Publicerat 2007-03-01
Till
Ordföranden i Moderata Samlingspartiet statsminister Fredrik Reinfeldt
Regeringens ledamöter
Riksdagens ledamöter
Ordföranden i Socialdemokraterna Göran Persson
Ordföranden i Folkpartiet Liberalerna Lars Leijonborg
Ordföranden i Centerpartiet Maud Olofsson
Ordföranden i Kristdemokraterna Göran Hägglund
Ordföranden i Vänsterpartiet Lars Ohly
Språkrören i Miljöpartiet De Gröna Peter Eriksson och Maria Wetterstrand
Pensionärernas Riksorganisation, PRO, sammanfattar här organisationens viktigaste krav till regeringen och de politiska partierna i riksdagen under mandatperioden fram till 2010. Många av kraven rör beslut som fattas i kommuner och landsting/regioner. Enligt PROs uppfattning har riksdagen och de politiska partierna det yttersta ansvaret för medborgarnas trygghet och levnadsvillkor även i frågor som beslutas i kommuner och landsting/regioner.
Demokrati och inflytande
PROs styrelse har krävt ökad representation för personer över 65 år i riksdag, kommuner, landsting/regioner och styrelser och nämnder. Det är i grunden en demokratifråga – en fjärdedel av väljarkåren är 65 år och äldre. Äldres erfarenheter och kunskaper måste tas till vara.
PRO konstaterar att även unga människor är kraftigt underrepresenterade i de politiska organen. Det är mot den bakgrunden en gemensam uppgift för yngre och äldre att verka för en rimligare representation.
Genom deltagande i regeringens pensionärskommitté och i statliga utredningar samt som remissinstans har pensionärsorganisationerna på riksplanet getts möjlighet att påverka politiska beslut. PRO uppmanar regeringen ta sin pensionärskommitté på stort allvar och att ge pensionärsorganisationerna ett reellt inflytande över de politiska beslut som rör äldre.
PRO uppmanar de politiska partierna att ta ansvar för att det i alla kommuner och landsting/regioner finns väl fungerande pensionärsråd med rätt till utbildning för ledamöterna samt arvodering motsvarande det som gäller för politiskt valda ledamöter. För att säkerställa att det finns pensionärsråd i samtliga kommuner och landsting/ regioner räcker det inte med allmänna utfästelser om hur viktiga dessa råd är, utan det är nödvändigt med en lagstiftning som reglerar deras verksamhet. Sådan lagstiftning finns redan i till exempel Norge och Danmark.
Pensionärsråden måste ges en status och ställning med rätt att uttala sig före besluten. Enligt PRO:s uppfattning är det en viktig uppgift för partiledningarna att säkerställa detta inom sina respektive partier. Pensionärsråden är en viktig kanal för de äldres inflytande och insyn i den lokala politiken.
PRO har länge krävt att riksdagen skyndsamt antar en lag mot åldersdiskriminering. Det är hög tid eftersom Sverige är ett av få länder i EU som inte lagstiftat i frågan trots EU:s direktiv.
Tillgången till samlingslokaler är ett kommunalt ansvar och en grundbult i den svenska demokratin som måste värnas. PRO uppmanar riksdagen och de politiska partierna att ta ansvar för att det i hela landet ska finnas tillgång till samlingslokaler till rimliga kostnader. PRO menar att de stimulansbidrag på 500 miljoner kronor, som ska gå till särskilda boenden, också ska kunna användas till gemenskapslokaler för äldre.
PRO vill också understryka folkbildningens demokratiska betydelse. Stödet till studiecirklar och folkhögskolor måste säkras och utvecklas. PRO välkomnar att den nya regeringen fullföljer den folkbildningssatsning som beslutades av riksdagen 2006.
PRO vill framhålla nödvändigheten av att riksdagen tar ett ökat ansvar för att hela befolkningen på sikt ges möjlighet att använda datorer och IT. Det är en demokrati?fråga. Om så inte sker kommer en betydande andel av befolkningen att stå vid sidan om när samhället anpassas till IT-samhället. Folkbildningen bör få ett statligt stöd för att vara en del i denna utveckling.
PRO har som organisation startat en omfattande utbildningsverksamhet i datafrågor under samlingsnamnet PROsIT, vilket även uppmärksammats internationellt. Hittills har 50 000 personer genomgått denna utbildning
Samtidigt vill PRO understryka att äldre som inte kommer att använda den nya tekniken ska garanteras alternativ information och en fullgod samhällsservice och kommersiell service.
En stark ekonomi för social trygghet och rättvisa
En stark samhällsekonomi är av avgörande betydelse för den gemensamma sektorns förmåga att upprätthålla och utveckla välfärden. Det gäller inte minst äldres ekonomiska och sociala trygghet.
1990-talets krisår med massarbetslöshet och stora underskott i statens, lands?tingens/regionernas och kommunernas budgetar slog hårt mot landets pensionärer.
En god ekonomisk utveckling innebär ökad skattekraft för staten, kommunerna och landstingen/regionerna och för styrkan i det nya pensions?systemet, som är närmare knutet än tidigare pensionssystem till den allmänna inkomstutvecklingen i landet.
Av stor betydelse även för landets pensionärer är att arbetslösheten kan pressas tillbaka och att villkoren i arbetslivet, till exempel arbetsmiljön, förbättras så att utslagningen från arbetslivet kan bromsas upp och sjukfrånvaron minska.
I ett läge när befolkningen blir äldre och antalet personer i yrkesverksam ålder kommer att minska blir den äldre arbetskraften en allt viktigare resurs. I Sverige
är andelen förvärvsarbetande i åldern 55-64 år högre än i de flesta andra länder.
Det är viktigt att andelen kan fortsätta att öka. Arbetslivet måste anpassas till detta
och arbetsgivarna stimuleras att behålla och anställda äldre arbetskraft. Fler äldre väljer även att arbeta efter 65 års ålder. Stimulanser för arbete efter 65 års ålder,
till exempel i form av lägre löneskatt, bör införas.
PRO välkomnade införandet av plusjobb. Dessa jobb har gett många kommuner möjlighet att utveckla så kallade fixartjänster. Genom detta har äldre personer fått hjälp med olika praktiska göromål som att sätta upp tavlor, gardiner, byta glödlampor med mera. Plusjobben och fixartjänsterna har haft en stor betydelse för att motverka äldres fallskador i hemmet. Över 1 000 personer avlider till följd av fallskador varje
år och många fler får allvarliga skador och stort mänskligt lidande.
Om det inte blir fler plusjobb har fler kommuner aviserat att fixartjänsterna kommer att avvecklas eller att man kommer att ta ut höga avgifter för dessa. PRO menar att plusjobben varit bra för många äldre som behöver olika former av praktisk hjälp. Oavsett vad som händer med plusjobben är det PROs uppfattning att fixartjänsterna ska vara kvar som avgiftsfria tjänster i alla kommuner.
I en skrivelse till regeringen och de politiska partierna inför de allmänna valen 2002 underströk PRO att ökade resurser till vård och omsorg måste sättas före stora skattesänkningar. PRO underströk även skatteutjämningens betydelse för stora medborgargrupper i vårt land. PRO vidhåller dessa ställningstaganden.
Ökade ekonomiska och personella resurser till sjukvård och äldreomsorg.
Öronmärkta statsbidrag.
PRO har under en rad år krävt ökade och öronmärkta statsbidrag till kommunernas äldreomsorg. Statsbidragen till kommuner och landsting/regioner har sedan krisåren på 1990-talet ökat. På grund av motstånd, inte minst från Svenska Kommunförbundet, har riksdagen dock i mycket begränsad omfattning beslutat om öronmärkta statsbidrag. Det är enligt PROs uppfattning en av förklaringarna till att kommunernas samlade kostnader för vård och omsorg mellan 2000 och 2005 (senast redovisade uppgifter) enligt Social?styrelsen minskade med 3 procent, trots ökade behov hos en åldrande befolkning.
Ett antal kommuner har i stället för att satsa på äldreomsorgen valt att sänka skatten. Drygt 3 000 personer har inte fått plats på särskilt äldreboende trots beslut eller dom om detta.
PRO upprepar kravet på ökade och öronmärkta statsbidrag som en viktig del i en satsning på äldreomsorgen och vill i samband med regeringens satsning på 1,35 miljarder kronor för 2007 kritisera att inte pengarna ytterligare öronmärktes mer än allmänt för sju områden som prioriterades. Risken finns att viktiga satsningar uteblir i konkurrens mellan dessa områden. Det gäller till exempel satsningar inom det förebyggande arbetet. PRO vill se öronmärkta pengar direkt till olika områden inom äldreomsorgen.
PRO upprepar också sitt krav att hemsjukvården ska föras över i kommunernas regi om inte kommunerna och landstingen är överens enligt avtal om annan ordning.
PRO anser de kommande satsningarna för 2008 och 2009 måste bli öronmärkta från statens sida och ifrågasätter långsiktigheten i regeringens äldreomsorgssatsning. Tidigare har en nivåhöjning med 10 miljarder kronor under en tioårsperiod utlovats. Ytterligare ökning har också ställts i utsikt.
Andelen av landets samlade resurser, BNP, som används till sjukvård har sedan 1990-talets krisår ökat från drygt 8 procent till drygt 9 procent. PRO anser att andelen av BNP som används till sjukvård måste öka till 10 procent på grund av de vårdbehov som en åldrande befolkning kräver. Det motsvarar en ökning med ca 20 miljarder kronor. Resurstillskottet är enligt PRO en väsentlig förutsättning för att vårdgarantin ska kunna fungera fullt ut i även i framtiden.
Den parlamentariska utredningen ”Ansvarskommittén” har konstaterat att svensk sjukvård håller högsta internationella klass. Det har även bekräftats av internationella undersökningar. PRO delar denna uppfattning men vill i detta sammanhang framföra följande synpunkter och krav gällande sjukvård och äldreomsorg:
Tillgängligheten i primärvården måste bli bättre och den geriatriska kompetensen byggas ut. Särskilda äldreenheter bildas för vård och omsorg av multisjuka/ multi?sviktande och att dessa team får tillgång till specialistkompetens. Ytterligare satsningar behövs dessutom inom äldrepsykiatrins område.
Patientsäkerheten måste förbättras och gemensam vårddokumentation tas fram.
Samarbetet mellan sjukvården och kommunernas äldreomsorg vid utskrivningar måste fungera fullt ut. Medicinska landvinningar har lett till kortare vårdtider vid sjukhusen. Det är positivt men har samtidigt lett till påfrestningar för den enskilde vid utskriv?ningar. Samarbetet mellan sjukvården och kommunernas äldreomsorg vid utskriv?ningar har blivit bättre men alltjämt finns brister.
Det behövs fler platser i särskilt boende för äldre av olika kategorier. Den kraftiga nedläggning av särskilt boende som skett måste upphöra. En ”mellanform” måste finnas för äldreboende med tillgång till matsalar och annan service.
Åtgärder måste vidtas mot kommuner som inte följer egna beslut eller domar som ger äldre rätt till plats i särskilt boende.
Biståndsbedömningen för särskilt boende och för hemtjänst är i dag alltför restriktiv och måste göras generösare. I rapporter från tillsynsmyndigheterna framkommer att många kommuner tillämpar riktlinjer vid biståndsbedömningar som inskränker de rättigheter som är lagfästa enligt Socialtjänstlagen. Det finns klara indikationer att många kommuner avsätter alltför begränsade resurser för äldreomsorgen. Detta mönster måste brytas
Tillräcklig och god kost är avgörande för god hälsa och livskvalitet. Kostfrågorna har uppmärksammats i medierna. Men fortfarande återstår mycket att göra, inte minst måltidens sociala funktion. Enligt socialstyrelsen har endast en tredjedel av kommu?nerna något kvalitetssystem beträffande kosten i äldreomsorgen. PRO menar att systemet med utdelning av matlådor måste brytas och att de äldre inom äldreomsorgen ska få tillgång till vällagad och varm mat. Måltiden måste arrangeras så att den blir en ljuspunkt i de äldres vardag.
Den enskildes inflytande i hemtjänsten måste regleras tydligare i socialtjänstlagen.
Staten har höjt bidraget till kommunerna för anhörigstödet. Det är en gemensam uppgift för staten och kommunerna att utveckla anhörigstödet.
Tillsynen över äldreomsorgen behöver förstärkas. Ännu är inte verksamheten med äldreskyddsombud vid länsstyrelserna fullt utbyggd. Dessa tjänster spelar en viktig
roll för att stärka en god kvalitet inom äldreomsorgen.
Äldreforskningen är viktig för att öka kunskaperna om de äldres situation. Denna kunskap är nödvändig för att dra rätt politiska slutsatser för framtida satsningar.
PRO menar att resurserna till äldreforskningen bör öka.
Tillgången till välutbildad personal är av mycket stor betydelse i äldreomsorgen. Kompetensstegen, som är en statlig satsning med öronmärkta pengar till kommunerna för att utbilda personal, är en framgång. Detta tillsammans med de utbildningsvikariat som den förra regeringen satsade på som en individuell kompetenshöjning för perso?nalen var ett framgångsrecept.
Tyvärr har utbildningsvikariaten avbrutits i förtid och det verkar heller inte bli någon förlängning av kompetensstegen. En äldreomsorgssatsning utan inslag av kompetens?höjande åtgärder för personalen kommer inte att innebära någon kvalitetshöjning.
PRO vill därför se en kompetenssatsning med både individuella och gemensamma inslag genom att kompetensstegen förlängs och att utbildningsvikariaten återinförs i äldreomsorgen.
Tillgängliga bostäder och bostadsmiljöer samt tillgång till service
Den helt övervägande delen av landets äldre bor i det vanliga bostadsbeståndet. För att underlätta boendet beviljade kommunerna 857 miljoner kronor i bostadsanpass?nings?bidrag i 64 700 fall år 2005.
Många äldre bor i dag i bostadsområden som byggdes under 1940-talet, 1950-talet och 1960-talet med lägenheter utan hiss. Även där det finns hiss förekommer ofta trapp?avsatser upp till hissplanet som förhindrar eller försvårar för enskilda att ta sig fram. Hissen kan också vara underdimensionerad för att ta en rullstol.
PRO anser att bostadsbolagen med stöd av ett ROT-program måste ta sitt ansvar för en modernisering och upprustning av dessa bostadsbestånd och att tillgängligheten generellt måste förbättras. Det gäller bland annat tillgången till hiss, men även den omgivande bostadsmiljön.
En verklig valfrihet i boendet kräver att det finns tillgängliga bostäder och boende?miljöer för dem som vill bo kvar i sin gamla bostad och tillräckligt med särskilda boenden för dem som behöver detta. För att det ska finnas god tillgång till tillgängliga bostäder och service kräver PRO att kommunerna följer den lagstiftning som finns idag. Bara en knapp tredjedel av landets kommuner följer bestämmelserna i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Om inte det räcker kräver PRO en skärpt lagstiftning.
PRO vill även framhålla nödvändigheten av service i anslutning till bostadsområden och i glesbygden. Det gäller samhällsservice som social service, apotek, försäkrings?kassor, kollektivtrafik, post och systembolag samt kommersiell service i form av affärer och banker. PRO vill särskilt understryka lantbrevbärarservicens betydelse för många äldre. I glesbygden, men även på andra håll, kan servicen tryggas genom sam?verkan mellan ovanstående aktörer i särskilda servicecentra ofta knutna till den lokala affären. Det är en uppgift för samhället att stödja dessa lokala servicecentra.
Rejäl tandvårdsreform
1999 års riksdagsbeslut om avskaffad prisreglering inom tandvården ledde inte till lägre priser för den enskilde. Priserna har tvärtom ökat mycket kraftigt. Det har blivit mycket dyrt att gå till tandläkaren.
PRO kräver en rejäl tandvårdsreform för att minska den enskildes kostnader för bas?tandvård, som förebyggande tandvård och lagning av hål samt för protetik. Det är viktigt med en pris- och kostnadskontroll som garanterar att pengarna från tandvårds?försäkringen verkligen kommer patienterna till del.
1999 års reform innebar att personer som bor i särskilt boende och att personer som bor hemma med hemsjukvård fick rätt till förebyggande och s k nödvändig tandvård under samma hög?kostnadsskydd som för läkarvård. Det är landstingen/regionerna som har huvud?ansvaret i samarbete med kommunerna. En undersökning publicerad i början av 2006 visade att ett betydande antal personer som varit berättigade till denna tand?vård inte fått del av den och att anslagna pengar inte har använts fullt ut. PRO kräver att reformen ska komma alla till del som har rätt till den.
PRO ser allvarligt på att den breda tandvårdsreform, som den nya regeringen lovade före valet till den 1 juli 2007, nu blir försenad. Det är viktigt att reformen blir bred med ett rejält skydd också för bastandvård och att den inte innebär försämringar för pensionärer med dyra behandlingar.
Avgifter och högkostnadsskydd
Av stor betydelse för äldres levnadsstandard är att avgifterna inom de sociala syste??-men hålls på en rimlig nivå så att ingen på grund av för höga avgifter tvingas avstå från sociala rättigheter som till exempel sjukvård, äldreomsorg, tandvård och färd?tjänst.PRO har därför drivit frågan om låga avgifter kombinerade med särskilda högkost?nads?skydd.
PRO har med framgång under åren avvisat propåer om försämringar av högkostnads?skyddet för läkarbesök och läkemedel. Högkostnadsskyddet för läkarbesök har varit oförändrat sedan 1997 och för läkemedel sedan 1999. PRO motsätter sig bestämt försämringar av dessa högkostnadsskydd.
PRO anser att förskrivning av hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet för läkar?besök och att förskrivna hjälpmedel ska vara avgiftsfria för den enskilde.
PRO var starkt pådrivande när det gällde införandet av maxtaxa inom äldreomsorgen. Reglerna för maxtaxan får ej försämras. Vidare kräver PRO att avgifterna för kost inom äldreomsorgen regleras eftersom en del kommuner kraftig höjt avgifterna för kosten i samband med införandet av maxtaxan.
Apoteket
PROs uppfattningar är att Apoteket är den bästa garanten för att tillhandahålla läke?medel på ett tryggt och professionellt sätt med välutbildad personal. Det främsta skälet för detta ställningstagande är den enskildes säkerhet och Apotekets uppgift att svara för läkemedelsförsörjningen i hela landet.
Apotekets överskott kommer från försäljning av receptfria läkemedel medan försälj?ningen av receptbelagda läkemedel ger ett underskott. Då intresset från den öppna handeln att sälja läkemedel endast gäller receptfria preparat skulle en konkurrens?utsättning av dess varor vara ekonomiskt allvarligt för Apoteket och därmed för alla med behov av receptbelagda läkemedel. Detta måste enligt PRO noga beaktas vid den fortsatta bedömningen av Apotekets framtida roll inom läkemedelshanteringen.
Läke?medel är ingen handelsvara vilken som helst utan en väsentlig och viktig del av den svenska hälso- och sjukvården.
PRO anser att det finns skäl att ytterligare förbättra Apotekets service genom längre öppettider och fler butiker. Det gäller även apoteksservicen genom Apoteksombud, som bör förbättras. I dag finns ca 800 Apotek och 1 000 apoteksombud. Även lant?brev?bärarservicen kan spela en större roll för förbättrad apoteksservice.
Regeringen har nu tillsatt en utredning för att se över apoteksmonopolet. PRO, som ingår i en referensgrupp kopplat till utredningen, kommer noga att följa arbetet och föra fram organisations synpunkter i frågan
Ekonomisk trygghet
Pensionssystemet är grunden för pensionärernas ekonomiska trygghet. Fem partier – socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna – har enat sig om ett långsiktigt beslut rörande pensionerna. Det nya pensionssystemet har hittills varit till fördel för dagens pensionärer i jämförelse med indexeringarna i det tidigare pensionssystemet.
PRO ser allvarligt på att den nya regeringen och riksdagsmajoriteten fattat beslut som innebär ett brott mot pensionsöverenskommelsen, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hela den blocköverskridande fempartiöverenskommelsen Beslutet innebär att de personer som är förtidspensionerade (uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning) kommer att få sämre ålderspension genom att den del av den så kallade antagandeinkomsten som grundar rätt för ålderspensionen sänks från 93 procent till 80 procent. De fall?beräk?ningar som Försäkringskassan och Riksdagens utredningstjänst gjort visar att det blir rejäla försämringar för många förtidspensionärer.
Beslutet innebär att en grupp, som på grund av sjukdom och olika funktionshinder redan har en utsatt situation, drabbas ännu mer. PRO kräver att beslutet upphävs snarast och att reglerna som gällde före 2007 återinförs.
Förtidspensionen räknas årligen om efter prisbasbeloppets förändringar - till skillnad från övriga pensioner - som i det nya pensionssystemet räknas upp med ett inkomst?index. Det har tidigare utlovats att förslag ska komma om hur förtidspensionerna ska indexeras. Något sådant förslag har inte kommit, varför prisindexering fortsatt att gälla. Förtidspensionerade personer får således inte del av den allmänna inkomst?utvecklingen i samhället.
PRO anser att förtidspensionen årligen bör räknas om enligt de gynsammare regler som gäller för arbetsskadelivräntan. PRO anser att situationen för arbetsskadade personer och förtidspensionärer är jämförbara, eftersom båda har nedsatt arbets?förmåga på grund av skada eller sjukdom under förvärvsaktiv ålder.
PRO har under lång tid krävt förbättringar för pensionärer med låga inkomster genom förbättrade bostadstillägg, BTP. Av ålderspensionärer med BTP är 82 procent kvinnor. Det är alltså en viktig jämställdhetsfråga. Bostadstillägget ingår inte i pensions?överens?kommelsen utan beslutas av riksdagen i särskild ordning.
Bostadstillägget är från och med 1 januari 2007 93 procent av en högsta bostads?kostnad på 5 000 kronor för ålderspensionärer. För förtidspensionärer är bostads?tillägget 91 procent av en högsta bostadskostnad på 4 500 kronor. Före valet lovade de partier som nu ingår i regeringen att jämställa både procentsatsen och hyrestaket för ålderspensionärer och förtidspensionärer.
PRO kräver att ersättningsnivån höjs till 95 procent och ”hyrestaket” till 5 500 kronor samt att inkomstreglerna görs gynnsammare för den enskilde och att BTP för förtids?pensionärer ska vara samma som för ålderspensionärer.
PRO föreslår vidare förändringar och ställningstaganden inom det beslutade pensionssystemets ram:
Garantipensionen för personer födda 1938 eller senare ska höjas så att den likställs med garantipensionen för personer födda 1937 eller tidigare. I dag uppgår garanti?pensionen för personer födda 1938 eller senare till 85 829 kronor för ogift och 76 570 kronor för gift person. Garantipensionen för personer födda 1937 eller tidigare uppgår till 87 910 kronor för ogift och 78 319 kronor för gift.
Inga ytterligare överföringar från AP-fonderna till statskassan bör göras.
Administrationskostnaderna för AP-fonderna, som ökat dramatiskt från 359 miljoner kronor 1999 till 1 488 miljoner kronor 2004, måste kraftigt minska. Administrations?kostnaderna påverkar pensionernas storlek negativt. Kostnadsökningen vägs inte på något sätt upp av förbättrade förvaltningsresultat. PRO anser att AP-fonderna 1-4 ska slås samman till en enda fond, vilket skulle kunna minska administrationskostnaderna och öka möjligheterna till bättre avkastning.
PRO kräver att det införs en garanti i premiepensionssystemet för att skydda pensions?spararna mot alltför stora risker. Tryggheten för den enskilde i premiepensions?systemet är sämre än i privata pensionsförsäkringar. Det är enligt PRO helt orimligt eftersom premiepensionen är en del i det allmänna pensionssystemet. De medel som betalas in till systemet ska åtminstone inte nominellt få minska. Dessutom ska pensions?spararen få den avkastning därutöver som förvaltningen av pensionskapitalet kan ge. PRO anser vidare att antalet fonder, som i dag uppgår till 760, kraftigt ska minska, vilket skulle minska pensionsspararnas avgifter och ge en bättre överblick.
En statlig utredning föreslog i ett betänkande i oktober 2005 att antalet fonder skulle reduceras till 100-200. PRO anser att det förslaget kan vara ett första steg, men inte är tillräckligt långtgående. De stora vinnarna på premiepensionssystemet är fondför?valtarna.
PRO motsätter sig de försämringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och sänkt tak i sjukförsäkringen som den nya regeringen genomfört. Dessa försäm?ringar får negativt genomslag på pensionerna, som är kopplade till den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.
Skattefrågor
Det nya pensionssystemet innebar bland annat att det särskilda skatteavdraget för pensionärer upp till en viss inkomst avskaffades. Det kompenserades genom höjda pensionsnivåer. Enighet om en gemensam skatteskala för pensionärer och förvärvs?arbetande förelåg mellan socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna.
Genom beslut i riksdagen har förvärvsarbetande stegvis kompenserats för den all?männa pensionsavgiften genom sänkning av inkomstskatten. Det innebär att reglerna för inkomstbeskattningen från och med 2006 var lika för pensionärer och förvärvs?arbetande.
PRO anser att denna ordning ska bibehållas.
Från och med den 1 januari 2007 infördes ett så kallat jobbskatteavdrag, vilket fått
till följd att pensionärer får betala högre inkomstskatt än en förvärvsaktiv.
PRO menar att pension är uppskjuten lön och alltså ersättning för arbete. Under den tid vi arbetar avstår vi en del av vårt konsumtionsutrymme till den kommande ålderspensionen. PRO anser att uppskjuten lön och vanlig lön ska behandlas lika i skattehänseende. PRO anser det orimligt och orättvist att en person som arbetat ett
helt liv ska betala högre skatt än en som arbetar. PRO menar att detta är ålders?diskriminering och har därför anmält frågan till EU-kommissionen för att få prövat
om det är förenligt med EU-fördragens regler mot diskriminering av äldre.
Regeringen har aviserat att kostnaderna för sjukförsäkringen när det gäller trafik?skadade ska överföras på trafikförsäkringen. En sådan åtgärd skulle leda till högre premier för trafikförsäkringen.
Regeringen har vidare aviserat att den avser att även kostnader för befintliga trafik?skador ska belasta fordonsägarna. Sådana kostnader kan dock inte överföras till trafikförsäkringen. Istället ska en särskild skatt på trafikförsäkringspremier tas ut som täcker dessa kostnader. Denna skatt avses träda i kraft från juli 2007.
PRO motsätter sig dessa förändringar som kommer att missgynna pensionärerna. Förutom att de betalar högre inkomstskatt kommer också förändringarna när det gäller trafikförsäkringen att medför direkta merkostnader
Regeringen har förklarat att höjda fastighetsvärden inte ska leda till högre skatte?inkomster från fastighetsbeskattningen. Det innebär att förändringar kommer att genomföras i reglerna för fastighetsbeskattningen, eftersom fastighetsvärdena har fortsatt att öka. PRO förordar att begränsningsregeln fortsatt görs gynnsammare, men kan också tänka sig en sänkning av procentsatsen i fastighetsbeskattningen.
Beträffande förmögenhetsbeskattningen har riksdagen beslutat att höja fribeloppet
för makar från 2 miljoner kronor till 3 miljoner kronor. Fribeloppet för ogift förblev dock oförändrat 1,5 miljoner kronor. PRO anser att fribeloppet för ogift ska höjas till
2 miljoner kronor med tanke på de höjda fastighetsvärdena.
Åtgärder mot brottslighet som särskilt drabbar äldre
Äldre personer utsätts för brott i mindre omfattning än till exempel yngre personer. Men brott mot äldre är ofta mycket brutala eftersom dessa brott drabbar värnlösa eller utsatta människor. Det gäller till exempel vid rån och förskingringar.
Brottslighet ska givetvis bekämpas genom förebyggande arbete. Men PRO anser att det även måste ske en fortsatt förstärkning av polis och tull. PRO vill särskilt påpeka det orimliga i att ett fåtal poliser har att bevaka mycket stora geografiska områden i glesbygden.
2007-02-20
PENSIONÄRERNAS RIKSORGANISATION
Styrelsen
Lars Wettergren Inger Hestvik Manfred Karlsson
ordförande förste vice ordförande andre vice ordförande
Harry Nilsson Sten Hellgren Lennart Larsson
Hans Lilja Gun Rautio Karin Salomonsson
Gerd Sundin Kristina Axelsson
personalrepresentant
