792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans.7920 Allmänt. 7922 Talpjäser. Skådespel. 7925 Operor. Operetter. Sångspel. Konserter. 7927 Varitéer. Kabareter. Revyer. Soareer. 7928 Baletter. Dansuppvisningar. (SAB Ik . DC, DK 792)
Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen http://wimnell.com På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler. De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida. I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan klicka på på dem och komma till de 129 områdena. De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion på engelska. To a short Introduction in English. Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v. Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna. På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera. Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt. Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln. Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor. Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar finns i : Sven Wimnell 080203+++ Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf) Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella. Här ett urval: Om klassifikationssystem: Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf) En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.
Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf) Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.
Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html) Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html) Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf) Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)
Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)
Sven Wimnell 081108:
Politik hösten 2008.
Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008. http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.
Exempel på teater.DN 16 MAJ 2008:Folkkär mångsysslare"Johan Allan Edwall var en alldeles speciell och mycket populär skådespelare, med en meritlista som innehöll allt från Bergman till visor. l kväll kan vi se honom som "Paradis-Oskar". ""KANSKE JAG INTE DIREKT förstod att han hade kommit som ett yrväder en aprilafton med ett Höganäskrus om halsen, så som Ulf Palmes mäktiga berättarröst förkunnade. Det var ju mitt i smällkalla vintern när jag första gången såg Allan Edwall i tv-rutan, i paradrollen som sprätten Carlsson i Bengt Lagerkvists i dag kultförklarade tv-version av August Strindbergs "Hemsöborna". Sveriges statsminister hette Erlander, landet hade bara en enda - svartvit - tv-kanal, och Henrik Dyfverman höll som bäst på att bygga upp svensk tv-teater till internationell ryktbarhet. Vi skrev den 19 februari 1966; jag hade just fyllt 19 år och var på högtidligt besök hos faster Ingrid och farbror Ragnvald på Kammakargatan. Dagen till ära fick jag sitta i fina röda sammetsfåtöljen och avnjuta aftonens dramatiska höjdpunkt - en utsändning från tv-teatern. Ett yrväder var han kanske inte just där och då, Edwall, mer en lågmäld, klurig gubbe med en stor uppsättning rävar bakom örat, en uppkomling som inte absolut inte bangade när han ombads vara "lite för mer" än de övriga på gården. Och inte var det av himlastormande kärlek han gifte sig med madame Flod (Sif Ruud). Carlssons bevekelsegrunder stavades snarare p-e-n-g-a-r och egendom... NÅGOT ALLDELES SPECIELLT Var det i vilket fall som helst med denne Johan Allan Edwall, från Rödön i Jämtland, som här gjorde ett sådant hejdundrande genombrott som artister kunde göra på enkanalstiden. Därefter fick han göra alldeles för många roller där han kallades "klurig", så många att han tröttnade på epitetet. Faktum är ju att skådespelaren, regissören, författaren, musikern, och visdiktaren Allan Edwall ägde den där remarkabla förmågan att gjuta liv i precis vilken roll som helst. Hans produktivitet var hisnande, hans konstnärliga bredd formidabel - han arbetade med Brecht, Peter Shaffer, Tolstoj, Hjalmar Söderberg, Ionesco, Vilhelm Moberg, Beckett, Stig Claesson, Moliére, Tage Danielsson, Ingmar Bergman, you name it ; hans meritlista är lång som ett ösregn. Och han var lika övertygande som Skalle-Per med yviga gester i "Ronja Rövardotter", som den stillsamme teaterdirektören Ekdahl i "Fanny och Alexander", som den blide nattportieren Thorsson i "Tuppen" ("Jojo, det är svansen som styr") eller som den resignerade skomakaren Gustafsson i "Vem älskar Yngve Frej?". Snart kan vi se honom som filosofen Olle Montanus i tv-versionen av "Röda rummet" från 1970, nypremiär i SVT2 29/6 i sommar. Barnen älskar honom som "Skorpan" Lejonhjärtas låtsasfarfar Mattias och som Madickens granne farbror Nilsson, om de inte skräms halvt från vettet när han är pappa Anton och gastar "Eeeeeeemil!" så det skallrar i samtliga Svea rikes tv-apparater. Apropå barn: Edwalls "Nalle Puh"-uppläsningar, beledsagade av Bengt Hallbergs kongeniala piano- och orgelspel, hör till den sorts mästerverk man kan lyssna till hur många gånger som helst. l SVT i KVÄLL kan vi avnjuta ytterligare en av Edwalls ypperliga rollprestationer, som luffaren Paradis-Oskar i "Rasmus på luffen", en berättelse byggd på Astrid Lindgrens bok och regisserad av Olle Hellbom ("Rasmus på luffen" producerades som långfilm 1981, och klipptes om till tv-serie 1986). BERTIL MOLLBERGER bertil.mollberger@dn.se 08-738 16 59 " Allan Edwall: " Född i Jämtland 1924, död i Stockholm 1997. Dramatens elevskola 1949-52 med bland andra Max von Sydow, Margaretha Krook och Jan Malmsjö. Filmer i urval: Ingmar Bergmans: Jungfrukällan" (1960), "Nattvardsgästerna" (1963) och "Fanny och Alexander" (1982). "Här har du ditt liv" (1966), "Utvandrarna" (1971), "Nybyggarna" (1972), alla tre i regi Jan Troell. Egen regi på film: "Åke och hans värld" (1984), "Mälarpirater" (1987). Sjöng in egna visskivor. Startade Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm 1986. " Högskoleverkets granskning av konstnärliga utbildningar.Från Högskoleverket (http://www.hsv.se) 070514:
De konstnärliga utbildningarna tillhör de dyraste inom högskolan. Studenterna är starkt motiverade och andelen som avslutar utbildningen är närmare 100 procent. Miljöerna är små, framför allt på de högre nivåerna och på forskarutbildningsnivå. Högskoleverket uppmanar de konstnärliga högskolorna i Stockholm att tillvarata möjligheterna till samordningsvinster.
För första gången publicerar Högskoleverket en granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar. Granskningen redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk.
Många sökande och kvalificerade studenterDe konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Många har gått förberedande utbildningar och når ofta taket för studielån innan de är färdiga med sina studier. Samtidigt är deras framtida arbetsmarknad och inkomster mer än osäkra. Studenterna antas till utbildningarna genom arbets- eller inträdesprov ofta i kombination med intervjuer. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag. Fri konst - bättre information om kommande yrkesliv behövsUtbildningar i fri konst ges vid Göteborgs, Lunds och Umeå universitet samt Konstfack, och Kungl. Konsthögskolan. Studenterna har god tillgång till verkstäder, utrustning och handledare. Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser bättre förberedelser för yrkeslivet. Studenterna behöver bland annat få lära sig hur man söker kontakter med gallerier och museer samt hur och var man ansöker om stipendier och andra medel. Få kvinnliga lärare på musikerutbildningar Musikerutbildningarna finns vid Göteborgs och Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Kungl. Musikhögskolan och Mälardalens högskola,. Vid en del av utbildningarna är det mycket få studenter inom vissa musikinstrument och på de högre nivåerna är det få lärarledda lektioner. Många studenter känner sig därför lämnade åt sig själva. Ett annat problem med musikerutbildningarna är den skeva könsfördelningen bland lärarna. De flesta tillsvidareanställda lärare är män och av 41 professorer är bara tre kvinnor. En relativt stor del av de timanställda lärarna är däremot kvinnor. Högskoleverket konstaterar att det finns ett kvinnligt rekryteringsunderlag och uppmanar institutionerna att anställa fler kvinnliga professorer och lärare. Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningarUtbildningarna i design bedrivs vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Växjö, samt vid Beckmans Designhögskola, högskolorna i Borås och Kalmar, och Konstfack. Utbildningar i konsthantverk ges vid Göteborgs universitet och Konstfack. Lärarnas tekniska kompetens är god och omvärldskontakterna många. Utbildningarna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Konstfack och Umeå universitet får särskilt goda omdömen. Scenkonstnärliga utbildningar - eftertraktade och dyraUtbildningarna inom teater, opera, dans och film är de allra dyraste i högskolan, och de har flest sökande per utbildningsplats - till skådespelarutbildningar konkurrerar fler än 100 om varje plats. Utvärderingen visar att de etablerade utbildningarna på området har en tydlig konstnärlig grund och håller hög kvalitet. Lärarna är oftast mycket kvalificerade inom sin konstart och studietempot är högt - på skådespelarutbildningarna är ofta 40 timmar i veckan schemalagda. Ifrågasatta utbildningar Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D grafik och animation på Gotland. Utbildningarna har startats utan uttalat konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden. Utbildningarna som bedrivs av Carl Malmsten - Centrum för Träteknik och Design under Linköpings universitet samt utbildningen i industridesign vid Lunds universitet ifrågasätts också av Högskoleverket. Orsaken till ifrågasättandena är att den konstnärliga grunden är för svag. Konstnärlig forskning och forskarutbildningKonstnärlig forskarutbildning finns idag vid Göteborgs och Lunds universitet. Erfarenheterna härifrån är positiva, och Högskoleverket anser att det nya fältet konstnärlig forskning är en intressant möjlighet till utveckling av den konstnärliga utbildningen. Det är dock viktigt att forskningen har sin grund i konstnärlig praxis, och inte blir för teoretisk. De sju självständiga konstnärliga högskolorna i Stockholm kan idag inte bedriva forskarutbildning, och de behöver samverka närmare för att kunna göra det. En möjlighet vore att skapa en tvärkonstnärlig högskola i Stockholm. Mer informationUtvärdering av grund- och forskarutbildning inom fri konst (2007:25 R)Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom scenisk gestaltning och produktion (2007:26 R) Utvärdering av grund- och forskarutbildning i design och konsthantverk (2007:27 R) Kontaktpersoner
Länkar till Internet:SUNET:DramatikMölndals länkkatalog:TeaterSamhällsguiden.20.7 TeaterMyndigheter under departementen i maj 2008.Kulturdepartementet.Kungliga Dramatiska Teatern AB:s webbplatsNybroplan. Postadress: Box 5037, 102 41 Stockholm Kungliga Operan AB:s webbplatsJakobs Torg 4. Postadress: Box 16094, 103 22 Stockholm Riksteaterns webbplatsHallundavägen 30, 145 83 Norsborg Stiftelsen Dansens Hus webbplatsBarnhusgatan 12-14. Postadress: Wallingatan 21, 111 24 Stockholm Stiftelsen Dansmuseifonden/Dansmuseets webbplatsGustav Adolfs torg 22-24, 111 52 Stockholm Stiftelsen Drottningholms teatermuseums webbplatsKvarnholmsvägen 56, Gäddviken, Nacka. Postadress Box 15417, 104 65 Stockholm Stiftelsen Svenska rikskonserters webbplatsNybrokajen 11, 111 48 Stockholm Till Entrésidan Till Introduktionen Till Forskningsarbetet om samhällsplaneringens problem. Till Verksamheter i Sverige och i världen. Till Verksamheter i rollerna A och B Till Sven Wimnells systemtabell. Till popup-tabell. © 1999,2000,2001,2002,2003,2004,2005,2006,2007,2008,2009,2010,2011, Sven Wimnell, arkitekt SAR : Epost: sven.wimnell@telia.com 110301. Denna sida har adressen http://wimnell.com/omr792.html |