplatsen för Livrustkammaren, Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
Myndigheten Livrustkammaren, Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museets mål är att förvalta vårt kulturarv. Museerna ska utifrån sina samlingar utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Livrustkammarens samlingar belyser statschefens och kungahusets roll genom århundradena. Skokloster - slottet med omgivningarna, interiörer och föremål speglar hur en högadlig miljö gestaltades från mitten av 1600-talet och tre århundraden framåt. Hallwylska museets samlingar visar ett förmöget hem, en familjs och deras tjänstefolks liv och villkor vid sekelskiftet 1900.
Moderna museets webbplats
Moderna museet ska visa, spegla, samla och bevara modern och nutida konst i alla dess former. Museet ska verka för konstnärlig och kulturell förnyelse, göra samlingarna tillgänglig för en så stor publik som möjligt, ordna utställningar och driva pedagogisk verksamhet. Museet är ansvarsmuseum för den moderna och nutida konsten.
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsuddes webbplats
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde ska främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Myndigheten ska särskilt levandegöra de äldre konstformerna och deras samband med den nutida konsten och samhällets utveckling samt verka för konstnärlig och kulturell förnyelse. Museet är ansvarsmuseum inom konstmuseiområdet.
Naturhistoriska riksmuseets webbplats
Naturhistoriska riksmuseet ska främja intresse, kunskap och forskning om växt- och djurvärlden, universums och jordens uppbyggnad och utveckling samt om människans biologi och naturmiljö. Grundforskning bedrivs inom botanik, zoologi, paleontologi, molekylärsystematik och isotopgeologi. Museet är ansvarsmuseum inom området naturhistoria.
Riksutställningars webbplats
Riksutställningar arbetar med vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt.
Statens försvarshistoriska museers webbplats
Statens försvarshistoriska museers (SFHM) uppdrag är att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. SFHM har ett omfattande samarbete så väl nationellt som internationellt. Särskild tonvikt ligger på samarbete mellan de nordiska ländernas militär- och vapenhistoriska museer samt motsvarande institutioner i Baltikum. De två museer som hör till myndigheten är Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping.
Statens historiska museers webbplats
Statens historiska museer (SHMM) har till uppgift att bevara och förmedla kulturarvet samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. Samlingarna är från stenåldern fram till idag. Till myndigheten hör även Kungliga myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum.
Statens maritima museers webbplats
Statens maritima museer (SMM) är central myndighet för statens museer med sjöhistorisk inriktning. SMM har till uppgift att bevara och främja brukandet av samt bygga upp kunskaperna om det maritima kulturarvet. I SMM ingår de tre museerna Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona.
Statens museer för världskulturs webbplats
Statens museer för världskultur har till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer. Myndigheten ska främja närvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i nya former utifrån etnografiska, arkeologiska, konstnärliga, konstvetenskapliga samt andra samhälleliga och historiska perspektiv. Statens museer för världskultur består av fem delar, fyra museer samt myndighetens ledning och administration. De fyra museerna är Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. Myndighetens ledning och administration är också placerade i Göteborg.
Regionala museer
Regionala museer inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. De samlar in, vårdar, visar och levandegör Sveriges regionala kulturarvet.
Blekinge museums webbplats
Bohusläns museums webbplats
Dalarnas museums webbplats
Jämtlands läns museums webbplats
Jönköpings läns museums webbplats
Kalmar konstmuseums webbplats
Kalmar läns museums webbplats
Kulturen i Lunds webbplats
Länsmuseet Gotlands fornsals webbplats
Länsmuseet Gävleborgs webbplats
Länsmuseet Halmstads webbplats
Länsmuseet Varbergs webbplats
Länsmuseet Västernorrlands webbplats
Malmö museers webbplats
Naturhistoriska museet i Göteborgs webbplats
Norrbottens museums webbplats
Regionmuseet Kristianstads webbplats
Regionmuseum Västra Götalands webbplats
Smålands museums webbplats
Stockholms läns museums webbplats
Sörmlands museums webbplats
Upplandsmuseets webbplats
Värmlands museums webbplats
Västerbottens museums webbplats
Västergötlands museums webbplats
Västmanlands läns museums webbplats
Örebro läns museums webbplats
Östergötlands länsmuseums webbplats
Bildmuseets webbplats
Gammlia. Postadress: Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tfn: 090-786 52 27, Fax: 090-786 77 33, E-post: info@bildmuseet.umu.se
Judiska Museet i Stockholms webbplats
Hälsingegatan 2. Postadress: Box 6299, 102 34 Stockholm
Tfn: 08-31 01 43, Fax: 08-31 84 04, E-post: info@judiska-museet.a.se
Stiftelsen jtte - Svenskt fjäll- och samemuseums webbplats
Kykogatan 3. Postadress: Box 116, 962 23 Jokkmokk
Tfn: 0971-170 70, Fax: 0971-120 57. E-post: info@ajtte.com
Stiftelsen Arbetets museums webbplats
Laxholmen, 602 21 Norrköping
Tfn: 011-18 98 00, Fax: 011-18 22 90: E-post: info@arbetetsmuseum.se
Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhems webbplats
Herserudsv.32. Postadress: Carl Milles väg 2, 181 34 Lidingö
Tfn: 08-446 75 90, Fax: 08-767 09 02, E-post: info@millesgarden.se
Stiftelsen Föremålsvård i Kirunas webbplats
Arent Grapegatan 20, 981 32 Kiruna
Tfn: 0980-702 26, Fax: 0980-837 79, E-post: info@sfmv.se
Stiftelsen Nordiska museets webbplats
Djurgårdsvägen 6-16. Postadress: 27820, 115 93 Stockholm
Tfn: 08-519 560 00, Fax: 08-519 545 80, E-post: nordiska@nordm.se
Stiftelsen Rooseum Center for Contemporary Arts webbplats
Gasverksgatan 22. Postadress: Box 4097, 203 12 Malmö
Tfn: 040-12 17 16, Fax: 040-30 45 61, E:post: info@rooseum.se
Stiftelsen Skansens webbplats
Djurgårdsslätten 49-51. Postadress: Box 27807, 115 93 Stockholm
Tfn: 08-442 80 00, Fax: 08-442 82 80, E-post: info@skansen.se
Stiftelsen Tekniska museets webbplats
Museivägen 7, Norra Djurgården. Postadress: Box 27842, 115 93 Stockholm
Tfn: 08-450 56 00, Fax: 08-450 56 01, E-post: info@tekniskamuseet.se
Stiftelsen Thielska galleriets webbplats
Sjötullsbacken 6, 115 25 Stockholm
Tfn: 08-662 58 84, Fax: 08-544 85 112, E-post: thielska.galleriet@telia.com
Strindbergsmuseets webbplats
Drottninggatan 85, 111 60 Stockholm
Tfn: 08-411 53 54, Fax: 08-411 01 41, E-post: info@strindbergsmuseet.se
Zornsamlingarnas webbplats
Vasagatan 36. Postadress: Box 32, 792 21 Mora
Tfn: 0250-59 23 10, Fax: 0250-184 60, E-post: info@zorn.se
Till Entrésidan
Till Introduktionen
Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem.
Till Verksamheter i Sverige och i världen.
Till Verksamheter i rollerna A och B
Till Sven Wimnells systemtabell.
Till popup-tabell.
© 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008,2009,2010,2011, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com
110301. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr73.html