omr75-77

76 Formgivning av grafisk konst, trycksaker o d. Teckenkonst.
760 Allmänt. 761 Högtryck. Boktryck. Träsnitt. Metallsnitt. 762 Djuptryck. Etsning. Gravyr. 763 Plantryck. Litografi. Rotogravyr. 764 Teckenkonst.Skrift.Tecken.Symboler. 7642 Olika skriftarter. 7643 Olika skriftsystem.7645 Skrivdon. 7646 Symboler, monogram o d. 766 Nyttografik (Reklam mm, hemsidor på Internet ? ). 769 Grafiksamlingar. 7699 Handskrifter. Bokrariteter. Bokkonst.
(SAB If, Ae, Af, Ihq, Kya, F.08 . DC, DK 76 , 09)

77 Fotografiskt arbete o d.
770 Allmänt. 771 Fotografisk utrustning. Lokaler. Apparatur. Material. 7711 Lokaler för fotoarbete. 7712 Inredningar, belysning mm. 7713 Kameror, förstoringsapparater. 7714 Övrig utrustning. 7715 Negativ- o positivmaterial. 7717 Kemikalier. 772 Fotometoder med oorganiska ämnen. 773 Fotometoder med organiska ämnen. 774 Elektroniska o övriga metoder. 776 Fotolitografi. 777 Plåtar för boktryck, djuptryck. Fotogravyr. 778 Fotografins användningsområden. 7781 Kopiering. 7782 Projektion. 7783 Vetenskapligt foto. 7784 Stereo. 7785 Filmning, filmklippning. 7786 Färgfoto. 7788 Trickfoto. 7789 Dokumentärfoto, konstfoto, motiv, fotosituation, format. 779 Fotosamlingar.
(SAB Pn. DC, DK 77) (Fotoverksamheter i industriell skala ingår i 686).

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Innehåll:

Högskoleverkets granskning av konstnärliga utbildningar.

Länkar till Internet.

Grafisk formgivning
Grafisk formgivning, grafisk design, den fas i planeringen av en trycksak (t.ex. en bok) då man bestämmer dess typografiska form, dvs. hur rubriker, textytor och bilder skall placeras för att helheten skall bli lättläst och estetiskt tilltalande.

Historia
   Ända sedan människan fick ett skriftspråk har hon arbetat medvetet med den visuella utformningen. Därom vittnar egypternas hieroglyfer i lågrelief i tempel och i gravkamrar, de romerska inskriptionernas majuskelskrift (versala bokstäver) samt den utsökta typografin i böcker från boktryckarkonstens första decennier.
   På 1890-talet kom grafisk formgivning att utvecklas till en särskild profession. År 1891 startade William Morris The Kelmscott Press och inledde en renässans för den typografiska och trycktekniska kvalitén. Samma år litograferade Toulouse-Lautrec sin första affisch. Dessa både händelser får representera två viktiga uppgifter för den grafiska formgivningen; den första är att ge den tryckta informationen en klar och tydlig form, den andra är att med ett kraftfullt och intresseväckande formspråk sälja eller övertyga.
   En rörelse som bidrog till att väcka intresset för typografi och bokkonst under andra hälften av 1800-talet var Arts and Crafts Movement i Storbritannien. Inom den brittiska privatpressrörelsen skapades nya typsnitt med typer från slutet av 1400-talet som förebilder. Efter hand växte intresset för de klassiska typsnitten, och nyskärningar kom till stånd hos flera stilgjuterier, liksom hos de stora sättmaskinsföretagen. Amerikanen D.B. Updike har genom sitt banbrytande verk "Printing types" (1-2, 1922) haft stor betydelse för denna utveckling, liksom Stanley Morison, konstnärlig rådgivare för brittiska Monotype. Intresset för äldre typografi och bokkonstens förnyelse medförde att förlag och vissa större tryckerier började anställa särskilda konstnärliga rådgivare, som t.ex. amerikanen Bruce Rogers (1870-1957), som 1896 anställdes vid Riverside Press i Boston. Han är även på 1990-talet för många den stora förebilden som bokkonstnär.
   Med de olika idéströmningar och konstriktningar som uppstod under decennierna kring sekelskiftet växte behovet av skolor för konst, konsthantverk och senare industriellt inriktad design och grafisk formgivning. Visserligen fanns det skolor för boktryckare och arbetsledare, såsom den berömda Meisterschule i Leipzig, liksom skolor med bokstavskonst som en del av utbildningen, men det är först i Bauhaus som man finner början till det som senare kom att utvecklas till en regelrätt utbildning i grafisk formgivning. Mycket på grundval av erfarenheterna från konstruktivismen i Sovjetunionen och skolorna där fick Bauhaus från 1923 en klarare inriktning mot design i modern bemärkelse. László Moholy-Nagy, och senare Herbert Bayer, var de som utvecklade den grafiska formgivning som förknippas med Bauhaus. Erfarenheterna därifrån är fortfarande vägledande för nästan all utbildning i grafisk formgivning i högskolor världen runt.
   De nya strömningarna inom 1920-talets typografi sammanfattades av Jan Tschichold i "Die neue Typographie" 1928; med den fördes den asymmetriska typografins principer ut bland typografer och in i dåtidens moderna reklam. För tidskriftslayout, förpackningsdesign, affischkonst etc behövdes konstnärer med specialkunnande. De var alla grafiska formgivare, men kallade sig inte så ännu, det blev vanligt först mot slutet av 1950-talet.
   Under 1930- och 40-talen hade den tyska typografin stort inflytande på den svenska. På 1960-talet däremot blev reklamens grafiska form det intressanta, med anglosaxiska (främst amerikanska) förebilder. Det formspråket slog igenom på de flesta områden, oavsett om det rörde sig om annonser, bokomslag, tidskrifter, skivomslag eller affischer. De gamla gränserna mellan olika verksamhetsområden blev mindre markanta.
Håkan Lindström

De senaste decennierna
   Modernismens idé att formen följer funktionen har varit en ledstjärna även inom grafisk design. I huvudsak gäller det fortfarande, men, mot mitten av 1970-talet och då främst i USA, märktes tydligt att även andra idéer vunnit insteg. En nytt, mer intuitivt, mångfasetterat och lekfullt sätt att hantera designprocessen gjorde sig gällande på bekostnad framför allt av den strikt ordnade, analytiskt klara grafiska formgivning som utvecklats i Schweiz under 1950-talet och som i USA kommit att kallas "The International Typographic Style". Det intressanta är att även den nya vågen inom grafisk design har uppstått i Schweiz med Wolfgang Weingart (f. 1941) som central figur.
   I Storbritannien var punken med sitt ifrågasättande av det etablerade grogrund för mycket av 1980-talets nya design. Man framställde fanzines och nyskapande skivomslag med enklast möjliga teknik men med stark grafisk form. Den brittiske designern Neville Brody gav tidskriften The Face en form som i mycket kom att prägla utvecklingen under decenniet. Den fungerade bokstavligen som mönster för unga formgivare inom reklam och tidningsdesign, inte endast i Storbritannien.
   Under början av 1990-talet blev David Carson (f. 1956), amerikansk art director och formgivare, känd för att i tidskrifter som Beach Culture och Ray Gun tänja alla gränser för det som traditionellt sett var tillåtet inom grafisk design, och även han kom under några år att fungera som inspiratör för unga grafiska formgivare runtom i världen.
   1980- och 90-talen har varit en tid av förvandling inte enbart, men till stor del, beroende på den digitala tekniken. Den har inte varit drivande i förändringen av den grafiska designprocessen, men den blev märkligt nog tillgänglig i precis rätt tid. Kanske skall man se utvecklingen som ett växelspel mellan uttrycksbehov och teknikens möjligheter.
   I dag är vi inne i en lugnare fas vad gäller estetiska ideal. I gengäld är förändringen snabb ifråga om kraven på kompetens för formgivning i nya medier. Bildframställningen blir mer och mer integrerad i grafisk design och härtill kommer att formgivaren även måste kunna arbeta med rörelse och ljud.
Håkan Lindström

Utvecklingen i Sverige
   I Sverige arbetade Waldemar Zachrisson och Hugo Lagerström för en estetisk förnyelse av boktrycket under seklets första årtionden. Akke Kumlien, som 1916 blev konstnärlig ledare vid Norstedts förlag, lyfte fram en klassisk bokkonst, medan Anders Billow, som anställdes vid Nordisk Rotogravyr 1923, lanserade den asymmetriska typografin, funktionalismens grafiska form.
   Institutionen Svensk Bokkonsts val sedan 1934 av årets bäst producerade böcker har bidragit till förståelsen för formgivningens betydelse. 1950-talet var ett stort decennium för svensk bokkonst. Under detta samt de närmast följande hade flertalet större förlag fast anställda bokkonstnärer. Namnkunniga är bl.a. bröderna Karl-Erik och Vidar Forsberg. Mot slutet av detta årtionde dök även namn från reklamens värld upp. M&Ö (John Melin och Anders Österlin) blev en uppskattad signatur. Under 1960- och 70-talen framträdde Dan Jonsson, illustratör och grafisk formgivare, 1987-94 professor vid Konstfackskolan i Stockholm.
   På 1980-talet startades många tidskrifter av utgivare som var nya på marknaden och därmed kom också formgivningen av tidskrifter att utvecklas på ett intressant sätt. Tidskrifter tillåter en friare layout än många andra trycksaker och det typografiska formspråket kunde bli mer varierat.
   Flera designföretag och fristående formgivare är numera specialiserade på tidskrifter, och det finns utbildningar med särskild inriktning på tidskriftsdesign. Nyhetsformgivare är ytterligare en ny kategori som arbetar med dagspressdesign, såväl layout som typografi anpassad för digitala medier.
Håkan Lindström

Formgivarens arbete
   I nutida grafisk formgivning är typografin och alla dess uttrycksmöjligheter - svartvita bilder eller bilder i färg, fotografier eller tecknade illustrationer, färgfält och tomma vita ytor, linjer och andra grafiska former, olika slag av papper och andra material - de grundelement som en grafisk formgivare använder. I syfte att nå framtill en adekvat grafisk form inleds vanligen designarbetet med en analys av uppdragets karaktär och särskilda förutsättningar.
   Pennan används ibland för att samla tankarna och finna och utveckla idéer, men formgivarens verktyg är datorn. Arbetet utförs främst i layout- och ritprogram. Vanliga layoutprogram är QuarkXPress och PageMaker samt InDesign som lanserades 1999 och är mycket kraftfullt. I formgivarens arbete kan även ingå att framställa eller renrita enklare bilder som kartor och diagram. Fotografier kan läsas in och modifieras eller retuscheras i bildbehandlingsprogram. Resultatet av formgivarens arbete redovisas för uppdragsgivaren i form av en utskrift i svartvitt eller färg. När förslaget är godkänt och rättelser gjorda är dokumentet färdigt för publicering som tryck på papper eller i digital form.
   Multimedia, digital video och framför allt webbdesign är på stark frammarsch som arbetsområden för grafiska formgivare, men utformning av böcker, tidskrifter och alla slag av reklamtrycksaker är fortfarande viktiga. En typ av uppdrag som vuxit i omfattning är att skapa visuella identiteter för företag, organisationer och större evenemang med hjälp av symboler, logotyper och enhetlig typografi. Utställningsdesign och skyltsystem för orientering och vägledning i offentlig miljö faller delvis inom området grafisk formgivning.
Håkan Lindström

Litteraturanvisning
B. Berndal & P. Frigyes, Typiskt typografiskt (1990);
E.M. Gottschall, Typographic Communications Today (1989);
P.B. Meggs, A History of Graphic Design (3:e uppl. 1998).

Högskoleverket har granskat landets konstnärliga utbildningar:

Studenterna kostsamma men högpresterande

De konstnärliga utbildningarna tillhör de dyraste inom högskolan. Studenterna är starkt motiverade och andelen som avslutar utbildningen är närmare 100 procent. Miljöerna är små, framför allt på de högre nivåerna och på forskarutbildningsnivå. Högskoleverket uppmanar de konstnärliga högskolorna i Stockholm att tillvarata möjligheterna till samordningsvinster.

För första gången publicerar Högskoleverket en granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar. Granskningen redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk.

Många sökande och kvalificerade studenter

De konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Många har gått förberedande utbildningar och når ofta taket för studielån innan de är färdiga med sina studier. Samtidigt är deras framtida arbetsmarknad och inkomster mer än osäkra.

Studenterna antas till utbildningarna genom arbets- eller inträdesprov ofta i kombination med intervjuer. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag.

Fri konst - bättre information om kommande yrkesliv behövs

Utbildningar i fri konst ges vid Göteborgs, Lunds och Umeå universitet samt Konstfack, och Kungl. Konsthögskolan. Studenterna har god tillgång till verkstäder, utrustning och handledare. Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser bättre förberedelser för yrkeslivet. Studenterna behöver bland annat få lära sig hur man söker kontakter med gallerier och museer samt hur och var man ansöker om stipendier och andra medel.

Få kvinnliga lärare på musikerutbildningar
Musikerutbildningarna finns vid Göteborgs och Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Kungl. Musikhögskolan och Mälardalens högskola,. Vid en del av utbildningarna är det mycket få studenter inom vissa musikinstrument och på de högre nivåerna är det få lärarledda lektioner. Många studenter känner sig därför lämnade åt sig själva.

Ett annat problem med musikerutbildningarna är den skeva könsfördelningen bland lärarna. De flesta tillsvidareanställda lärare är män och av 41 professorer är bara tre kvinnor. En relativt stor del av de timanställda lärarna är däremot kvinnor. Högskoleverket konstaterar att det finns ett kvinnligt rekryteringsunderlag och uppmanar institutionerna att anställa fler kvinnliga professorer och lärare.

Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningar

Utbildningarna i design bedrivs vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Växjö, samt vid Beckmans Designhögskola, högskolorna i Borås och Kalmar, och Konstfack. Utbildningar i konsthantverk ges vid Göteborgs universitet och Konstfack. Lärarnas tekniska kompetens är god och omvärldskontakterna många. Utbildningarna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Konstfack och Umeå universitet får särskilt goda omdömen.

Scenkonstnärliga utbildningar - eftertraktade och dyra

Utbildningarna inom teater, opera, dans och film är de allra dyraste i högskolan, och de har flest sökande per utbildningsplats - till skådespelarutbildningar konkurrerar fler än 100 om varje plats. Utvärderingen visar att de etablerade utbildningarna på området har en tydlig konstnärlig grund och håller hög kvalitet. Lärarna är oftast mycket kvalificerade inom sin konstart och studietempot är högt - på skådespelarutbildningarna är ofta 40 timmar i veckan schemalagda.

Ifrågasatta utbildningar
Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D grafik och animation på Gotland. Utbildningarna har startats utan uttalat konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden.

Utbildningarna som bedrivs av Carl Malmsten - Centrum för Träteknik och Design under Linköpings universitet samt utbildningen i industridesign vid Lunds universitet ifrågasätts också av Högskoleverket. Orsaken till ifrågasättandena är att den konstnärliga grunden är för svag.

Konstnärlig forskning och forskarutbildning

Konstnärlig forskarutbildning finns idag vid Göteborgs och Lunds universitet. Erfarenheterna härifrån är positiva, och Högskoleverket anser att det nya fältet konstnärlig forskning är en intressant möjlighet till utveckling av den konstnärliga utbildningen. Det är dock viktigt att forskningen har sin grund i konstnärlig praxis, och inte blir för teoretisk.

De sju självständiga konstnärliga högskolorna i Stockholm kan idag inte bedriva forskarutbildning, och de behöver samverka närmare för att kunna göra det. En möjlighet vore att skapa en tvärkonstnärlig högskola i Stockholm.

Mer information

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom fri konst (2007:25 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom scenisk gestaltning och produktion (2007:26 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning i design och konsthantverk (2007:27 R)

Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom musikerutbildningarna vid svenska universitet och högskolor (2007:28 R

Kontaktpersoner

Jana Hejzlar, tfn 08-563 088 19, fornamn.efternamn@hsv.se
Tommy Dahlén, tfn 08-563 085 27, fornamn.efternamn@hsv.se
Linnea Bolter, pressekreterare, tfn 08-563 086 21, fornamn.efternamn@hsv.se

Länkar till Internet:

75/77 Konstmåleri. Grafisk konst, trycksaker, tecken. Fotografi.

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Grafisk formgivning.

Från Högskoleverket (http://www.hsv.se) 070514:

Många sökande och kvalificerade studenter

Fri konst - bättre information om kommande yrkesliv behövs

Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningar

Scenkonstnärliga utbildningar - eftertraktade och dyra

Konstnärlig forskning och forskarutbildning

Mer information

Länkar till Internet:

SUNET:

Mölndals länkkatalog:

Länkskafferiet:

Samhällsguiden.