794 Tanke-, skicklighets- och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc.

7940 Allmänt. 7941 Schack. 7942 Dam, kvarnspel, halma osv. 7943 Bordsspel med turinslag.Tärningsspel. Domino. Mahjong. 7944 Kortspel. 7945 Läggspel. Tålamods- och skicklighetsspel. 7948 Små målspel. Miniatyrspel för barn, t.ex.ishockeyspel. Elektroniska datorspel o d. 7949 Hasardspel, roulett, lotto, tips, toto, lotterier.
(SAB Rd del, Re. DC 794-795, DK 794)

Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu
adressen http://wimnell.com
   På hemsidan ges en kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln:
” Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen.”
Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.
   Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument
med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid.
De 129 dokumenten är numrerade 10-99 (tvåsifferområden), i en del fall uppdelade på underområden med tre siffror eller fler.
   De inledande dokumenten finns angivna nederst på denna sida.
I systemtabellen kan man se alla områdena på en gång, och man kan
klicka på på dem och komma till de 129 områdena.
   De inledande dokumenten har kompletterats med en kort introduktion
på engelska. To a short Introduction in English.

    Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. I områdena finns myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, elever, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksamheter, yrkesversamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s v.
    Sidorna på hemsidan avser att i första hand belysa hur verksamheterna fördelas på de olika områdena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.
   På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med systemets utformning. Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen genom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förtecknade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa systemets uppbyggnad och att påvera.
   Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 sidorna på hemsidan och göra bilagor. Web-innehavare som hänvisas till ändrar innehåll och adresser ibland. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera och införa deras ändringar. Men även om adresserna är felaktiga bidrar de till att förklara områdenas principiella innehåll
   I mars 2011 görs en ny revidering där mycket plockas bort och av tidsskäl inte mycket nytt läggs in. En del gammalt får ligga kvar därför att det belyser principiella innehåll trots att det inte är helt aktuellt.
   Portalen sverige.se har ändrats och har nu inte uppgifter om offentliga organisationer. Samhällsguiden finns inte längre på Internet, bara på papper i bokhandeln.
    Innehållet på sidorna kan minska men kompenseras av hänvisningar till särskilda bilagor.

Förteckning över kompletterande bilagor med innehållsförteckningar
finns i :
Sven Wimnell 080203+++
Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen?
Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll.
(http://wimnell.com/omr40zf.pdf)
Observera att bilagor med äldre datum delvis kan vara inaktuella.
Här ett urval:

Om klassifikationssystem:

Sven Wimnell 060224: Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. (http://wimnell.com/omr40zd.pdf)
En lång beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder.

Sven Wimnell 050206+100201+100211: SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden 2007. 2010 CPV ej aktuell.(http://wimnell.com/omr40t.pdf)

Sven Wimnell 031020:Om hård och mjuk infostruktur. Information, informationsteknik, informationssystem, tillväxt, välfärdsfördelning och demokrati och dylikt. (http://wimnell.com/omr40b.pdf)

Sven Wimnell 031205 med tillägg 031231: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter.pdf ("http://wimnell.com/omr40d.pdf)

Sven Wimnell 040308: Mellanöstern, hela världen, Sverige och den strategiska IT-gruppen. (http://wimnell.com/omr40e.pdf)

Sven Wimnell 040421: Utbildningar vid universitet och högskolor (http://wimnell.com/omr40f.pdf) Beakta datum.

Sven Wimnell 041112 ändrad 050121: Sammanställning om samhällsplaneringens problem. (http://wimnell.com/omr40g.pdf)

Sven Wimnell 041214+tillägg 060220 och 060525: Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. (http://wimnell.com/omr40h.pdf)

Sven Wimnell 050109: Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40i.pdf)

Sven Wimnell 050101: SCB:s forskningsämnen inlagda i SW-systemet. Samt nedlagda SAFARIs ämnen inlagda i SW-systemet. (http://wimnell.com/omr40j.html)

Sven Wimnell 050112: Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). (http://wimnell.com/omr40k.html)

Sven Wimnell 050112: Några databaser och bibliotek. (http://wimnell.com/omr40l.html)

Sven Wimnell 050121+100201: sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad 050411 med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner 080305. (http://wimnell.com/omr40m.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Från Internet 050126. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40n.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201 med SPIN 2007, som ersätter CPV. (http://wimnell.com/omr40o.pdf)

Sven Wimnell 050130: CPV-koder 2003. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena 66-69 förkortade. (http://wimnell.com/omr40p.pdf) Ej aktuell 2010.

Sven Wimnell 050203 +100201+100211: SNI 2002. Och antalet arbetsställen 1999. Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad 100201+100211 med SNI 2007. (http://wimnell.com/omr40q.pdf)

Sven Wimnell 050203: SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40r.pdf)

Sven Wimnell 050206: SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SW-klassifikationssystem. (http://wimnell.com/omr40s.pdf)

Sven Wimnell 050224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Katastrof- och krisberedskap. Välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr40u.pdf)

Sven Wimnell 050403. Lärarutbildning. Forskning. Samhällsplanering. Skolan. (http://wimnell.com/omr40v.pdf)

Sven Wimnell 050429: SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt “Nordisk Outline”, klassifikationssystem för museer. (http://wimnell.com/omr40x.pdf)

Sven Wimnell 050510+050610: Världshistorien och framtiden. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40y.pdf)

Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? (http://wimnell.com/omr40z.pdf)

Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf)

Sven Wimnell 051215: Om SCBs rapport Trender och prognoser 2005. (http://wimnell.com/omr40zb.pdf)

Sven Wimnell 060127: Samhällsplaneringens problem. Demokrati med kunskaper hos alla. Kriser och välfärd alla dagar. Ansvarskommittén. Tsunamikatastrofen. Krisberedskap. (http://wimnell.com/omr40zc.pdf)

Sven Wimnell 070224: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. (http://wimnell.com/omr40ze.pdf)

Sven Wimnell 080524+100201: Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem (http://wimnell.com/omr102h.pdf) sverige.se lades ner 080305.

Sven Wimnell 991006: En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell.
SAB-systemet, en pdf-fil på 42 sidor med hjälp av Mölndals biblioteks länkkatalog. (http://wimnell.com/omr102e.pdf)

Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen.
Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat, bl a klassifikationssystem:

Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf)

Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. (http://wimnell.com/omr36-39i.pdf)

Sven Wimnell 060111: Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39j.pdf)

Sven Wimnell 060316+tillägg 060326: Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. (http://wimnell.com/omr36-39k.pdf)

Sven Wimnell 060327: TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf)

Sven Wimnell 060408: Budgetpropositionen våren 2006. Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer.
(http://wimnell.com/omr36-39m.pdf)

Sven Wimnell 060813: De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. (http://wimnell.com/omr36-39n.pdf)

Sven Wimnell 060921: Alliansen vann valet 2006. Epoken Göran Persson är slut. (http://wimnell.com/omr36-39o.pdf)

Sven Wimnell 061023: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf)

Sven Wimnell 070111+070223: Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf . Och något om oppositionen. (http://wimnell.com/omr36-39q.pdf)

Sven Wimnell 070328: Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. (http://wimnell.com/omr36-39r.pdf)

Sven Wimnell 070419: Skatter och bidrag för 2008. (http://wimnell.com/omr36-39s.pdf)

Sven Wimnell 080202: Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. (http://wimnell.com/omr36-39t.pdf)

Sven Wimnell 080528: Komplement till 36-39t.pdf (http://wimnell.com/omr36-39u.pdf)

Sven Wimnell 080808: TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. (http://wimnell.com/omr36-39v.pdf)

Sven Wimnell 081108: Politik hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39x.pdf)

Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgets.pdf)

Miljöpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetmp.pdf)

Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten 2008.
(http://wimnell.com/omr36-39xbudgetv.pdf)

Sven Wimnell 090131: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på 2009. (http://wimnell.com/omr36-39y.pdf)

Sven Wimnell 090315+090319: Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. (http://wimnell.com/omr36-39z.pdf)

Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning.
(http://wimnell.com/omr36-39za.pdf)

Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk års-bok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d.
(http://wimnell.com/omr36-39zb.pdf)

Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på 2010. Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (http://wimnell.com/omr36-39zc.pdf)

Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor.
(http://wimnell.com/omr36-39zd.pdf)

Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni 2010.
http://wimnell.com/omr36-39ze.pdf

Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten 2010.
http://wimnell.com/omr36-39zf.pdf

Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna,
s-problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm.
http://wimnell.com/omr36-39zg.pdf

Sven Wimnell 20 december 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. http://wimnell.com/omr36-39zh.pdf

Sven Wimnell 30 december 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik.
http://wimnell.com/omr36-39zj.pdf

Sven Wimnell 18 feb 2011: Till socialdemokraternas valberedning.
Om politik för en ny partiledare.
http://wimnell.com/omr36-39zk.pdf

Beskrivningar av olika slag. Ej kompletterad efter 2008. Nytt finns i ovanstående sammanställningar.

Innehåll:

TV-spel kan göra barn beroende.
Folkhälsoinstitutets chef om spel.

Länkar till Internet.

TV-spel kan göra barn beroende.

041208:

DN 041206 sid 6:

“TV-spel kan göra barn beroende.
Sex procent spelar mer än 35 timmar i veckan och får svårt att klara skolan.

Uppskattningsvis 40 000 barn i åldern 11--16 år spelar tv- och datorspel mer än 35 timmar i veckan. Många säger att de inte kan sluta. De blir aggressiva och rastlösa om de inte får spela.
   - Jag förbannar den dag då jag köpte tv-spelet till min son, som då var sex år. Det var inne då, och jag trodde att det var vilken leksak som helst, säger Elisabeth Junttila.
   Nu har Martin blivit I7 år. Men han har inte tröttnat på att spela. Tvärtom. Mellan sjätte och åttonde klass började han spela mer och mer. Ofta blir det mer än fem timmar per dag.
   - Det här är den nya tidens "spelberoende". Ungarna får abstinens om de inte spelar. De blir rastlösa och aggressiva, säger Elisabeth Junttila, som är förbundsordförande i Hem och skola och nu försöker hjälpa föräldrar att sätta gränser.
   Det hon vill att alla föräldrar ska veta är följande: Barn och ungdomar som spelar så här mycket tappar tidsperspektivet. De kan till sist inte skilja på natt och dag. Skolarbetet blir lidande om hjärnan aldrig får vila.

OFTA MöTS HON av argumentet att varje tid har sin egen moralpanik. Förr var det Sigge Stark-böcker, nu är det tv-spel.
   - Då svarar jag att de som bekymrar mig är en liten del av alla barn. Men de är tusentals om man räknar i individer. Jag har själv sex barn, men det är bara den äldste sonens spelvanor som oroar mig, säger hon. Det finns en beroendetendens hos vissa killar. De kan inte slita sig.
   -Min son säger alltid "jag måste bli färdig först". Och det kan ta flera dagar innan han är färdig. Vi har våldsamma konflikter. Det är ett evigt kämpande. Jag möter föräldrar som tycker att man ska vara tacksam för att ungarna sitter hemma. Men, herregud, det är ju inte det man vill, säger hon.
   - Det är skrämmande att så många barn sitter ensamma, inlåsta på ett mörkt rum i timmar. Om de går hem till kompisar är det oftast för att få fortsätta spela om föräldrarna uppmanat dem att sluta.
   Elisabeth Junttila har inte svart att förstå spelens attraktion. Det ger en kick att lyckas klara av allt svårare spel.
   - Jag ser på min son att han blir salig av att klara ett spel. Extasen stiger för varje spel. Denna söndag är sonen Martin Junttila hemma hos en kompis. Han svarar på sin mobiltelefon.
   -Vi sitter här och spelar, säger han.
   Nu försöker han spela mindre.
   -Då känner jag mig lite rastlös och har svårt att hitta på något annat att göra. Men jag har börjat med att ta pauser.
   Mellan sexan och åttan spelade han så mycket att det började värka i pannloben och bakhuvudet. I stället för att göra läxorna spelade han.
   - Nu går jag om nian. Men jag är inte säker på att det enbart är spelandets fel. Jag har alltid haft svårt för matte, säger han.
   Även om han är medveten om att han spelar för mycket kan mammas förmaningar vara irriterande. - Man kan ju inte sluta när man är mitt uppe i ett spel.

ORGANISATIONEN FAIR PLAY har gjort en stor enkät med 2143 ung domar mellan 11 och 16 år. Bland dessa svarade sex procent att de spelar mer än 35 timmar i veckan.
   -Det här är ingen vetenskaplig undersökning. Men resultatet från undersökningen är mycket tydligt, säger Per Hamid Ghatan, hjärnfor skare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och styrelsemedlem i Fair Play.
   - Siffrorna visar inte minst att vi behöver forskning på det här området, fortsätter han.
   Det finns forskning som visar att tv-spelandet stärker barnens intellektuella förmåga. De lär sig att hålla flera bollar i luften och tränar sig inför framtidens yrkeskrav.
   - Så kan det säkert vara för vissa barn. Men vi måste samtidigt ta reda på vad som händer med hjärnan om ett barn spelar väldigt mycket. En trött hjärna har svårt att ta emot andra saker, som undervisningen i skolan, säger Per Hamid Ghatan.

ÄNNU FINNS INGA vetenskapliga bevis för att tv- och datorspel är beroendeframkallande .
   - Eftersom det finns snarlika symtom bör det här utforskas.
   Ett första krav på spelbranschen är att alla spel bör ha tydliga åldersgränser.
   - Jag undrar hur framtiden människor skulle bedöma vår civilisation om de hittade alla dessa spel där det inte finns några gränser för mänsklig ondska, säger han.
ANN PERSSON ann.persson@dn.se 08-738 2175”

“Många barn misslyckas när de försöker att sluta spela.
   Den ideella föreningen Fair Play har gjort en enkät med 2143 ungdomar mellan 11 och 16 år, lika många pojkar och flickor. Enkäten gjordes under hösten med ungdomar som besökte socialdepartementets projekt Flicka, som reste runt till 18 svenska städer.
   ° 6 procent av ungdomarna uppger att de spelar mer än fem timmar per dag sju dagar i veckan. Om gruppen som svarat på enkäten är representativ för alla ungdomar i landet motsvarar det 40 000 barn.
   ° Bland dessa storspelare uppger 31 procent att de misslyckats då de för sökt sluta spela. 38 procent hävdar att de blir rastlösa och irriterade när de inte får spela.
   ° 40 procent spelar minst fyra gånger i veckan (61 procent killar och l9 procent tjejer).
   ° I de lägre åldrarna spelar alla. I de högre åldrarna är det färre som spelar. Men bland de äldre som spelar är "heavy users" vanligare.
   °77 procent säger att de känner någon som spelar för mycket. Bland16-åringarna är siffran 83 procent.
   ° Killarnas och tjejernas uppfattning av spelen skiljer sig markant. Killarna tycker att spelens män är "våldsamma" och "smarta” Flickorna beskriver dem som "sexiga" och "dumma” Killarna beskriver spelens kvinnor som "sexiga” "svaga", "fredliga" och "dumma" Flickorna tycker att kvinnorna är "snälla” "smarta", "starka" och "roliga”. “

DN 041206 (Internetsidan):

"Kontrakt motverkar tv-spelande
En ny undersökning visar att tiotusentals barn och ungdomar i Sverige är beroende av tv- och datorspel. Motmedlet är att föräldrarna tecknar kontrakt med barnen.

- Ett kontrakt tecknas där man är överens om att exempelvis ska läxorna göras först, innan man får spela. Man kan även försöka hitta någon slags belöning, som veckopeng eller annat, säger Owe Sandberg, psykolog och terapeut i Stockholm, till TT.

En ny studie från föreningen Fair Play, byggd på enkäter med 2.143 svenska barn och ungdomar som är 11-16 år, visar att 23 procent utan framgång har försökt spela mindre. Och uppskattningsvis 40.000 barn och ungdomar spelar mer än fem timmar per dag.

Sandberg arbetar med dessa spelberoende ungdomar. Han ser barn som inte fungerar i skolan, som har olika grader av koncentrationsproblem, som saknar kompisar utanför datorskärmens värld och som sällan eller aldrig idrottar.

I spelvärlden får de som fastnar i missbruk sitt behov av snabb stimulans tillfredsställd. Därför bör föräldrarnas motåtgärder - att nå enighet om tidsbegränsning av spelandet - vara sockrade med gentjänster som pengar eller annan stimulans, säger Sandberg.

- Det handlar om ett paket av belönande åtgärder. När barnen och föräldrarna tecknat kontrakten får de rapportera till mig hur det går varje eller varannan vecka.

Missbruket har även renodlat fysiska effekter som fetma och till och med benskörhet.

- Dessutom debatteras ju ibland de våldsamma spelens effekt på beteendet, där pågår mycket forskning, säger Owe Sandberg.

Han betonar mycket noga att han inte jämför med alkohol- eller narkotikaberoende. Sandberg vill inte se någon slags moralpanik. Datorer är - rätt och lagom använda - instrument som barn och ungdomar absolut bör behärska, anser Sandberg.

- De måste bara lära sig att ta kontrollen över datorn, att inte låta den kontrollera dem.
Från TT "

Folkhälsoinstitutets chef om spel.

010121:
DN 010121 sid A4:
”Folkhälsoinstitutets chef:
’Spelautomat kan stoppa missbruk’

Spelande leder till allvarliga sociala problem som är svåra att ursäkta med att en del av intäkterna tillfaller statskassan eller ideella organisationer.
   Många människor blir spelberoende. Antalet svårt spelberoende uppgår till flera tio tusen (enligt en uppskattning 35000). Många får sin ekonomi förstörd. Spelande är en viktig inkörsport till kriminalitet. Åtskilliga rån och svåra våldsbrott har samband med spelskulder.
   Risken för spelberoende finns vid allt spelande, men den är särskilt stor vid snabba spel där tiden är kort mellan insatserna. Här har automatspelen en särställning och särskilt då de illegala automaterna som nästan alltid har en koppling till kriminalitet.
   De som råkar illa ut i samband med spelande tillhör ofta samhällets mest sårbara grupper. För lågutbildade arbetslösa ungdomar, ofta med invandrarbakgrund, innebär spelandet en dröm om en bättre tillvaro.
   Resultatet blir i stället ofta stora ekonomiska skulder som måste betalas tillbaka med kriminella handlingar. För den som utvecklar ett spelberoende är vägen tillbaka till en normal tillvaro nästan hopplöst svår. Inte ens en fängelsevistelse innebär något avbrott i spelandet.
   Illegalt spelande på automater är ett stort och växande problem. Vi vet inte hur många automater som används för illegalt spel. Antalet ökar och mörkertalet är jättelikt. Ofta döljs det olagliga spelandet bakom oskyldiga beteckningar som ’forströelsespel’ eller ’lyckohjul’. Officiellt får vinsten bara bestå av frispel. I själva verket är det stora summor pengar man spelar om. I många fall går det utmärkt att spela på kredit.
   Trots att det illegala spelandet är utbrett är kontrollen bristfällig. Kommunerna ger tillstånd till spelautomater utan att man följer upp hur de används. Polisen har små resurser att ingripa mot illegalt spelande. När man ändå gör det utdöms så låga bötesbelopp att de kanske motsvarar någon dags förtjänst.
   Självklart är det bättre att människor spelar på legala statligt ägda spelautomater än på illegala. Det finns dock allvarliga problem också med Svenska Spels Jack Vegas-automater. Enligt samstämmiga uppgifter från människor med spelberoende har automaterna blivit snabbare. Det går utmärkt att spela bort 600 kronor per timme. Många, ofta personer med svårt spelberoende, tillbringar åtskilliga timmar framför Jack Vegas-automater. En stor del av den verksamhet som planeras inom den statliga kasinoverksamheten handlar om denna typ av snabba, ytterst beroendeframkallande automatspel.

FOLKHÄLSOINSTITUTET har fått till uppgift att motverka spelberoende. Det äl en svår uppgift. Den skulle i varje fall underlättas något om man vidtog följande åtgärder:
°Förbjud alla typer av spelautomater och maskiner av förströelsetyp eller varuspel där utfallet är beroende av slumpen. (Flipperspel och liknande där det finns ett skicklighetsmoment inbjuder inte till illegalt spelande.) Ett sådant förbud skulle göra det mycket lättare att kontrollera vad som är illegalt spelande.
°Skärp lagstiftningen mot illegala spelmaskiner. Se till att böterna står i rimlig proportion till intäkterna.
° Genomför sådana förändringar i de statliga automaterna att det blir ett längre tidsintervall mellan insatserna. Med modern teknik kan man också få maskinerna att ’känna av’ om en spelare spelar vid samma maskin under lång tid. Om så är fallet kan spelandet brytas en stund och spelaren få information och frågor om riskerna med spelandet. Tekniska förändringar av denna typ skulle minska risken för spelberoende.
Gunnar Ågren
Generaldirektör, Folkhälsoinstitutet ”

Folkälsoinstitutet