omr74

745/749 Konsthantverk, industridesign. 745 Indelning efter material. 746 Sömnad, kläder, textil. 747 Inredningskonst. 748 Glas- och kristallarbeten. 749 Möbler od, övrigt, industridesign.

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Innehåll:

Industridesign.
Högskoleverket om konstnärliga utbildningar.

Länkar till Internet.

Industridesign.

"Industridesign
   Industridesign, industriell formgivning, en idé- och formskapande verksamhet för utveckling av industriprodukter anpassade till människa och miljö. Den yrkesverksamme industridesignern arbetar som företagsanställd eller konsult i en produktutvecklingsgrupp och i nära samarbete med konstruktörer och marknadsförare för att genom skisser, ritningar (ofta med datorstöd) och modeller ta fram underlag till serie- eller masstillverkade produkter. En mängd faktorer påverkar designarbetet, bl.a. behovs- och marknadsaspekter, produktens funktioner och prestanda, rationellt utnyttjande av material och produktionsteknik, typ av marknadsföring. En väldesignad produkt bör tillfredsställa både ergonomiska, ekologiska, estetiska och ekonomiska krav. Produktens gestaltning, dess form och färg bör tydligt uttrycka ändamål och användning.
   I dagens stora varuutbud täcker industridesign ett brett register från mindre eller större funktions- och formförändringar av etablerade produkter, t.ex. bilindustrins årsmodeller, till utveckling av helt nya produkttyper. Många av dessa bygger på ny teknologi och nya behov, t.ex. en mobiltelefon eller telefaxapparat, vilka industridesignern ger en ergonomiskt anpassad och attraktiv form. Industridesignen speglar och påverkar förändringar i konsumtionsmönster och livsstil. Den omfattar i vidare mening ett företags totala utnyttjande av design för produkter/tjänster, visuell kommunikation och arbetsmiljö, design management, och har fått en allt större betydelse för att profilera ett företag på marknaden. Internationellt framgångsrika exempel är Olivetti i Italien, IBM och Apple i USA, Braun i Tyskland, Bang & Olufsen i Danmark, Sony och Canon i Japan.
   I Sverige har under de senaste decennierna yrkeskåren industridesigner vuxit, konsulterande designbyråer breddat sin kompetens och designmedvetenheten hos allmänheten ökat. Förmågan att utnyttja industridesign som konkurrensmedel och att effektivt hantera designfrågor har under senare år börjat uppmärksammas i svenskt näringsliv. Svensk industridesign har under 1980-talet blivit internationellt uppmärksammad, främst genom produkter på handikappområdet, ergonomiskt utformade verktyg, väl genomarbetade arbetsmiljöer samt genom IKEA:s erövring av världsmarknaden.
   Bland designfrämjande organisationer i Sverige märks Svensk Form (tidigare Svenska Slöjdföreningen), Form/Design Center i Malmö, Svenska Industridesigner (SID), Design Management Center i Göteborg samt sedan 1989 Stiftelsen Svensk Industridesign, grundad av Svensk Form, Statens industriverk (nuv. NUTEK) och Ingenjörsvetenskapsakademien. Utbildningen i industridesign har under senare år utvidgats vid Konstfackskolan i Stockholm och Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet samt genom den 1989 startade Designhögskolan vid universitetet i Umeå.

Historik
   Den moderna industridesignen uppstod vid 1900-talets början, bl.a. genom Deutscher Werkbund i Tyskland, som i samarbetet konstnär-industri fann en möjlighet till "förädling" av industrivaran. AEG i Berlin var det första företag som, med hjälp av arkitekten Peter Behrens, genomförde ett konsekvent designprogram. Bauhaus strävan att förena konst och teknik resulterade i ett flertal prototyper för industriell produktion och breddade den internationella förståelsen för industriell formgivning. Ett tidigt skandinaviskt exempel på industridesign är Poul Henningsens PH-lampa (1925) för Louis Poulsen & Co. Den utvecklades successivt och är en modern klassiker som fortfarande tillverkas. Den sannolikt förste fast anställde designern inom amerikansk industri var Harley Earl, från 1927 verksam vid General Motors. Under trettiotalsdepressionen växte det i USA fram en grupp konsulterande designer, bl.a. Norman Bel Geddes, Raymond Loewy, Henry Dreyfuss, Walter Dorwin Teague. De visade hur försäljningskurvan för en vara kunde stiga även i dåliga tider genom förbättrad funktion och attraktivt utseende. Efter andra världskriget började industridesign användas av flertalet ledande industriländer, inte minst Storbritannien, som organiserade Council of Industrial Design (numera Design Council) för att främja designbegreppet hos allmänhet och producenter.
   I Sverige lanserade Svenska Slöjdfreningen under första vrldskriget idén om samarbete mellan konstnärer och industrier, vilket från 1920- och 1930-talen gav svensk konstindustri en internationellt framskjuten position. Enstaka designinsatser gjordes under denna tid även utanför bohagsindustrin av konstnärer, arkitekter och ingenjörer. År 1926 ritade konstnären Helmer MasOlle karossprototypen till Volvos första öppna personvagnsmodell; han tecknade också Volvo-märket. Uppfinnaren Gustaf Dalén konstruerade AGA-spisen 1929, och den norske målaren Jean Heiberg utformade Ericssons bordstelefon i bakelit 1931. För Electrolux formgav civilingenjr Alvar Lenning vid 1930-talets slut matberedaren Assistent, i modifierad form fortfarande i produktion. Företaget samarbetade också från denna tid med amerikanska designer, bl.a. Raymond Loewy. En USA-utbildad svensk designer, Ralph Lysell, formgav tillsammans med Hugo Blomberg den första modellen till telefonen Ericofon för Ericsson 1941. Den tyngst vägande insatsen bland pionjrerna gjorde Sixten Andersson (Sason) med skisserna till den strömlinjeformade bilen SAAB 92 (1947) och efterföljande modeller, men också genom uppdrag för bl.a. Husqvarna, Hasselblad och Electrolux.
   Intresset för industridesign började under 1940-talet långsamt sprida sig inom svenskt näringsliv, men först vid 1950-talets slut framträdde industridesignerna som etablerad yrkesgrupp. År 1957 bildades International Council of Societies of Industrial Design (ICSID), och samma år grundades Föreningen Svenska Industridesigner (SID) på initiativ av chefen för Electrolux designavdelning, Hugo Lindström, och med designkonsulten Rune Monö som förste ordförande. Till de arkitekter som bidragit till den svenska industridesignens utveckling hör Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson och Sven Silow, vilka formgivit telefonerna Ericovox (1959) och Dialog (1962) för Ericsson. Bland andra sedan 1950-talet inflytelserika designer med konstänrlig, hantverklig eller teknisk bakgrund märks Folke Arström, som arbetat fr GENSE, Sigvard Bernadotte inom Bernadotte & Bjørn AB, Sigurd Persson, som arbetat för bl.a. Silver & Stål och SAS, Jan Wilsgaard vid Volvo och Rune Zernell vid Atlas Copco. Flertalet av yrkesgruppens i dag ca 300 medlemmar arbetar som konsulter, huvudsakligen för små och medelstora öfretag. Yrkesutövare inom angrä nsande designsektorer ingår i Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund (SIR), bildat 1933, Sveriges Textil-och klädformgivare (STOK), 1973, och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), 1961. Arthur Hald

Litteraturanvisning
Design Management: En vägledning i effektiv styrning av affärsidé och företagskultur (1991); A. Hald (utg.), Design (1985);
J. Heskett, Industrial Design (1987)."

Högskoleverket har granskat landets konstnärliga utbildningar:

Studenterna kostsamma men högpresterande

De konstnärliga utbildningarna tillhör de dyraste inom högskolan. Studenterna är starkt motiverade och andelen som avslutar utbildningen är närmare 100 procent. Miljöerna är små, framför allt på de högre nivåerna och på forskarutbildningsnivå. Högskoleverket uppmanar de konstnärliga högskolorna i Stockholm att tillvarata möjligheterna till samordningsvinster.

För första gången publicerar Högskoleverket en granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar. Granskningen redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk.

Många sökande och kvalificerade studenter

De konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Många har gått förberedande utbildningar och når ofta taket för studielån innan de är färdiga med sina studier. Samtidigt är deras framtida arbetsmarknad och inkomster mer än osäkra.

Studenterna antas till utbildningarna genom arbets- eller inträdesprov ofta i kombination med intervjuer. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag.

Fri konst - bättre information om kommande yrkesliv behövs

Utbildningar i fri konst ges vid Göteborgs, Lunds och Umeå universitet samt Konstfack, och Kungl. Konsthögskolan. Studenterna har god tillgång till verkstäder, utrustning och handledare. Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser bättre förberedelser för yrkeslivet. Studenterna behöver bland annat få lära sig hur man söker kontakter med gallerier och museer samt hur och var man ansöker om stipendier och andra medel.

Få kvinnliga lärare på musikerutbildningar
Musikerutbildningarna finns vid Göteborgs och Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Kungl. Musikhögskolan och Mälardalens högskola,. Vid en del av utbildningarna är det mycket få studenter inom vissa musikinstrument och på de högre nivåerna är det få lärarledda lektioner. Många studenter känner sig därför lämnade åt sig själva.

Ett annat problem med musikerutbildningarna är den skeva könsfördelningen bland lärarna. De flesta tillsvidareanställda lärare är män och av 41 professorer är bara tre kvinnor. En relativt stor del av de timanställda lärarna är däremot kvinnor. Högskoleverket konstaterar att det finns ett kvinnligt rekryteringsunderlag och uppmanar institutionerna att anställa fler kvinnliga professorer och lärare.

Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningar

Utbildningarna i design bedrivs vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Växjö, samt vid Beckmans Designhögskola, högskolorna i Borås och Kalmar, och Konstfack. Utbildningar i konsthantverk ges vid Göteborgs universitet och Konstfack. Lärarnas tekniska kompetens är god och omvärldskontakterna många. Utbildningarna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Konstfack och Umeå universitet får särskilt goda omdömen.

Scenkonstnärliga utbildningar - eftertraktade och dyra

Utbildningarna inom teater, opera, dans och film är de allra dyraste i högskolan, och de har flest sökande per utbildningsplats - till skådespelarutbildningar konkurrerar fler än 100 om varje plats. Utvärderingen visar att de etablerade utbildningarna på området har en tydlig konstnärlig grund och håller hög kvalitet. Lärarna är oftast mycket kvalificerade inom sin konstart och studietempot är högt - på skådespelarutbildningarna är ofta 40 timmar i veckan schemalagda.

Ifrågasatta utbildningar
Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D grafik och animation på Gotland. Utbildningarna har startats utan uttalat konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden.

Utbildningarna som bedrivs av Carl Malmsten - Centrum för Träteknik och Design under Linköpings universitet samt utbildningen i industridesign vid Lunds universitet ifrågasätts också av Högskoleverket. Orsaken till ifrågasättandena är att den konstnärliga grunden är för svag.

Konstnärlig forskning och forskarutbildning

Konstnärlig forskarutbildning finns idag vid Göteborgs och Lunds universitet. Erfarenheterna härifrån är positiva, och Högskoleverket anser att det nya fältet konstnärlig forskning är en intressant möjlighet till utveckling av den konstnärliga utbildningen. Det är dock viktigt att forskningen har sin grund i konstnärlig praxis, och inte blir för teoretisk.

De sju självständiga konstnärliga högskolorna i Stockholm kan idag inte bedriva forskarutbildning, och de behöver samverka närmare för att kunna göra det. En möjlighet vore att skapa en tvärkonstnärlig högskola i Stockholm.

Mer information

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom fri konst (2007:25 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom scenisk gestaltning och produktion (2007:26 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning i design och konsthantverk (2007:27 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom musikerutbildningarna vid svenska universitet och högskolor (2007:28 R

Kontaktpersoner

Jana Hejzlar, tfn 08-563 088 19, fornamn.efternamn@hsv.se
Tommy Dahlén, tfn 08-563 085 27, fornamn.efternamn@hsv.se
Linnea Bolter, pressekreterare, tfn 08-563 086 21, fornamn.efternamn@hsv.se

Länkar till Internet:

74 Teckning (ritning). Konsthantverk. Design av bruksföremål. Industridesign.

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Industridesign.

Från Högskoleverket (http://www.hsv.se) 070514:

Många sökande och kvalificerade studenter

Fri konst - bättre information om kommande yrkesliv behövs

Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningar

Scenkonstnärliga utbildningar - eftertraktade och dyra

Konstnärlig forskning och forskarutbildning

Mer information

Länkar till Internet:

SUNET:

Mölndals länkkatalog:

Samhällsguiden.